Handels avtal höjer inte alla löner

Med bara timmar kvar till att det uppskjutna strejkvarslet skulle träda i kraft natten till förra torsdagen, nådde parterna fram till en överenskommelse.

I det avtal som tecknats för anställda inom parti- och detaljhandeln är lönenivåerna högre än de som IF Metall sedan tidigare satt som norm (se faktaruta).

Fackförbundet Handels gör också ett stort nummer av det tecknade avtalet. Ytligt betraktat kan Handels agerande i avtalsrörelsen rentav ge sken av stridbarhet, som med hot om strejk pressade fram ett förmånligt avtal för sina medlemmar.

Men det är en bedräglig yta, då de på papperet relativt höga löneökningarna kommer att gå en stor del av de handelsanställda förbi.

Avtalet är konstruerat på så sätt att lönehöjningarna kommer de nu anställda inom handeln till del. De som nyanställs blir däremot utan, eftersom minimilönerna i avtalet hålls på en fortsatt låg nivå.

Omsättningen på personal är hög inom handeln, närmare hälften av de butiksanställda lämnar sina jobb under en tvåårsperiod. Handelskapitalisterna räknar med att de totala kostnaderna för löneökningar de kommande två åren i praktiken kommer att stanna vid 3,85 procent.

– De som kommer att anställas under de närmaste två åren kommer inte få lika hög löneökningstakt och därigenom uppnår vi lönespridning och det är mycket bra, säger en nöjd Christer Ågren, vice vd för Svenskt Näringsliv, till Aftonbladet.

Samma sak konstaterar Dag Klackenberg, vd för arbetsköparorganisationen Svensk Handel, när han i ett pressmeddelande skriver att ”vi är särskilt nöjda med att minimilönerna hålls tillbaka jämfört med övriga löneökningar”. Dag Klackenberg ser avtalet som ”grunden till en bättre lönestruktur och modernare avtal inom handeln”.

Så frågan är hur pass skrämda arbetsköparna blev av strejkhotet?

Den för de handelsanställda viktiga avtalsfrågan om rätten till heltidsanställning lyckades parterna effektivt sopa under mattan, genom att tillsätta en arbetsgrupp med fack- och arbetsköparrepresentanter som ska utreda frågan.

Arbetsgruppen ska presentera sin rapport först hösten 2011.

Därmed återstår att se om Handels kommer att driva frågan när avtalet löper ut om två år återstår att se.
– Ingen aning, vi vet ju inte alls. Vi kanske har fått en lagstiftning då, säger Susanna Gideonsson, Handels vice ordförande, till LO-tidningen.

Från arbetsköparhåll görs en annan tolkning. Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström skriver i ett pressmeddelande:

”Den lösning av heltidsfrågan som parterna kommit fram till måste rimligtvis innebära att frågan nu avförs från valrörelsen. Detta är inte en fråga som lämpar sig för lagstiftning och jag hoppas att de som förespråkat en sådan nu omgående släpper den”.

I bemanningsfrågan har parterna träffat en överenskommelse som liknar den i fackförbunden Livs och GS avtal.
I korthet innebär det att arbetsköparen måste förhandla med facket för att kunna ta in bemanningsföretag när det finns uppsagda med återanställningsrätt.

Kan parterna inte komma överens ska en skiljenämnd avgöra om inhyrning strider mot återanställningsrätten. Om nämnden anser att återanställningsrätten har kränkts ska arbetsköparen betala ut skadestånd.

Handels ordförande Lars-Anders Hägg- ström anser att rätten till återanställning därmed har stärkts, samtidigt som han påpekar att det råder samsyn mellan fack och arbetsköpare om att bemanningsföretag ska kunna användas som komplement.   

Wictor Johansson
Proletären nr 15, 2010


Fakta: Handelsavtalet
• Avtalet löper över två år och ger löneökningar på 4,7 procent för anställda i detaljhandeln motsvarande 971 kronor i månaden, och 3,7 procent eller 830 kronor för de anställda i partihandeln.

• För de butiksanställda höjs lönerna med 470 kronor i månaden den 1 april i år, och med ytterligare 501 kronor i månaden den 1 april 2011. För lagerarbetarna i partihandeln är motsvarande siffror 405 kronor i år och 425 kronor nästa år.

• Fackförbundet Handels bedömer avtalet som ett framsteg för LO:s låglönesatsning, i det att de lägst avlönade i detaljhandeln får den högsta lönehöjningen. Däremot ökar inkomstskillnaderna inbördes mellan arbetarna inom detalj- och partihandeln då minimilönerna är fortsatt låga.