Hoppa till huvudinnehåll
Av

Stoppa massakern på Gaza!

Israels angrepp på Gazas befolkning är nu inne på andra veckan. I skrivande stund har israeliska pansarförband trängt fram till kusten och delat Gazaremsan i två delar.  Hälsovårdspersonal vittnar om obeskrivliga scener med massor av döda på sjukhusen, samtidigt som maten sinar och kylan har slått till.



Trots en överväldigande övermakt gör Gazas försvarare ett hjältemodigt motstånd. Hitintills agerar de israeliska styrkorna på öppna ytor där det vapenteknologiska övertaget är överväldigande och de använder sina erövrade positioner till att terrorisera befolkningen och beskjuta tätbebyggda områden.

Den israeliska bomboffensiven går nu i andra ledet in på att slå sönder Hamas och andra palestinska organisationers sociala inrättningar som skolor, sjukhus och moskéer för att göra förhållandena outhärdliga och Gaza ostyrbart.  Hamas är för alla som känner till situationen inte bara en militär enhet utan en folkrörelse och ett parti som röstades fram av det palestinska folket i allmänna och hemliga val år 2006.

En kommentator hävdar att Hamasstyret i Gaza är den enda demokratiskt valda myndigheten i arabvärlden och den skall nu krossas av Israel med den liberala västvärldens stöd. Nu tillägger Israel att de kommer att förhandla med andra krafter än Hamas i Gaza vilket är ett öppet medgivande att Israel försöker tillsätta ett kollaboratörsstyre över Gaza.

I motståndet mot Israel deltar flera politiska krafter i Gaza, inte bara Hamas, utan även PFLP och olika islamska rörelser.    
 
Utsvältningspolitik
Västvärlden tillåter ingen demokrati i Mellanöstern, därför måste det folkvalda Hamas krossas enligt imperialismens logik.

Det palestinska valet i januari 2006 ledde till en utsvältningspolitik mot den palestinska myndigheten och det folkvalda Hamas kuppades bort på Västbanken, med västvärldens aktiva medverkan.  

Ända sedan valet 2006 då Hamas vann har Israel i samarbete med västvärlden och en rad reaktionära arabregimer arbetat för att störta den folkvalda palestinska regeringen.  Avsikten är att tillsätta ett samarbetsvilligt lakejstyre i Gaza och att mörda alla ledande motståndsmän och politiker på Gazaremsan som motsätter sig Israels och imperialismens planer.      

Katastrofal situation
Markangreppet har dramatiskt försämrat den redan katastrofala humanitära situationen i Gaza, elektriciteten är utslagen och 90 procent av mobiltelefonnätet är utslaget. Under tiden har den egyptiska regeringen stängt gränsen vid Rafah och hindrar hjälpsändningar att komma in och sårade att komma ut.  Den egyptiska regeringen kontrollerar inte sin egen gräns gentemot Gazaremsan utan måste be Washington om lov först eftersom gränsen står under ”internationell kontroll”. 

Israels angrepp har lett till omfattande protester världen över, på Västbanken har minst en demonstrant dödats av israeliska ockupationssoldater, och i den nordisraeliska staden Sakhnin hölls en demonstration med etthundratusen deltagare som sträckte sig över hela staden organiserad av ”Högre arabiska övervaknings kommittén”.  Med palestinska flaggor och med plakat som ”Gaza vill inte kapitulera för stridsvagnar och bulldozer” och ”Frukta inte vi är med Gaza”. I London jämförde parlamentsledamoten George Galloway Gazas omringade situation med judarnas i Warszawas getto åren 1942-43. Ett inringat folk mot en massiv övermakt.

Folkrätten
Israels terrorattack motiveras i propagandan med några i sammanhanget futtiga hemmabyggen till raketer som avfyrats från Gaza in mot Israel. Raketer som är byggda med hjälp av konstgödsel. 

En kommentator skrev träffande att när den gamla damen rånas av en knivman får hon inte försvara sig med handväskan apropå förnekandet av palestiniernas rätt till motstånd.

Gaza är enligt alla definitioner ett ockuperat territorium. Även innan det senaste anfallet kontrollerade Israel gränserna, luftrummet, havet utanför, energitillförseln och alla gränser utom en. Därför kallades Gaza världens största fängelse.

I den israeliska propagandan, som upprepas i västvärlden, hävdas det att Israel har rätt till självförsvar mot dessa i sammanhanget obetydliga raketer. Men rätten till självförsvar som det står i FN-stadgan är begränsad till att gälla när en stat angrips av en annan stat.  Gaza är ett ockuperat område och ingen stat. Angrepp som riktas från Gaza mot Israel ger inte Israel rätt till självförsvar.  Grunden för det pågående kriget är ockupationen. En illegal ockupant kan aldrig, när denne för krig mot de ockuperade, åberopa rätten till självförsvar. Israel kan inte åberopa rätten till självförsvar när de angriper ockuperade områden, eftersom det är ockupationen av Gaza och inte raketbeskjutningen därifrån, som utgör det ursprungliga folkrättsbrottet. 

Angreppet och förstörelsen på Gaza är en terrorsignal gentemot hela det palestinska folket. Det syftar till att omöjliggöra alla tankar på en palestinsk stat och göra livsbetingelserna outhärdliga om man inte underordnar sig Israels och den liberala västvärldens hegemoni.

I dag visar västvärlden sitt rätta ansikte, västvärlden har på ett övertydligt vis avslöjat att demokrati inte betyder folkstyre utan demokrati betyder israelisk och amerikansk övermakt.  

ERIK ANDERSSON
Proletären, 1-2 2009