Vänsterskräll i Lettland

Vänsterkoalitionen Harmonisk center består av fyra olika partier. Ett av dessa är Lettlands socialistiska parti. Överst på koalitionens vallista står Alfreds Rubiks. Proletären ringer upp honom för en kommentar.

– Harmonisk center får två av Lettlands åtta mandat i Europaparlamentet, berättar Alfreds Rubiks på telefon.  Av dessa tillfaller ett mandat Lettlands socialistiska parti. Naturligtvis är vi glada över detta.

Alfreds Rubiks mandat gör vare sig från eller till i Bryssel men har stor symbolisk betydelse i Baltikum. Han var ledare för Lettlands kommunistiska parti vid tiden för Sovjetunionens upplösning. Under några år på 1990-talet satt han i fängelse av politiska orsaker. I dagens kapitalistiska Lettland är han förbjuden att kandidera i nationella val.

Framgång i Riga
Valdeltagandet i Lettland var 52 procent och betydligt högre än i de närmsta grannländerna. En viktig anledning var att Europavalet sammanföll med valen till lokala församlingar. Här var framgångarna för Harmonisk center ännu större. Allra bäst gick det i huvudstaden Riga.

– I lokalvalen i Riga blev Harmonisk center obestridlig segrare med mer än 34 procent av rösterna, säger Alfreds Rubiks. Det ger valkoalitionen sammanlagt 26 platser av 60 i stadsduman. Många av dessa kommer att tillfalla Lettlands socialistiska parti.

Som nummer nio på Harmonisk centers vallista till Rigas stadsduma står Sergej Christolubov, som gästade Kommunistiska Partiets kongress i Göteborg 2008. På femtonde plats återfinns Ingars Burlaks, nyligen hemkommen från RKU:s kongress i Sverige.

Borgmästarposten
Alfreds Rubiks var Rigas siste ”sovjetiske” borgmästare mellan åren 1984 och 1990. De aktuella valframgångarna gör att Harmonisk center nu kan göra anspråk på borgmästarposten.

– Än är det inte fullständigt klart vem som blir ny borgmästare, säger Alfreds Rubiks med revanschens glädje i rösten. Förhandlingar pågår, men vår kandidat är Nils Usjakovs, ledare för Harmonisk center. Slutlig omröstning kommer att hållas 1 juli.

Den ekonomiska krisen i Lettland är extremt svår och har på kort tid fört landet till ruinens brant. Drömmen om den västerländska kapitalismen, EU och Nato har visat sig vara en rejäl nitlott.

– De som styrt Lettland efter självständigheten 1991 klarar inte av att lösa landets problem, menar Alfreds Rubiks. Deras förtroende är förbrukat. På oss röstade enkla vanliga människor; arbetare, ungdomar, pensionärer. Folk som har drabbats av krisen på olika sätt.

Nedskärningar
Den lettiska valutan, laten, är sedan några år knuten till euron vilket har gjort den kraftigt övervärderad. Det ekonomiskt sunda vore en devalvering men en sådan skulle äventyra bland andra de svenska storbankernas profiter och en framtida anslutning till EMU.

Att diskutera en devalvering är dock straffbart. I vintras arresterades en ung lärare av säkerhetspolisen för att han ifrågasatt valutapolitiken på ett universitetsseminarium. Alfreds Rubiks är märkbart försiktig då han kommenterar den ekonomiska politiken.

– De krediter som EU och IMF har lovat Lettland motsvarar 30 till 40 procent av vårt lands BNP, förklarar han. Därför är de svåra att säga nej till, även om vi tvingas till mycket smärtsamma åtstramningar. Alternativet vore fullständig bankrutt och social misär.

Harmonisk center gick till val på ett program för social välfärd och rättvisa. Detta står i bjärt kontrast till de utländska kreditorernas krav på nedskärningar men ligger väl i linje med de massiva protesterna det senaste halvåret mot åtstramningspolitiken.

– Vi har framför allt kritiserat regeringen för hur den stoppar pengarna i kapitalisterna och de rikas fickor, säger Alfreds Rubiks. De svenska bankerna borde ta sitt ansvar. I sommar kommer det att bli protester. Till hösten planerar fackföreningarna stora demonstrationer.

Rösträtt
Ytterligare en viktig punkt i valprogrammet för Harmonisk center är kraven på fulla medborgerliga rättigheter för alla. En stor del av den ryskspråkiga befolkningen saknar medborgarskap och är därmed utestängda från politiken.

– I Lettland har totalt sett 18 procent av befolkningen inte rösträtt, säger Alfreds Rubiks. I huvudsak är det människor som har ryska eller ukrainska som modersmål. De som har haft möjlighet och röstat på oss har dock kommit från alla slags språkgrupper.

Veckan innan midsommar godkände det lettiska parlamentet regeringens omfattande åtstramningsprogram. IMF, EU och de utländska bankirerna applåderar. Det lettiska folket får bära ännu tyngre bördor på sina axlar. Alfreds Rubiks och hans anhängare manar till kamp.

JOHAN WIMAN
Proletären nr 26, 2009


Starka protester mot nedskärningarna
• Offentliganställda och pensionärer drabbas hårdast när Lettlands parlament i förra veckan klubbade igenom kraftiga nedskärningar för att undvika nationell konkurs.

Sparprogrammet innebär att de offentliganställdas löner sänks med 20 procent och pensionerna med 10. För vissa offentliganställda innebär det löner långt under landets minimilön. En förskollärare som Dagens Nyheter citerar kommer att tjäna 130 lats, motsvarande 2000 svenska kronor, efter lönesänkningen. 

I torsdags kallade den lettiska landsorganisationen till protestdemonstrationer. I Lettlands huvudstad Riga deltog flera tusen demonstranter.
Lettiska LO:s ordförande Peteris Krigers budskap till demonstranterna var att staten inte kan räddas på pensionärernas, lärarnas, vårdarbetarnas, polisernas och kulturarbetarnas bekostnad.

Enligt rapporter var demonstranterna mycket upprörda.

– De kan lika gärna samla ihop alla pensionärer och skjuta dem. Då skulle det inte vara något problem och pengarna skulle finnas i budgeten, sade en kvinna i 60-årsåldern.

När Lettlands illa omtyckte finansminister, Einars Repse, oanmäld dök upp under demonstrationen och ville förklara regeringens politik protesterade folk högljutt. Finansministern försvann igen utan att ha fått säga ett ord.



Hälsoministern avgår i protest
• Lettlands hälsominister Ivars Eglitis avgår i protest mot regeringens åtstramningspaket.

– Som läkare och sjukvårdsspecialist kan jag inte acceptera det här, säger han i ett uttalande. Nedskärningarna kommer leda till att folk inte får den vård de behöver. Sjukhus kommer att stängas och hundratals att förlora jobbet.

Lärarnas fackförbund har röstat igenom ett krav på att utbildningsminister Tatjana Koke också ska avgå.