Hoppa till huvudinnehåll
Av
Chefredaktör

Patriarkal våldtäktskultur bakom övergrepp

Hundratals unga kvinnor utsattes under nyårsfirandet i Köln, Tyskland, för sexuella övergrepp. En stor andel av förövarna uppges vara unga asylsökande män. Övergreppen har fått debatten om invandring att explodera men sexuella trakasserier är varken typiskt arabiskt eller typiskt muslimskt.


Under nyårsafton utsattes hundratals unga kvinnor i Köln, men också i andra europeiska städer, för sexuella övergrepp. Enligt vittnesmål och enligt polisen har förövarna varit unga berusade män med ”nordafrikanskt eller arabiskt ursprung”.

För de med en rasistisk agenda används övergreppen och förövarnas bakgrund som det yttersta beviset för att det pågår en ”muslimsk invasion” där det förr så fredliga och säkra Europa håller på att förvandlas till en krigszon.

Denna alarmistiska och rasistiska beskrivning är falsk. Sexuella trakasserier och övergrepp är inget nytt fenomen i västvärlden. Men de sociala problem och den sexistiska manschauvinism som uppstår bland vissa grupper av asylsökande måste tas på stort allvar.

Att reda ut vad som faktiskt hände i Köln under nyårsnatten är lättare sagt än gjort i ett debatt- och medieklimat där reaktionära krafter vill skapa splittringar på etnisk och religiös grund. På nyårsdagen beskrev polisen först nyårsnatten i Köln som ”avslappnad”. Men uppgifter om sexuella övergrepp spreds snabbt på sociala medier och under helgen 2-3 januari blev händelserna till en nyhet i flera tyska tidningar. På måndagen 4 januari anordnande polisen en presskonferens där de bekräftade uppgifterna om att unga män med ”nordafrikanskt eller arabiskt ursprung” utsatt unga kvinnor för sexuella övergrepp.

Tisdagen 5 januari hade händelserna växt till en skandal, bland annat för att media, som den statliga tv-kanalen ZDF, och polisen anklagats för att ha mörkat händelserna av politiska skäl. Samtidigt arrangerades flera demonstrationer, både mot sexism och mot rasisternas försök att utnyttja händelserna.

Drygt en vecka senare hade över 500 anmälningar kommit in från nyårsnatten i Köln. 40 procent av dessa berörde sexuella övergrepp. Och skandalen hade växt till ett nationellt trauma.

Enligt polisens beskrivningar
och rapportering i tyska tidningar, som Deutche Welle och Der Spiegel, ska uppemot 1000 unga män ha samlats vid tågstationen i centrala Köln, delat upp sig i grupper och sedan rånat och sexuellt trakasserat, och i två fall våldtagit, unga kvinnor. Många ska också ha skjutit raketer okontrollerat och även attackerat polisen.

I en polisrapport som läckt till tyska tidningar, skriven av en enskild ”högt uppsatt” polistjänsteman, beskrivs förövarna som ”mestadels nyligen anlända asylsökande”. I rapporten beskrivs en ”kaotisk och skamlig” situation där polisen helt förlorat kontrollen och inte ens lyckades ta emot alla anmälningar som kom in.

I en senare officiell rapport konstaterar delstaten Nordrhein-Westfalens inrikesminister att förövarna ”nästan enbart” var av utländsk bakgrund. Polisundersökningar som tidningen Der Spiegel hänvisar till ger en bild av stora grupper migranter som inte flytt från krig utan kommit från främst nordafrikanska länder. Många av dessa har fått avslag på sina asylsökningar och hamnat i utanförskap och kriminella miljöer i Kölns centrum. De livnär sig sedan på småbrott, som rån och fickstölder.

Övergrepp liknande de i Köln
har efter hand rapporterats från flera olika tyska städer men även från Helsingfors i Finland och flera svenska städer, som Kalmar och Karlstad.

Under nyårsfirandet i Helsingfors förekom enligt polisen sexuella trakasserier i ”större skala”. Dagen innan hade sex irakiska asylsökande gripits misstänkta för ”offentlig uppmaning till brott”.

Även från svenska städer rapporteras unga män ha omringat unga tjejer och utsatt dem för sexuella ofredanden och övergrepp. I åtminstone Kalmar och Karlstad pekas unga asylsökande män ut.

I rapporteringens kölvatten har också uppgifter om sexuella övergrepp på gratisfestivalen We are Sthlm, i Stockholm, uppmärksammats. Enligt Dagens Nyheter förekom uppgifter redan i somras om att unga asylsökande pojkar från Afghanistan omringat tjejer för att tafsa på dem.

I tysk media beskrivs vad som på arabiska kallas ”taharrush gamea”, ungefär ”kollektivt sexuellt ofredande”, en form av övergrepp som uppmärksammades i samband med protesterna i Egypten och på Tahrirtorget i Kairo. Bland folkmassorna bestående av hundratusentals egyptier förekom att unga män omringade kvinnor för att sexuellt förgripa sig på dem.

Feministiska organisationer har bedrivit kampanjer mot övergreppen i Egypten, där kvinnosynen i många samhällsskikt är djupt reaktionär. Enligt den feministiska aktivisten Rebecca Chiao från Egyptiska centret för kvinnors rättigheter har det även förekommit att förövare betalats av okända aktörer för att begå övergrepp på kvinnor i demonstrationerna.

