Hoppa till huvudinnehåll

Kommentar: Nedläggningen av sågen i Östavall klar – ännu ett dråpslag för glesbygden

Hur gick det med sågsverksnedläggningen i Östavall? Det korta svaret är bra för sågverksbolaget – dåligt för arbetarna och bygden.

Sågverket i Östavall, sett från järnvägen.
Bengt Ingelstam

I september 2019 varslade föreningsägda Norrskog om nedläggning av det moderna och vinstgivande sågverket i Östavall till semestrarna 2020, det vill säga 10 juli. Bolaget höll sitt löfte och förra veckan sågades den sista brädan, på vilken de kvarvarande arbetarna skrev sina namn.

Den första sågades 1948 och sen dess har sågverksarbetare i ett par generationer arbetat upp sågen till en modern effektiv anläggning i miljardklassen. Ett värde som ägarna tar med sig bort från Östavall. En del av verksamheten flyttas till Hissmofors i Jämtland. Maskinerna säljs nu ut, liksom det stora lagret.

Efter sig lämnar det nya och större bolaget, Skogsägarna Norra Skog, de över 100 anställda och ett 20-tal entreprenörer. Den långa och hänsynslösa processen har beskrivits i Proletären, liksom de inledande stora folkliga protesterna. De initierades av Framtid Ånge och några missnöjda skogsägare, som är delägare i den förening som ägde sågverket. Tyvärr inte av arbetarna själva, som lämnades åt fackliga förhandlingar och individuella lösningar.

Bolaget och kommunen förespeglade in i det sista en möjlig köpare av sågen som skulle fortsätta driften, vilket många började hoppas på. Under samma tid försökte bolaget sälja den avancerade såglinjen separat. Dessutom behandlade bolaget även kommunen nedlåtande och ville i slutskedet inte prata med dem eller lämna information.

Under våren har 25 av de direktanställda ”gått vidare”, det vill säga fått eller sökt nytt arbete eller utbildning. 33 fick gå nu i fredags  (eller formellt sett 10 augusti efter semestern) och 23 blir anställda månadsvis tills lagret sålts och avvecklingen slutförts. Kvar finns då en stor saneringsyta och en döende by, där egnahemmen förlorat sitt värde.

I Ånge kommun finns möjligheter för en del att ta körkort för lastbil, traktor- och maskinförare, utbildning till järnvägstekniker och lokförare. Men många hamnar förstås utanför, får gå som arbetslösa, flytta eller starta upp små egna verksamheter. Att följa med företaget till Hissmofors har inte varit ett alternativ.

Ett fylligt nedläggningsreportage i Sundsvalls Tidning har lagt tonvikten i de många intervjuerna på sorg och ilska. Bolagsherrarna har alltså uppnått alla sina mål, inklusive de icke uttalade att virra bort visionen av motstånd och framtidstro. Men Sofia Jensen vid samlingspunkten i Östavall, macken med sin butik, visar sin kampvilja och tänker bli kvar, trots att hennes säkraste kundkrets varit arbetarna och timmerbilschaufförerna.

Detta är tyvärr en typisk bild av svensk glesbygd. Alla brotten begås inom lagens gränser. Maktmissbruk, ödeläggelse, röveri och diskriminering.