Vem tjänar på Rut?
Högern framställer rut-avdraget som en jämställdhtsreform, och även socialdemokrater instämmer. Men det är en bluff. Genom rut-avdraget subventionerar vi de rikas hemhjälp. Samtidigt är behoven skriande i den offentliga sektorn, och de anställda kvinnorna i rut-branschen har låga löner och bristande arbetsvillkor. Därför kräver Kommunistiska Partiet att rut-avdraget avskaffas.
2010 delades 1,3 miljarder kronor ut till de 3,3 procent av svenska folket som utnyttjade rut-avdraget. Våra skattepengar går till hemhjälp åt de som har råd att betala, inte till de som verkligen behöver hjälp.
Rut-avdraget infördes av högerregeringen 2007. Avdraget är egentligen en subvention, vilket innebär att delar av kostnaden för tjänster som exempelvis städning, barnpassning, gräsklippning och läxhjälp kan dras från skatten.
Detta förutsätter att man betalar så mycket skatt att den täcker kostnaden som ska dras av. De som har låg inkomst och därför betalar lite i skatt kan med andra ord inte utnyttja subventionen fullt ut, ens om de skulle vilja.
Rut-avdraget gör det alltså mindre kostsamt att köpa olika tjänster, men det är knappast billigt. Städning för ett normalstort hus varannan vecka går på runt 3200 kronor i månaden. Vilken barnfamilj har råd att avvara de pengarna?
Rut-avdraget är med andra ord en subvention för de som har råd att betala. Någon behovs-prövning görs överhuvudtaget inte. Skattepengar används till att subventionera städning av inomhuspooler och luxuösa bostäder och till barnpassning åt föräldrar som ska på fina bjudningar. Samtidigt får den lågavlönade, ensamstående mamman pussla ihop vardagen så gott det går.
Dessutom nekas många gamla hjälp med fönsterputsning, promenader och annat de har svårt att klara själva. Resursbristen inom den offentliga äldreomsorgen är skriande. Antalet platser på äldreboenden blir allt färre, och de boende är sjukare än förr. Många nekas också hemtjänst. Enligt Socialstyrelsen så minskade resurserna till äldreomsorgen med 6 procent under början av 2000-talet, trots att antalet äldre i befolkningen vid samma tid ökade.
Därför är det inte konstigt att personalen upplever stress och otrygghet. I en rapport vittnar de om stress ”till följd av ekonomisk press, ständiga organisatoriska förändringar, nedskärningar och höga sjukskrivningar”. Här hade den dryga miljarden som betalades ut till rut-företagen förra året verkligen gjort nytta!
Det är detta som kritiken mot rut-avdraget handlar om i grunden: Våra skattepengar ska gå till den som behöver hjälpen mest, inte till den som kan betala.
Högern påstår att motståndet mot rut-avdraget skulle bero på att det framförallt är kvinnor som utför arbetet. Så är det givetvis inte. Att skattepengar genom rot-avdraget går till rika människor som renoverar sina gigantiska villor är lika förkastligt som att skattepengar går till städning av samma villa.
Högern hävdar också att rut-avdraget förbättrar jämställdheten och att det skapar jobb. Det stämmer inte heller.
Maud Olofsson är en av de ivrigaste försvararna av rut-avdraget som en jämställdhetsåtgärd. ”I grunden tycker inte vänstersidan att kvinnor ska vara ekonomiskt oberoende”, hävdar hon och talar sig varm för att kvinnor ska starta företag istället för att vara ”närmast livegna i den offentliga sektorn”.
Och visst har rut-avdraget förbättrat vissa kvinnors ekonomi. Med betoning på vissa. Den handfull kvinnor som äger företag som Homemaid, Hemfrid och Nannynu har berikat sig rejält.
Homemaid ökade exempelvis sin vinst till 6,4 miljoner kronor 2009. Samma år gjorde Hemfrid en vinst på 16,2 miljoner före skatt. Rut-avdraget ger avkastning. Att ägaren till barnvaktsföretaget Nannynu, Jeanette Garosche, firade med champagne när högern vann valet i höstas är därför inte så konstigt.
Men om vi istället ser till de anställdas situation ser det helt annorlunda ut. En stor andel är timanställda, och en majoritet arbetar deltid. Dessutom är lönenivån usel. Många jobbar för kollektivavtalets lägstalön. De har knappast någon stabil ekonomisk grund att stå på.
Hur är det då med alla jobb som rut-avdraget påstås ha skapat? Företagarna själva hävdar att subventionen har skapat allt mellan 11000 och 18000 nya jobb. Det är rena bluffsiffror.
Nationalekonomen Roland Spånt har gjort beräkningar som visar att det snarare handlar om 1800 jobb. Men det är omöjligt att veta hur mycket av tjänsterna som skulle ha gjorts även utan subventionen.
Det vi däremot vet är att de jobb som rut-avdraget skapar är extremt kostsamma. Roland Spånt räknar med att varje jobb går på 800000 kronor. Men då har han bara tagit själva skattesubventionen i beaktande. Saken är nämligen den att flera företag i branschen utnyttjar olika former av subventionerade anställningar, som instegs- och nystartsjobb.
Hemfrid uppger exempelvis att var tionde anställd kommer via sådana jobb. Därmed går ännu mer skattepengar till företagens fickor.
Roland Spånt konstaterar att den dryga miljard som förra året gick till att subventionera de rikas hemhjälp hade haft mycket större effekt om de slussades in i vård och skola.
Kommunistiska Partiet instämmer. Mer resurser till det offentliga skulle både innebära fler jobb i form av nyanställningar och skapa bättre villkor till den personal som redan arbetar i skolan, vården och omsorgen.