Polska byggnadsarbetare bygger klinik åt Västra Götalandsregionen

Sedan i augusti har det polska murarföretaget PPUH Drevnokor varit
underentreprenör på bygget av en ny psykiatrikliniken på Östra
sjukhuset i Göteborg. Enligt uppgifter till Proletären från förbannade
byggnadsarbetare tjänar de polska kollegorna bara tre euro i
timmen. 



Proletären ringer upp Ingvar Särnbratt, mätningsföreståndare på Byggnads i Göteborg, för att höra hur det egentligen står till.



• Finns det något avtal med det polska företaget?

– Vi har gjort en prestationslöneöverenskommelse med företaget. Vi vet
inte vad ackordet slutar på men lönen som ska betalas ut är på 132
kronor i timmen.



• Har du någon möjlighet att kontrollera att de verkligen får den lönen?

– Vad tror du själv? När vi gjorde överenskommelsen ville ingen av
killarna vara med. Jag fick känslan av att de var vaktade. Vem vet vad
de har skrivit på hemma.



Skattemedel

Den nya psykiatrikliniken på Östra sjukhuset i Göteborg ägs av
Sahlgrenska universitetssjukhuset och finansieras med skattemedel. Men
på Västfastigheter som är regionens bolag för fastighetsförvaltning har
man heller inga möjligheter att kontrollera att utländska
byggnadsarbetare inte utnyttjas.



Claes Henricson är projektledare för bygget:



– Vi utgår ifrån att företagen följer svenska regler på
arbetsmarknaden. När vi hörde att det fanns polska arbetare på bygget
så frågade vi huvudentreprenören FO Pettersson och de säger att alla
omfattas av gällande kollektivavtal.



• Har ni pratat med arbetarna själva?

– Det är lite svårt att prata med polackerna eftersom de bara pratar
polska. Vi får lita på att vår motpart inte ljuger. Det skulle vara
svårt om vi inte litade på dem eftersom det finns massor av
underentreprenörer. Men nu när du ringer så får jag fråga igen.



Ingvar Särnbratt säger att det har blivit vanligare med lönedumpande arbetskraftsimport.



– Ja, vi har det på fler ställen. Vi kan inte förhindra det. Vi är inte
emot att de kommer hit men de ska jobba på samma villkor som våra
medlemmar. Det handlar inte bara om lön, utan också om hur de bor. Vi
har exempel på hur de har tvingats tränga ihop sig i en bod.



– Vi försöker komma till tals med dem, men så länge de inte vågar är
det ett bekymmer. Som fackliga representanter blir vi ibland betraktade
som myndighetspersoner av utländska arbetare. Men nu när du ringer så
får vi ta med oss en tolk och åka ut igen. Vi tänker inte låta det här
glida förbi.



Facket görs till busar

Ingvar Särnbratt var en av dem som ville ha övergångsregler för
arbetskraftsinvandring när EU utvidgades med nya medlemsländer den 1
maj förra året.



– Nu blev det inte så och då får vi anpassa oss efter det. Men risken
är uppenbar att de svenska lönerna kommer att sänkas. Vi tycker att
utländska arbetare ska vara lika mycket värda som svenska, men det
tycker inte arbetsgivaren. Ändå är det vi som i skriverierna kring
Vaxholms-konflikten görs till busar.



Han tror också att den så kallade 180-dagarsregeln är ett problem. En
EU-bestämmelse som säger att en utländsk arbetsgivare får skatta i
hemlandet det första halvåret. Det innebär att lönenivån kan pressas
ytterligare.



JENNY NYSTRÖM

jenny.nystrom@proletaren.se