Seger för revolutionen i Venezuela

Efter månader av kampanjande fällde det venezuelanska folket sitt
avgörande. Valdeltagande var 75,0 procent, rekordhögt med venezuelanska
mått mätt. När 91.0 procent av rösterna räknats hade Hugo Chávez fått
62,6 procent mot 37,2 för högerkandidaten Manuel Rosales. Ingen av de
övriga kandidaterna nådde över en procent.



Majoritet i alla delstater

Med detta har Chávez fått den högsta andelen röster hittills i ett
presidentval. Första gången han kandiderade,1998, vann han med 56,2
procent av rösterna. I valet 2000, som hölls efter att en ny
konstitution utarbetats, steg siffran till 59,8 procent. I
folkomröstningen 2004, som gällde om Chávez skulle sitta kvar eller
avgå i förtid, var stödet för att ha kvar honom som president 59,1
procent.



Även om många venezuelaner, främst inom över- och medelklassen, vill ha
bort Chávez och drömmer sig tillbaka till den nyliberala eran,
bekräftar valresultatet att folkmajoriteten står bakom den
revolutionära processen. Till och med i oppositionens starkaste fäste,
delstaten Zulia där Manuel Rosales vann guvernörsvalet så sent som i
oktober 2004, samlade Chávez en majoritet av rösterna.



Valresultatet är enormt viktigt för venezuelanerna själva, som nu får
chansen att fortsätta omvandlingen av sitt land, vilken ska inriktas på
att utarbeta en latinamerikansk socialism för det tjugoförsta
århundradet.



Lång väg till socialismen

Att bygga socialismen kommer att både ta tid och vara omtumlande. För
även om imponerande förändringar har skett under de åtta år som gått
sedan Chávez tillträdde som president, återstår en mödosam och
kampfylld process innan Venezuela lämnat kapitalismen bakom sig. Bland
annat konstaterade den återvalde presidenten, när han höll sitt
segertal på valnatten, att det nu gäller att ta strid mot den
byråkratiska kontrarevolutionen och korruptionen.



Chávez seger är betydelsefull långt utanför det sydamerikanska landets gränser.



För Kuba, Bolivia och övriga vänsterkrafter i regionen spelar det
revolutionära Venezuela en ovärderlig roll. Det är Venezuela som är
motorn i förverkligandet av ett solidariskt och enat Latinamerika och
Karibien, som istället för högsta möjliga profit sätter folkens
intressen främst.



Men den bolivarianska revolutionens Venezuela är viktigt också för
resten av världen.  Venezuela är idag en inspirationskälla för
alla kämpande människor och ett bevis för att det går att utmana den
rådande ordningen och börja bygga ett annat, rättvisare och mer
demokratiskt samhälle.



PATRIK PAULOV

Proletären 49, 2006