Hoppa till huvudinnehåll
Av

Prodi vrider Italien åt höger

Italiens premiärminister Romani Prodi återtar sin post som regeringsbildare efter sin tillfälliga avgång förra veckan. I lördags nekade president Giorgio Napolitano att godta Prodis avskedsansökan och bad honom att verkställa en förtroendeomröstning i parlamentets båda kamrar.




Om Prodi får majoritet kommer han fortsätta att regera sin center-vänsterregering.



Den senaste tidens händelser är i sig inget nytt i italiensk politik.
Efter andra världskriget har Italien haft 61 regeringar. De har, så när
på några undantag, bestått av samma uppsättning människor som den
föregående. Den senaste regeringen blev nio månader gammal.



Prodi ville med sin avgång pressa vänsterflygeln i
rege-ringskoalitionen att acceptera den proamerikanska utrikespolitiska
linjen. I regeringen ingår hela nio partier, alltifrån rester av det en
gång stora kristdemokratiska partiet till två reformistiska
vänsterpartier vid namn ”Återupprättade kommunistpartiet” och
”Italienska kommunisters parti”. Det senare var en högerutbrytning ur
det förra på 1990-talet. Men ”Italienska kommunisters parti” har börjat
kritisera ”Återupprättade kommunistpartiet” från vänster allt eftersom
det ”Återupprättade kommunistpartiet” hamnat i den kapitalistiska
förvaltarrollen genom sitt samregerande med den italienska mitten. En
italiensk politisk mitt som i grund och botten är proamerikansk, om än
reserverad gentemot den styrande Bushfalangen.



Protest mot USA-bas

Förra veckan demonstrerade 100.000 människor i den norditalienska
staden Vicenza i protest mot Prodiregeringens stöd för planerna att
utöka USA:s militärbas i närheten av staden. Demonstranterna fördömde
även den italienska truppnärvaron i Afghanistan, Irak-kriget och den
italienska regeringens inordnande under USA. Paroller som ”Skäms Prodi”
var vanligt förekommande i demonstrationståget, som även medlemmar i
”Återupprättade kommunistpartiet” deltog i. Andra i ledningen av
partiet ville inte delta med motiveringen att man inte skall
demonstrera mot sig själv.



Fyra dagar senare, den 21 februari, avstod två ledamöter från
vänstersidan att rösta i en senatsomröstning, en omröstning som skulle
ge stöd åt Prodis utrikespolitiska linje. Tillsammans med senatorn på
livstid, Giulio Andreotti, en före detta kristdemokratisk
premiärminister, som också lade ned sin röst så fattades det två röster
av nödvändiga 160 för att förslaget skulle gå igenom.  Prodi ville
i sitt utrikespolitiska förslag ha senatens stöd för att förlänga det
italienska uppdraget i Afghanistan och för att utöka USA:s militärbas i
Vicenza. Militärbasen användes i kriget mot Jugoslavien och planeras nu
att användas för krig mot Iran.



Som ett resultat av de nedlagda röster föll förslaget. På ett
efterföljande regeringssammanträde lade Prodi fram ett tolvpunkters
program där han hotade med att avgå som premiärminister och försvinna
från det politiska livet om inte programmet fick stöd från
regeringspartierna. Alla de närvarande, inklusive Franco Giordano,
ledare för Återupprättade kommunistpartiet, böjde sig för Prodis
diktat.



Talesmän för de partier som räknas som vänsterflygeln i den italienska
regeringen förklarar sitt agerande med att detta var enda sättet att
hindra den öppna högerns återkomst under ledning av Berlusconi. Men
genom att gå med på Prodis tolvpunktsprogram, band de upp sig kring en
politik som allt mer närmar sig Berlusconis.



Uppslutning bakom USA

Den första och viktigaste punkten i tolvpunktsprogrammet är en
förlängning av den italienska truppnärvaron i Afghanistan, fortsatt
närvaro i Libanon och en utökning av den amerikanska militärbasen i
Vicenza. Eller som det står i programmet: ” Internationella avtal skall
hållas.”



Vad som är internationella avtal förklaras i texten: ”Stabilt stöd för
vår utrikes- och försvarspolitik inom ramen för FN och våra
internationella åtaganden gentemot Europeiska unionen och Atlantpakten
– i synnerhet våra aktuella uppgifter i samband med Afghanistan
uppdraget.”





En omröstning om finansieringen av Afghanistantruppen kommer att hållas om tre veckor.

Det internationella kapitalet uppmanar Prodi att bredda sin regering
med en konservativ kristdemokratisk fraktion, som kommit på kant med
Berlusconis allians. Allt för att förstärka högerkrafterna i
Prodialliansen. Utöver det folkliga missnöjet med den förra regeringen
Berlusconi fanns det även ett missnöje hos stora delar av den
italienska borgarklassen med honom och hans sätt att sköta
premiärministerposten.



I Återupprättade kommunistpartiet är spänningarna stora mellan olika
falanger. Efter Prodis avgång fördömdes senatorn Turigli-atto av
partiets ledning. Han lämnade därefter sin plats som senator. Partiet
vill inte hamna utanför ”stugvärmen” och drivs i processen åt höger .
För knappt tio år sedan, 1998, drog partiet undan sitt stöd till den
dåtida center-vänsterregeringen i protest mot dess ekonomiska politik.
Nu har högervridningen lett till att det till varje pris vill hålla sig
kvar i regeringen, trots att den för en högerpolitik.



ERIK ANDERSON

Proletären 9, 2007