Liknande fenomen förekommer i många olika kulturer och religioner i olika omfattning. I Tokyo är problemet mycket uppmärksammat och män som på offentliga platser och i folksamlingar tafsar på kvinnor kallas ”chikan”. Problemet har blivit så stort att staden har tvingats införa tunnelbanevagnar för enbart kvinnor.

Även i Indien och Pakistan är män i grupp som sexuellt trakasserar kvinnor ett stort problem. Under Puerto Rican Day Parade i New York år 2000 förekom liknande kollektiva sexuella övergrepp på kvinnor som under nyårsfirandet i Köln, vilket även det växte till en nationell skandal.

I Tyskland har antalet rapporter om våldtäkter och sexuella övergrepp på Oktoberfest stadigt ökat de senaste åren. Samma sak med olika festivaler i Sverige.

De kollektiva övergreppen förekommer
i länder med vitt skilda kulturer och religioner. Det visar att övergreppen inte är bundna till en specifik religion eller kultur utan till patriarkatet, det mansherravälde, där kvinnan är underställd mannen.

Det är strukturer som finns i alla länder, i olika omfattning och med olika uttryck, som till exempel att män anser sig ha rätt till kvinnors kroppar. En stark kvinnorörelse har delvis pressat tillbaka dessa strukturer i Sverige och i Europa men trots det finns mängder av patriarkala uttryck kvar. De allra flesta kvinnor känner igen situationen där män i grupp, oavsett etnicitet, tar sig friheter mot kvinnor. Inte sällan under alkoholpåverkan.

Pornografin, som främst produceras i västvärlden, är mer lättillgänglig än någonsin och lär nya generationer av unga pojkar över hela världen att kvinnans sexualitet tillhör mannen. I reklam och konsumtionskultur görs kvinnor till objekt som ska konsumeras. I Tyskland kan män helt lagligt köpa sex på statliga bordeller.

De äldre feodala, patriarkala, uttrycken där kvinnan görs till livegen och egendom, överlappas av nyare kapitalistiska men fortfarande patriarkala uttryck där kvinnan görs till en vara, ett objekt, att konsumera.

Sexuella trakasserier beskrivs av Världshälsoorganisationen WHO som en epidemi. I en undersökning i EU uppgav 55 procent av alla kvinnor att de råkat ut för sexuella trakasserier efter att de fyllt 15 år. I Sverige är siffran 81 procent, en skrämmande siffra som kanske delvis kan förklaras av att anmälningsgraden och medvetandet är större här än i många andra länder.

Trots detta är många chockade över nyårsaftonens händelser. Polischefen i Helsingfors lät till exempel meddela att fenomenet var ”en helt ny typ av brott” i Finland, som om det i landet aldrig skulle ha förekommit att berusade män i grupp sexuellt trakasserat kvinnor. Det är naturligtvis inte sant.

Trots allt detta kräver omfattningen av övergreppen under nyårsnatten i Köln och andra städer en vidare förklaring. Sexismen och manschauvinismen påverkas av en mängd olika sociala och kulturella faktorer. Faktorer som naturligtvis inte ska sopas under mattan.

Vi känner inte till alla fakta kring nyårsnattens många övergrepp och de misstänkta förövarna. Mycket talar dock för att det rör sig om unga män som kommit ensamma till Europa, ibland från krigszoner som Afghanistan och Syrien, ibland från fattiga länder som Marocko och Algeriet. Kopplingen till höstens enorma flyktingströmmar går inte att blunda för.

Bland de miljontals som under hösten kommit till Europa som flyktingar finns de som inte i första hand flyr från krig. Bland dem finns kriminella och de som snabbt hamnar i kriminalitet och utanförskap i Europa.

Andra är krigsskadade eller har växt upp utan familjer i miljöer bestående av enbart män. Många hamnar i utanförskap i Europa, i miljöer där reaktionära och antisociala åsikter och beteenden frodas. Ett utanförskap som är ytterligare ett exempel på den misslyckande, eller helt frånvarande, integrationspolitiken i Europa.

Många av länderna i Mellanöstern, där kvinnors ställning tidigare ansågs vara stark, har det senaste årtiondet sett en reaktionär och patriarkal återgång när samhällsstrukturerna raserats av imperialismens krig och kaos. USA har stöttat reaktionära och kvinnofientliga rörelser som motvikt till socialistiska och nationella rörelser. Muslimska brödraskapet, talibanrörelsen, al-Qaida och de extrema islamisterna i Syrien är sådana exempel.

Det vi bevittnar nu är alltså ingen organiserad våldtäktsarmé, som rasisterna vill få oss att tro. Det är resultatet av djupt rotade kvinnofientliga strukturer, med rötter i såväl västerländsk pornografi som Mellanösterns feodala strukturer. Lägg därtill de motsättningar och sociala problem som uppstår i flyktingkrisens spår.

Några enkla svar eller lösningar på problemen finns inte. Det enda som är säkert är att varken sexismen eller de sociala motsättningarna mildras av att rasisterna häller bensin på elden.

Myndigheterna måste ta övergreppen på stort allvar och förövarna måste gripas och lagföras. Sexuella övergrepp får aldrig tystas ner eller ursäktas på grund av kultur eller religion. Däremot kan våldtäktskulturen som sådan enbart bekämpas genom att attackera dess patriarkala rötter.