Hoppa till huvudinnehåll
Av

Högerkupp i Thailand

De politiska spänningarna i Thailand intensifierades förra veckan när demonstranter från den så kallade ”Folkalliansen för Demokrati”, PAD, fortsatte att ockupera Bangkoks två huvudflygplatser Suvarnabhumi International och Don Muang.



Ledarna för PAD som representerar de traditionella eliterna i Thailand; militären, kungahuset, den urbana borgarklassen, och den statliga byråkratin, kräver den thailändske premiärministern Somchai  Wongsawats avgång. 

I lördags svarade premiärministern och hans Folkets Maktparti, PPP, samt den regeringstrogna ”Förenade fronten för Demokrati och mot Diktatur” med motdemonstrationer under temat ”Nej till Diktatur” i centrala Bangkok. 

Syftet med aktionerna från den urbana oppositionens sida är att göra landet ostyrbart för att på så sätt framkalla en militärkupp, alternativ få till ett administrativt förbud mot den sittande valda regeringens tre partier, däribland PPP.

Kostsamma blockader
PAD:s gulklädda demonstranter tog över regeringsbyggnaderna i centrala Bangkok redan i augusti. Som slutlig attack mot den sittande regeringen kunde de nu besätta de två flygplatserna med ett allmänt kaos för resenärer som följd. Blockaderna kostar landet nästan en halv miljard kronor dagligen.  

Bangkoks flygplats är den 18:e största i världen och upp till 300000 resenärer är strandsatta i landet. Den siffran ökar med tiotusentals varje dag, eftersom turisternas semestrar i landet tar slut. Blockaden vid flygplatserna har även lett till stopp för post- och fraktflyg. Sjukhusen börjar få slut på importerade mediciner. 

I ett desperat motdrag försökte premiärministern Somchai att utfärda ett begränsat undantagstillstånd gällande de två flygplatserna. Men befälhavaren och generalen Anupoung Paochinda, som tidigare krävt premiärministerns avgång, avvisade alla avhysningskrav på flygplatsockupanterna och han vägrade att sätta in trupp för att öppna för flygtrafiken.

I andra sammanhang i historien när thailändska reaktionära regeringar  har hotats har aldrig armén dragit sig för att använda våld mot demonstranter, men i detta fall arbetar PAD i maskopi med militären för att avsätta den folkvalde premiärministern.  I fredags avskedade premiärminister Somchai sin polischef utan att det hade någon effekt.

Polissamarbete
Genom arméns uppenbara stöd till demonstranterna förstärkte PAD:s aktivister sina barrikader vid de två flygplatserna. PAD:s aktivister är beväpnade med klubbor, bamburör, batonger och golfklubbor. Reportrar uppger att de även  sett vapen bland demonstranterna.

Under lördagen intog folk från PAD en polispostering utan att poliserna gjorde något motstånd.

Efter en mystisk granatattack, som skadade runt 45 personer, mot ett PAD-läger inne på regeringsområdet inleddes gemensam patrullering av folk från PAD och polisen.  På måndagskvällen rapporterades om dödsfall ute vid en av de ockuperade flygplatserna. 

Samtidigt surrar huvudstaden av kupprykten. Premiärministern Somchai och generalen Anupong har växlat hotelser mot varandra. Den sistnämnde har sagt till premiärministern att han måste upplösa parlamentet. Parallellt arbetar starka krafter för att landets konstitutionsdomstol skall slå fast att de i den thailändska regeringen tre ingående partierna har begått valfusk, för att de därmed ska förklaras olagliga. Samma krafter kämpar för att förbjuda alla ledande politiker inom trepartialliansen att syssla med politik de närmaste fem åren. Vilket i sin tur skulle innebära att regeringen upplöstes.

Olika ägarintressen
De motstridiga krafterna representerar olika ägarintressen i landet, men den nuvarande regeringen har genomfört reformer till förmån för den eftersatta landsbygden och dess invånare.

Detta har retat upp borgarna i städerna som riskerar att få sina låga skattesatser något  höjda till förmån för program för lands-bygdsutveckling – främst i norra och nordöstra delarna av landet. 

De krafter och partier som den nuvarande regeringen representerar har vunnit val på val men den urbana över- och medelklasseliten i landet motsätter sig alla reformer som skulle vara landsbygdens folk till hjälp.

Av den anledningen störtades affärsmannen och IT-miljardären Thaksin från makten av militären i september 2006. Hans dåvarande parti TRT förbjöds, men en ny allians ledd av PPP gick till val på samma politik och segrade stort för ett år sedan, i december 2007.

De gulklädda demonstranterna i PAD vill avskaffa den allmänna rösträtten och införa ett system där folket får rösta fram 30 procent av platserna i parlamentet medan de resterande 70 procenten skall utnämnas av ”respekterade” instanser. Även om det inte sägs rent ut menas med ”respekterade” kungahuset, militären och den urbana över- och medelklassen själv: ”Stödtrupperna bakom alliansen PAD är i huvudsak stadsbor ur medelklassen som menar att Thailands valsystem är som byggt för röstköp och som hävdar att majoritetsbefolkningen på landsbygden – Thaksin väljarbas – inte är tillräckligt sofistikerade för att kunna delta i allmänna val på ett ansvarsfullt sätt.” ( Nyhetsbyrån AP 1 december 2008)

Med begreppet ”röstköp” menas i detta fall  (såväl som i Venezuela) när landets fattiga gynnas av reformer som har en omfördelande karaktär.

Eftersom medelklassmobben tidigare intagit regeringsbyggnaderna inne i Bangkok så har premiärministern Somchai tvingats till reträtt till staden Chang Mai tiotals mil från huvudstaden där han i fruktlösa försök manat till lugn och besinning. I skrivande stund har dock PAD:s anhängare givit sig av från det belägrade premiärministerbyggnaderna för att kraftsamla sig ute vid Bangkoks flygplatser.  

Fullbordad kupp
I skrivande stund meddelas också att konstitutionsdomstolen beslutat upplösa den thailändska regeringen för påstått valfusk. Därmed är högerkuppen fullbordad, men medlemmar från de tre upplösta och illegalitetsförklarade  regeringspartierna kommer troligen bilda nya partier för att kunna utmana den Bangkokbaserade medelklasseliten.   

ERIK ANDERSON
Proletären 49, 2008