Också Swedbank pressas
Också en del svenska banker har haft det motigt den senaste tiden, även om det inte kan jämföras med det som skett i USA och andra länder.
Det som drabbats är deras aktiekurser och inte i första hand att de inte får tillbaka pengar de lånat ut. Undantaget är de som lånat ut mycket till de en gång så förhoppningsfulla nykapitalistiska ekonomierna i Baltikum. Särskilt oförsiktig tycks Swedbank ha varit och det har påverkat dess aktiekurs mer än andra svenska bankers.
Men vad som också har påverkat bankens aktiekurs är något som heter blankning. Det går till så här:
En person lånar aktier av en annan person. För det betalar han en avgift. De aktier han lånat säljer han på börsen. När det är dags att lämna tillbaka aktierna får han köpa nya, och hans förhoppning är då att aktien skall ha sjunkit i värde. Han har då tjänat på att han sålt dyrare än han behöver köpa för. Den som lånat ut aktien har också tjänat genom den avgift som han fick för att låna ut aktien.
Den som lånar aktien har allt intresse av att den sjunker i värde. Redan det att han säljer de lånade aktierna kan verka prispressande på aktiekursen. Men han kan också sprida ofördelak rykten om det företag aktien representerar.
I fallet Swedbank har båda mekanismerna varit i gång. I fredags var 23 miljoner aktier i Swedbank utlånade, veckan före 28 miljoner. När de bjuds ut på aktiebörsen blir det ett överutbud och kursen sjunker. Dessutom har blankningsspekulanterna spridit rykten som villigt vidarebefordrats av affärspressen om att Swedbank har stora svårigheter. I måndags sjönk bankens aktier som en sten och aktiefallet sedan januari var över 50 procent, utan att egentligen det motsvarar aktuella betalningssvårigheter hos banken. Men det påverkar bankens möjligheter att låna pengar, vilket alla banker måste göra då och då för att klara betalningar. Därigenom kan Swedbank hamna i en s k likviditetskris, trots att dess balansräkning (förmögenhetsställning) inte är problematisk.
Återigen ett bevis på hur den kapitalistiska normen om enskild vinst utan hänsyn till omvärlden skapar problem.
Det har kommit förslag på att förbjuda blankning, inte minst i USA, där det kallas short-selling.
BERTIL KILNER
Proletären 38, 2008