Hoppa till huvudinnehåll
Av

Media Markt varslar 1100 butiksanställda

Tyska mediejätten Media Markt varslar sina butiksanställda i Sverige, med syftet att omförhandla deras arbetstider. Varslet bör betraktas som en stridsåtgärd från arbetsköparnas sida, och det finns all anledning för facket att reagera kraftigt.


Varslet berör sammanlagt 1100 av Media Markts 1400 svenska anställda i 23 av sammanlagt 27 butiker i Sverige, och motiveras med att företaget behöver öka bemanningen på kvällar och helger. Som det är nu arbetar de butiksanställda varannan helg, men företaget menar att det inte räcker och vill att fler ska arbeta deltid.

Ewa Björkman är ombudsman på Handels och ansvarar för anställda inom elektronikhandeln. Enligt henne är det mycket som är oklart innan de lokala förhandlingarna sätter igång.

– På vissa håll verkar det som att det endast rör sig om schemaändringar, men på andra ställen verkar det handla om att de anställda ska gå ner i arbetstid.

Ewa Björkman menar att fler deltider bryter mot kollektivavtalet.

– I avtalet är vi överens om att vi ska sträva efter fler heltider, säger hon till Proletären. Vi kommer motsätta oss att det plockas bort timmar.

Media Markt planerar att ha genomfört förändringarna redan i maj, men de lokala förhandlingarna har ännu inte inletts. Företaget menar att det inte rör sig om uppsägningar utan endast justeringar av anställningskontrakt.

Per Bardh, avtalssekreterare för Handels, är inte överens.

– Att minska en anställds arbetstid är en uppsägning, säger han till Arbetet. Media Markt försöker kringgå reglerna i lagen om anställningsskydd och lägga ut arbetsbrist på flera personer istället för att säga upp de sist anställda.

Att de anställda tvingas gå ner i arbetstid innebär att många kommer bli deltids-arbetslösa.

– Att deltidsstämpla i a-kassans system är idag extremt krångligt och kostsamt, säger Per Bardh. Det är dessutom inte säkert att man är berättigad till a-kassa. Det leder även till lägre pension.

En anställd i hemelektronikhandeln har en grundlön på 135 kronor i timmen, vilket ger 22400 kronor i månaden exklusive ob-tillägg och provision.

Per Bardh menar att varslen är ett felaktigt sätt att förändra villkoren för de anställda.

– Jag tycker det hade varit bättre om företaget begärt en MBL-förhandling om arbetstidens förläggning, säger han till Arbetet.

I den aktuella situationen är det förstås rätt och riktigt att förändringar i arbetstiden ska ske genom förhandlingar, och inte genom varsel om uppsägning. Är det däremot fråga om övertalighet ska arbetsköparen lägga ett varsel och sedan ska LAS, lagen om anställningstrygghet gälla enligt principen sist in, först ut.

Det återstår ännu att se hur facket kommer reagera på varslet, men det finns all anledning att agera kraftigt. Att Media Markt på det här sättet varslar samtliga butiksanställda är att betrakta som en stridsåtgärd och ett angrepp på arbetarnas anställningstrygghet.

Men inte ett hemmabiosystem, inte en platt-tv, inte ett USB-minne blir sålt utan de butiksanställda, och i detta har arbetarna på Media Markt en stor styrka.

Men detta är inte bara en fråga för de just nu drabbade Media Markt-arbetarna. När tryggheten hotas för en arbetargrupp, hotas den för hela arbetarklassen.

Kan Media Markt genomföra de här försämringarna utan motstånd, kommer snart andra arbetsköpare att följa deras exempel. Det finns därför all anledning för Handels att agera, och för andra fackförbund att agera i solidaritet med de handelsanställda.

Sedan Media Markt öppnade sina första butiker i Sverige 2006 har företaget förlorat 2,3 miljarder kronor, och enbart 2013 redovisades en förlust på 792 miljoner kronor. Siffrorna kan dock inte vara någon katastrof för tyska ägarkoncernen Metro Group som 2012 gjorde en vinst på 741 miljoner euro, ungefär 7 miljarder kronor.

På en redan överetablerad hemelektronikmarknad är det uppenbart att taktiken är att låta Media Markts butiker gå med förlust för att kunna dumpa priserna och slå ut konkurrenterna och öka sina egna marknadsandelar.

Kedjorna Onoff och Expert Sverige lades ner 2011 respektive 2012. Då som nu är det arbetarna som får betala för den hänsynslösa konkurrensen företagen emellan. Frågan är hur länge vi ska tillåta det.