Vittnesmål från Minneapolis: ”Ojämlikheten ger bränsle åt protesterna”

Det var i måndags förra veckan som 46-årige George Floyd dödades av en polis i Minneapolis när han greps, misstänkt för att ha försökt betala med en falsk 20-dollarsedel. Protesterna mot det rasistiska polisvåldet har sedan dess avlöst varann i staden och spridit sig över hela USA.

Jess Sundin är ordförande för marxist-leninistiska Freedom Road Socialist Organization, FRSO, i Minnesota. Hon bor på Lake Street i Minneapolis som varit epicentrum för protesterna. 

– Det är som en krigszon här, säger Jess Sundin som håller på och planerar för en av dagens demonstrationer när Proletären når henne på söndagen.

Brad Sigal

Jess Sundin

Några få kvarter bort från hennes hus brändes polisstationen ner av demonstranter i torsdags. Ytterligare några gator bort är platsen där polisen Derek Chauvin kvävde George Floyd till döds medan hans kollegor stod och tittade på. 

I lördags kallade guvernören Tim Walz in nationalgardet och utlyste utegångsförbud efter klockan 20.

– Nu är kvällsprotesterna för de unga. Medelålders kunde hänga med tidigare i veckan, men med taktiken som polisen använder nu måste man kunna springa och omgruppera sig snabbt. Så många av oss äldre satt istället ute på våra verandor och såg till att demonstranter hade säkra ställen att komma till om de behövde skydd från polisen, säger Jess Sundin.

President Donald Trump twittrade i lördags att 80 procent av de som deltog i upploppen i Minneapolis kom utifrån delstaten, en uppgift han vidarebefordrade från guvernören Walz. Men den stora majoriteten av de som arresterades i helgen hade sina hemadresser i Minnesota.

– Det är retorik för att rättfärdiga repressionen på gatorna. I protesterna som jag har varit på har det varit en majoritet svarta härifrån området, även om folk kommer från hela Twin Cities-området.

För den som vill demonstrera finns det ingen anledning att resa långt, menar Jess Sundin.

– Varje delstat har egna protester. Folk är välkomna att komma hit och kämpa men de behöver inte det, problemet med polisvåld finns i hela landet.

Jess Sundin och FRSO stödjer helt protesterna, även om byggnader skadats och butiker plundrats i upploppen som följt på demonstrationerna.

– Det mesta har riktats mot polisen och storbolag. Huvudmålet var polisstationen som brändes ner. Andra tidiga mål var några av de mest exploaterande butikerna i området, som spritbutiker och pantbanker. Det är förståeligt. När folk protesterade mot polisen bara med ord, så sköt polisen tårgas och gummikulor mot folksamlingar av tusentals människor.

Ni ser inget problem med anarkistiska element som försöker utnyttja och ta över protesterna?

– Det finns anarkister, och också rapporter om poliser och vita rasister som agerar provokatörer i demonstrationerna. Men anarkisterna bor här, det är deras område också. Och det är en liten minoritet. Det som ger formen åt protesterna är att de leds av unga svarta som uttrycker sin sorg och ilska, och som kräver rättvisa för George Floyd.

Invånare i området har organiserat sig för att bland annat skydda småbutiker under upploppen, men utegångsförbudet har försvårat det arbetet, säger Jess Sundin. Efter att brandkåren inte dök upp när bensinmacken brann har de också folk som agerar brandmän.

– Det blev tydligt för oss att om det är något vi vill skydda så måste vi göra det själva. Staten har visat att den varken vill eller kan skydda oss. Det är inte polisens uppdrag här, deras uppdrag är att slå ner upproret. Det enda polisen försökte försvara var deras polisstation. De bryr sig inte om vad som händer med resten av området.

Efter de första dagarnas demonstrationer har Derek Chauvin arresterats, men demonstranterna kräver att alla fyra av de närvarande poliserna ska arresteras och åtalas.

Även om kraven är direkt kopplade till polisvåldet ser Jess Sundin också bakomliggande faktorer till att protesterna och upploppen blossat upp så kraftigt. 

– Upproret handlar helt och hållet om polisfrågan och rasismen. Men det här händer i områden som är utsatta för svårt ekonomiskt och politiskt förtryck. Inte bara från polisen, utan vad gäller tillgång till bostäder, sjukvård och utbildning. Den ekonomiska ojämlikheten är väldigt tydlig för många människor. Det är inte den centrala frågan som protesterna handlar om, men ojämlikheten ger definitivt bränsle åt protesterna.

Samtidigt har Donald Trump gjort klart att armén är redo att bistå delstatsguvernörerna, och har twittrat om att ”när plundringen börjar, börjar skjutandet”.

– Det är inte förvånande med tanke på hur han gett bränsle åt de reaktionära, våldsamma krafterna i landet i sin valkampanj. Han har inga problem med beväpnade högerextrema demonstranter, men obeväpnade demonstranter som kan skada eller ta privat egendom ses som ett hot som det är okej att skjuta på. Det är skamligt.

– De beväpnade demonstranterna får inte ens en böteslapp när de går emot delstatsorder om att stanna hemma under coronakrisen, men demonstranter som skadar egendom ska skjutas. Ju mer presidenten pratar, desto mer ger han stöd åt repressionen mot kommande uppror och desto mer stärker han de beväpnade högerextrema grupperna.

Protesterna och upploppen har spridit sig till Washington, där Trump rapporteras ha satts i säkerhet i Vita husets bunker när demonstranterna var utanför i fredags, och en del bedömare talar till och med om en situation som skulle kunna leda till inbördeskrig.

– Det finns en risk att det går åt det hållet, men jag är mer hoppfull och tror att protesterna kan leda till ett starkt framsteg för folkrörelserna. Hur det går bestäms i första hand av beslutsamheten hos folket som är ute på gatorna, i andra hand av repressionen och hur den påverkar oss. 

– Här i Minneapolis har vi varit smarta genom att ha protester på dagarna, där våra demokratiska rättigheter fortfarande respekteras. Tusentals människor är ute varje dag och det är vackert hur det kombineras med protesterna på kvällarna där tusentals också är ute och direkt konfronterar förtrycket. Det är en väldigt utmanande, och väldigt farlig, tid. Men framför allt en väldigt hoppfull tid.