Fakta om Baskien och baskerna
Baskien och baskerna
Baskien, eller Euskal Herria som baskerna kallar sitt land, ligger vid Biskayabukten. 86 procent tillhör Spanien och 14 procent Frankrike.
Antalet invånare är cirka tre miljoner. 90 procent, drygt 2,7 miljoner, lever i södra Baskien som ligger i norra Spanien. Övriga basker bor på andra sidan gränsen i södra Frankrike.
Bilbao med 350.000 invånare är spanska Baskiens största stad.
I dagens Spanien är Baskien splittrat i två autonoma regioner – i Spanien finns totalt sjutton autonoma regioner och två autonoma städer som alla har visst självstyre och eget parlament. Frankrike erkänner inte existensen av Baskien.
Det finns i den spanska delen en stark rörelse som menar att Baskien är och ska betraktas som en egen nation med rätt att bilda en egen stat, om majoriteten av befolkningen vill det.
”Baskien skiljer sig mycket från övriga Spanien. Vi säger att Baskien är en egen nation med egen kultur och ett eget språk och därför har rätt till självbestämmande”, säger Igor Urrutikoetxea LAB.
ETA
Baskerlandet och friheten, mer känt under förkortningen ETA, har sedan 1960-talet fört väpnad kamp för ett självständigt Baskien. Både EU och Spanien stämplar ETA som en terroristorgansiation.
8 januari i år utlyste ETA ”en permanent och allmän vapenvila som ska kunna kontrolleras av det internationella samfundet”. I uttalande förklarade ETA att man söker ”en varaktig lösning på den väpnade konflikten”.
Den spanska staten har dock varit kallsinnig till vapenvilan och tanken på förhandlingar med ETA.
Förbjuden politisk kamp
Också politiskt arbete för baskisk självständighet bemöts med repressiva metoder. Under 2000-talet har det spanska rättsväsendet på grund av anklagelser om kopplingar till ETA stängt en rad tidningar och politiska partier med betydande folkligt stöd.
2003 förbjöds Batasuna, som i parlamentsvalet två år tidigare fick tio procent av rösterna i Baskien.
2008 förbjöds Baskiska hemlandets Kommunistparti (EHAK) då det ansågs vara Batasunas efterföljare. EHAK fick i valet 2005 150.000 röster vilket motsvarar 12,5 procent.