Hoppa till huvudinnehåll
Av

Inga uppsägningar på Volvo och Saab

Den svenska, men USA-ägda, bilindustrin är i djup kris. Direktörer och aktieägare vältrar över krisen på arbetarna genom uppsägningar, skiftbyten och lönesänkningar.– Facket borde samla medlemmarna till möten i så stor skala som möjligt så att vi tillsammans kan formulera våra krav, säger volvoarbetare Örjan Mattson på Torslandafabriken i Göteborg.


Inga uppsägningar – ta tillvara Volvoarbetarnas kompetens! Detta bör vara Volvoarbetarnas paroll gentemot Ford.

Jag har arbetat på Volvo sedan 1971 och genom åren har det varit många upp och nedgångar, men situationen har aldrig varit så allvarlig som idag. Detta har flera samverkande orsaker; överproduktion på bilar i världen, en katastrofal ekonomi i vår enskilt viktigaste marknad – USA – och avsaknad av miljöbilsprogram.

När vi dessutom har en ägare som bestulit oss på minst 20-30 miljarder kronor, och trots detta är rena konkursboet, så förstår var och en att läget kunde ha varit mera gynnsamt.

Vad har vi då fått för vägledning av vår fackförening i denna situation? Verkstadsklubbens tidning har kommit ut med ett nummer – men den gav ingen vägledning.

Däremot förmedlade Olle Ludvigsson, ordförande i Verkstadsklubben, sina egna tankar under den käcka rubriken ”Nu är det viktigt att vi håller ihop”. När man sedan läst artikeln tio gånger frågar man sig fortfarande om vad man ska hålla ihop om. Men enligt Ludvigsson behöver vi inte vara så oroliga för våra jobb: ”Arbeten försvinner och nya skapas hela tiden...”.

Skönmålning
Detta är minst sagt en skönmålning av dagen situation på arbetsmarknaden.

Olle har du glömt den tiden då det var en politisk katastrof som föranledde extra debatter i riksdagen när arbetslösheten närmade sig två procent? Nu har vi en arbetslöshet på 4-5 procent under högkonjunktur.

Vad är det då för jobb som väntar våra ungdomar? Det handlar om visstidsanställningar och bemanningsföretag och om högerregeringen lyckas driva igenom sin kampanj kan det bli piganställningar.

Olle skriver om globalisering, konkurrens, effektivisering, snabba omställningar, enligt Olle en utveckling som vi måste leva med och inte kan påverka. Precis som en naturlag.

Han skriver insmickrande att ”fack och företag gör sin del” för att mildra konsekvenserna. Det förefaller som han aldrig hört talas om bilkoncernen Ford.

Fram till förra måndagen var planerna att halvera nattskiftet på min arbetsplats i Pressverket och listor hade upprättats över vilka arbetare som skulle omplaceras respektive stanna kvar i Pressverket.

Men förra måndagen kom beskedet att hela nattskiftet skulle läggas ner och att listorna skulle rivas. Vi fick med ens en ”övertalighet” på cirka 35 personer. Detta på en arbetsplats som nästintill inte har gjort några nyanställningar på fem år.

Hållbart?
Facket tillämpar korrekt turordningsreglerna när det gäller vilka som får gå från Pressverket. Detta får till följd att ingen i Pressverket kommer att ha en anställningstid på mindre än tio år. Är detta hållbart på sikt?

I monteringsfabriken kan man bereda många jobb genom att införa en rimlig arbetstakt för montörerna. I Pressverket och på andra arbetsplatser på Volvo personvagnar måste man finna andra lösningar, och lösningar finns.

För många år sedan lanserade företaget parollen ”Medarbetaren i centrum”. Idag borde facket formulera parollen ”Medlemmen i centrum”. Man borde samla medlemmarna till möten i så stor skala som möjligt och tillsammans formulera krav. Vår styrka ligger i vår mångfald och den måste vi nu ta tillvara!

Gör inte upp med företaget över huvudet på medlemmarna!

ÖRJAN MATTSSON, Proletären nr 38, 2008