Hoppa till huvudinnehåll
Av

Palestina 4: Busstur på Västbanken



Under våra uppdrag som rättegångsobservatörer i mars-april 2007 träffade vi den palestinska flickan Tahani, 17 år, som bor i byn Tamon utanför Nablus på Västbanken.

Tahani berättade för oss att hon den 18 februari 2007 var på väg i buss till Nablus för att möta sin mor och bror. Vid en israelisk checkpoint stoppades hon då hon inte hade sitt identitetskort med sig. Hon sa till soldaterna att hon skulle till sin mor i Nablus som hade hennes identitetskort.
 
Soldaterna beordrade bussen att köra utan Tahani. Då började hon att springa efter bussen. En israelisk soldat sköt skarpt i luften och skrek att hon skulle stanna. Därefter sköt han mot henne och träffade ena benet.

*
Soldaterna släpade henne på marken tillbaka till checkpointen och började att förhöra henne. De påstod att hon hade för avsikt att begå en självmordsattack. Då de sökte igenom henne fann de inget misstänkt.

En soldat kastade då en kniv på marken intill henne och sa ”du har kommit hit för att döda oss”. En soldat slog henne i huvudet med vapenkolven flera gånger. Hon blev så yr att hon höll på att förlora medvetandet. Återigen sa de ”du har kommit för att döda oss”.

En palestinsk ambulans anlände först till platsen och strax därefter kom en israelisk. Ambu-lanspersonalen konstaterade att en kula gått genom mjukdelarna på ena benet och att hon fått splitter från en kula i båda fötterna. Hon placerades i den israeliska ambulansen som förde henne till en israelisk militärförläggning. Den israeliska militärchefen för byn Tamon, varifrån Tahini kommer, sa till henne att hon hade kniven med sig i avsikt att döda israeliska soldater. Hon fördes till sjukhus där delar av splittret togs bort. Resten skulle ”gå bort av sig själv”.

Hon fördes tillbaka till militärförläggningen där hon försågs med hand- och fotfängsel.

Förhören fortsatte där och senare i ett fängelse dit hon förts. Under två dagar satt hon i en isoleringscell. Hon skrek och var mycket ängslig, särskilt över skadorna hon fått i benet. Hennes fötter hade börjat att svullna. Det blödde även genom bandagen.

Hon fick senare tala med en sköterska som stod bakom ett stängt fönster. Tahani fick en vätska och nytt bandage för att själv sköta om sina skador. Benet och fötterna svullnade mer och mer. Återigen fick hon instruktioner om hur hon själv skulle sköta om skadorna.

På den åttonde dagen ställdes hon inför en israelisk militärdomare i Salems militärdomstol. Domaren sa att hon hade skrivit under ett erkännande att hon hade haft en kniv med sig. För oss berättade Tahani att hon hade skrivit under ett papper med text på hebreiska, efter det att en israelisk soldat informerat henne om att det på pappret endast stod det hon själv berättat.

Hon sattes på fri fot mot en borgensumma på 6.000 israeliska shekel (ca 10.000 kronor). Ny domstolsförhandling var utsatt till den 8 maj 2007. Av den palestinska människorättsorganisationen DCI i Ramallah – Defence for Children International – som bistått Tahani med advokat har vi nu fått besked om att Tahani dömts till att betala 2.000 shekel i böter.

*
Det är inte bara flickan Tahani som utsätts för övervåld av ockupationsmakten. Detta är vardagsmat för de statslösa palestinska barnen på Västbanken och i Gaza. De saknar alla de mänskliga rättigheter som vi tar för givna.

BIRGITTA ELFSTRÖM
ARNE MALMGREN
Proletären 38, 2007

Artikelförfattarna har varit rättegångsobservatörer i israeliska militärdomstolar på Västbanken på uppdrag av Internationella juristkommissionen och Palestinagrupperna i Sverige.