Hoppa till huvudinnehåll
Av
Kommunistiska Partiet, Gislaved

Manning avslöjade krigsbrott – riskerar dödsstraff

24-årige Bradley Manning riskerar livstids fängelse flera gånger om, alternativt dödsstraff, för att ha läckt 700.000 handlingar hemligstämplat material från krigen i Afghanistan och Irak till Wikileaks.


Manning åtalas på 22 punkter enligt USA:s spionlagar. Han anklagas för att ha ”hjälpt fienden” under den tid han arbetade som underrättelseanalytiker. Många av de filer som Manning hjälpte till med att läcka var bevis på en rad krigsförbrytelser i Afghanistan och Irak.

Förhören i Fort Meade, i delstaten Maryland, varade i mindre än en timme, där Manning endast talade ett fåtal gånger för att bekräfta att han förstod den formella gången.

Under den trekvartlånga rättegångsförhandlingen reste sig en 70-årig aktivist från anti-krigsgruppen Code Pink och ropade ”Domare, är det inte en soldats skyldighet att inrapportera en krigsförbrytelse?”. Aktivisten greps och fördes ut ur rättssalen.

Manning har suttit häktad i 19 månader. Långa perioder har han varit i isoleringscell där han var nekad besök, fysisk träning och andra basala behov.

Militärdomaren begärde en ny förhandling den 15 mars. Amerikanska regeringen vill tidssätta rättegången till den 3 augusti. Vid den tidpunkten har Manning, utan att ha blivit dömd för någonting, suttit inlåst i 800 dagar. I de amerikanska militärdomstolarnas regelverk krävs annars att en rättegång skall hållas inom 120 dagar efter arrestering.

De amerikanska myndigheterna har försökt – och försöker – bryta ned Manning för att få till stånd en slags nådebehandling, där erbjudandet är en lägre strafftid mot att Manning vittnar mot Wikileaks och dess grundare, Julian Assange.

Åklagarens taktik är att hävda att de har tillräckliga bevis som binder Manning direkt till Assange. Den så kallade rättegången har alltså ett mycket större mål än att sätta dit den unge Manning.

Genom att anklaga Manning för att i praktiken ha hjälpt al-Qaida så söker man att binda samman Manning, al-Qaida och Julian Assange.

Med tanke på den nya nationella försvarslag som klubbades igenom förra året i USA som ger en sittande president rätt att på obestämd tid och utan rättegång spärra in vem som helst, med eller utan USA-medborgarskap, som presidenten benämner som terrorist. Genom att anklaga Manning för att ha hjälpt al-Qaida, så försöker åklagarsidan tvinga Manning att vända sig mot Assange.

Assange befinner sig för närvarande i Storbritannien och är i en juridisk process mot att tvingas utlämnas till Sverige på grund av anklagelser om sexbrott. Skulle Assange utlämnas till Sverige löper han en risk att utlämnas till USA där han i så fall kommer att anklagas för terrorism. Begär USA utlämning av Assange så kommer vasallstaten Sverige troligtvis att lyda.

Men försvaret av Manning tar inte upp USA:s kriminella krigsförbrytelser, censur, eller alla attackerna på demokratiska fri- och rättigheter, utan man har fokuserat sig på den åtalades känslor när denne var stationerad i Irak, och man hävdar att det var fel att han skulle få tillgång till allt hemligstämplat material från början.

Försvaret försökte få de 22 åtalspunkterna ändrade till tre, mot att han ”endast” skulle dömas till 30 års fängelse.

I amerikansk massmedia var händelsen i stort sett nedtystad. Men medan militären försöker använda Manning för att kunna fängsla Assange så blir Manning på andra ställen i världen betraktad som hjälte och en grupp isländska parlamentariker har nominerat honom till Nobels Fredpris.