A-kassan ifrågasätts och ersättningen sänks

Det är en ökning med 54 procent jämfört med samma period förra året,
enligt statistik från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen,
IAF.   



I åratal har arbetsförmedlingarna kritiserats för att vara för
överseende med arbetslösa, att regelverket i samband med arbetslöshet
inte åtlyds. Bland annat har borgarna och näringslivets företrädare
yrat om en allmän slapphet inom AMS och utbrett fusk med ersättning.



Jakt på arbetslösa

Och det har tagit skruv. Under senare år har arbetsförmedlingarna på
regeringens uppmaning inlett en jakt på de arbetslösa. Regelverket för
bestraffning av dem som inte söker anvisade jobb eller ställer upp på
de arbetsmarknadsprogram som arbetsförmedlingen föreslår ändrades för
fyra år sedan.  



I dag dras en fjärdedel av ersättningen in första gången man nekar att
söka anvisat jobb. Nästa gång dras hälften. Om arbete avvisas en tredje
gång inom samma ersättningsperiod upphör ersättningsrätten helt. Sedan
krävs det att ett nytt arbetsvillkor uppfylls innan man kan få a-kassa
igen.



Lämnas arbetet utan giltig anledning riskerar personen i fråga att bli
avstängd från rätten till a-kassa. Händer detta mer än två gånger under
en och samma ersättningsperiod, upphör rätten till a-kassa och ett nytt
arbetsvillkor krävs för att åter få ersättning.



Hårdare krav

Detta gäller även för arbetslösa som lämnar ett arbetsmarknadspolitiskt
program utan giltig anledning eller personer som ”skilts från sitt
arbete på grund av otillbörligt uppträdande”, som det står i
regelverket.



För att behålla a-kassan måste man enligt föreskrifterna vara beredd
att ta ett arbete med en restid på en och en halv timme i vardera
riktningen från hemmet. Arbetslösa ska vara ”beredd på upp till tolv
timmars daglig frånvaro från bostaden om det inte finns särskilda skäl
för något annat”.



Aktiv sökning av jobb mot vad som betraktas som dagpendlingsavstånd
gäller de första 100 dagarna av arbetslöshet. Därefter blir sökområdet
i princip hela landet, även om det i praktiken kan begränsas av till
exempel familjesituationen.



Striktare tillämpning

Arbetsförmedlingarnas hårdare tillämpning kan avläsas i återkommande
rapporter från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF. I
början av februari 2004 invigde arbetslivsminister Hans Karlsson IAF,
som ska se till att Arbetsmarknadsverket, arbetslöshetskassorna och AMS
följer anvisade föreskrifter.



Det är en så kallad enrådighetsmyndighet och tillkomsten av den nya
myndigheten har ytterligare skärpt kraven gentemot de arbetslösa. Bland
annat har IAF på regeringens uppdrag gjort en granskning av reglerna om
”lämpligt arbete”, sedan Hans Karlsson kritiserat AMS för att inte ha
tagit till hårdhandskar mot arbetslösa som inte tar ett anvisat jobb.



Översynen resulterade i en ny föreskrift med striktare tillämpning.
Bland annat betonas att det är arbetsförmedlingarna som ”ska avgöra
vilket arbete som den sökande ska anvisas och vilka
arbetsmarknadspolitiska program den sökande ska delta”.



Förlorar a-kassan

I paragraf 6 sägs det att ”om den sökande inte kan ta ett tillgängligt
arbete på grund av personliga förutsättningar eller förhållanden som är
godtagbara skäl och som är kända vid arbetslöshetens inträde eller i
nära anslutning därtill, ska hon eller han även under de 100 första
ersättningsdagarna vidta åtgärder för att undanröja dessa hinder”.



Reglerna har på vissa punkter förtydligats, till exempel vad som menas
med familjeskäl där det bland annat sägs att arbete kan ”anses vara
lämpligt om den sökande kan besöka den gemensamma bostaden varje vecka”
under de 100 första dagarna.



I övrigt har bara redaktionella förändringar gjorts, vilket innebär att
regelverket är som ovan beskrivet, dvs en successiv nedtrappning av
ersättningen om arbetslösa nekar jobb och så vidare.



Den skärpta tillämpningen av förordningarna har lett till att fler
utesluts från a-kassan. Förra året var det cirka 50.000 arbetslösa som
inte uppfyllde kvalifikationskraven för a-kassa och som därmed fick
nöja sig med Alfakassans grundbelopp på 4.500 kronor i månaden.



Sänkt ersättning

Dessutom har antalet arbetslösa som fått sin arbetslöshetsersättning
ifrågasatt av fördubblats. Under första halvåret i år fick 5.200
personer sin ersättning ifrågasatt av arbetsförmedlingen. Det är en
ökning med 54 procent jämfört med samma period förra året, enligt
statistik från IAF.



De flesta som anmäls får sin ersättning från a-kassan minskad. Den
vanligaste orsaken är att den arbetslöse inte tillräckligt aktivt sökt
arbete eller stått till arbetsmarknadens förfogande. En annan orsak är
att jobbet som arbetsförmedlingen anvisat inte sökts av den arbetslöse
eller att denne avvisat erbjudande om jobb.



Återstår socialbidrag

Håller trenden i sig resten av året kommer mer än 10.000 anmälningar
att göras och mer än 7.000 arbetslösa att få sin ersättning sänkt. Det
ska läggas på det faktum att hälften av alla arbetslösa inte får den
utlovade ersättningen på 80 procent, eftersom taket i a-kassan inte har
höjts på flera år.



Att vara arbetslös i dag är en oerhörd påfrestning. När privatekonomin
dessutom försämras kan hela livssituationen förändras. Att då straffas
ut från a-kassan eller förordnas mindre ersättning tvingar alltfler
arbetslösa att söka socialbidrag. Det är konsekvensen av regeringens
”kamp” mot massarbetslösheten.



KENT HALDEBO

Proletären 39, 2005