Hoppa till huvudinnehåll
Av

"Pappers avtal bättre än Metall"

Anders Lönnberg är ordförande i Pappers avdelning 38 vid Stora Enso i Hyltebruk, en av de pappersindustrier som varit uttagen i övertidsblockad. Han är försiktig i sina kommentarer kring de avslutade konfliktåtgärderna.



– Det kan tyckas som mycket väsen för lite ull, men jag tror ändå att det var värt att ta den här konflikten som en markering.
Anders Lönnberg påpekar att konflikten inte bara handlade om lönerna. Minst lika viktigt var att reglera bemanningsfrågan. Inte minst för arbetarna i Hyltebruks del, där hela underhållssidan så sent som för något år sedan hotades med att läggas ut på entreprenad.

– Nu fick vi en skrivning som inte var lika ihålig som den i IF Metalls avtal.

Lösningen liknar de som sedan tidigare finns i bland andra Handels avtal, där fack och företag ska förhandla om inhyrning av arbetare. Om parterna inte kommer överens ska en skiljenämnd kunna tas in, och skadestånd ska betalas om arbetsgivaren bryter mot avtalet.

När Proletären når Anders Lönnberg på tisdagen, dagen efter att det nya avtalet tecknats, har han ännu inte hunnit höra så många reaktioner från medlemmarna. Men hans uppfattning från den egna arbetsplatsen är att arbetarna har ansett det vara rätt att ta konflikt.

– Vi har inte berörts i någon större utsträckning, men många reagerar ryggmärgsmässigt och tycker det är rätt att förbundet tar konflikt.

– Folk har varit på bettet under blockaden, många har ringt till fackexpeditionen och rapporterat in konstigheter.

Men även företagsledningen har kontaktat facket för att förvissa sig om att de inte bryter mot blockaden, i vetskap om att ytterligare konflikt hotade hela produktionen.

– De blev väl skrämda när Vaggeryd drogs in i konflikten, där varslades ju om total strejk när företaget bröt mot blockaden.

• Från andra bruk nås vi av rapporter om missnöje bland arbetare, som upplever att de förlorar på strejken när de inte kunnat jobba övertid. Hur ser du på det?
– Många planerar sin ekonomi utifrån att de kan jobba övertid, det är klart att de påverkas. Men jag tror inte det är ett allmänt missnöje.

– Senast vi genomförde en övertidsblockad här i Hyltebruk var en del av dem som jobbade beredskap upprörda för att de förlorade pengar. Men den här gången har jag inte märkt något liknande missnöje.

Wictor Johansson
Proletären nr 17, 2010