Hoppa till huvudinnehåll
Av

LO velar om non-profit

LO-kongressen förra året beslutade att facket ska ”verka för att en non-profit-princip ska vara rådande inom vård, skola och omsorg”. När LO:s samtliga förbundsordförande förra veckan presenterade åtgärdsprogrammet Framtidens välfärd var begreppet non-profit rejält urvattnat.


LO och socialdemokratin är djupt splittrad i synen på privata vinstdrivande företag inom välfärden. Officiellt har partiet åtminstone sedan 1990-talet i ökande utsträckning inte bara accepterat vinster i välfärden utan också i regeringsställning varit pådrivande i den processen.

Att privatiseringarna snabbats på under de borgerliga regeringsåren har inte förändrat det socialdemokratiska partiets grundhållning. Inte heller de återkommande vårdskandalerna inom främst äldreom-sorgen. Men de har i arbetarklassens djup väckt det slumrande motståndet mot vinster i välfärden. Så blev avslöjandet 2011 om systematisk vanvård på Caremaägda Koppargården den katalysator som utmynnade i LO-kongressens beslut om införande av en non-profit princip.

Vi misstänker starkt att för arbetare i gemen, LO:s breda medlemskår, så betyder non-profit detsamma som icke-vinst. Att kongressbeslutet i maj 2012 innebär att LO kräver att offentlig verksamhet ska drivas i samhällets regi, inte av kapitalistiska företag.

Men så rak och enkel är nu inte verkligheten för den av socialdemokratiskt tänkande genompyrda svenska fackförenings-rörelsen. Sanningen är att inte ens den utredning från LO:s arbetslivsenhet som ligger till grund för förslagen i åtgärdsprogrammet Framtidens välfärd har lyckats definiera begreppet non-profit.

Utredningen slår fast att antingen betyder non-profit rätt och slätt icke-vinst eller så ska non-profit uttolkas som icke vinstdrivna organisationer, ”det vill säga organisationer som visserligen kan generera vinst och tillåta vinstuttag men som inte drivs med vinsten som främsta syfte”. Så öppnar LO:s egen utredning för en urvattnad tolkning av begreppet non-profit vilket tacksamt tagits emot av LO:s ledning.

LO:s förslag är alltså upprättandet av en bolagsform, som LO kallar samhällsbolag. Samhällsbolag liknar en nygammal bolagsform som kallas SVB, aktiebolag med särskild vinstbeskattning. I LO:s tappning ska vinstuttag och värdeöverföringar begränsas till en nivå som motsvarar statslåneräntan plus en procent på det totala kapitalet. Vilket råkar vara just den definition på non-profit eller ”vinstförbud” som Vänsterpartiet fastnat för.

Samhällsbolagen ska vara huvudregeln för offentligt privatiserad privat driven välfärdsverksamhet. Men regeln ska göras dispositiv. Vilket betyder att kommuner och landsting genom driftsavtal kan göra avsteg också från denna urvattnade non-profit-princip så att ännu större vinstuttag och värdeöverförelser tillåts.

Tala om att LO-kongressens ”non-profit-höna” blev till en fjäder. Vilket förstärks av professor Tord Häversjö som i artiklar på Newsmill slår fast att med LO:s förslag är det fritt fram för vinst i välfärden:

”Tyvärr är det svårt att se detta som ett hot för riskkapitaldrivna koncerner som aggressivt köper upp små ägardrivna välfärdsföretag. Exempel på lösningar som kringgår detta är att koncernen har ett driftsbolag som drivs i SVB-form och ett bemanningsföretag som hyr ut personalen med högre vinstnivå. Hundratals andra lösningar lär tyvärr omintetgöra intentionen med SVB.”

Här måste sägas att LO i åtgärdsprogrammet Framtidens välfärd också framför riktigt bra förslag. Bäst och viktigast är kravet att riva upp LOV, lagen om valfrihetssystem, som är en murbräcka för privatisering inom all omsorg.

Viktigt är också kravet att välfärden måste tillföras ökade resurser genom statsbidrag. Liksom kravet på riktlinjer för bemanning och utbildning av personalen inom välfärdssektorn.

Vi vill också framhålla att LO:s första delrapport om Framtidens välfärd som ligger till grund för åtgärdsprogrammet ger en intressant och gedigen dokumentation av den snabba och mycket omfattande privatisering av den svenska välfärden de senaste decennierna.

Vi lär få anledning att återkomma till rapporten. Här väljer vi att citera hur författarna till Framtidens välfärd beskriver bakgrunden till LO-kongressens diskussion och beslut om non-profit i välfärden.

”Välfärdstjänsterna har tagits som gisslan av stora riskkapitalägda koncerner. Allt oftare tummas det på kvaliteten i skola, vård och omsorg för att verksamheten ska kunna ge vinst till sina ägare. Vad som skett inom den svenska välfärdssektorn är ett systemskifte. Dessutom har detta systemskifte alltför ofta saknat vederhäftiga och sakliga motiv.

Självklart ska vi som medborgare ha möjlighet att välja i välfärden. Men den typ av ’valfrihet’ som innebär frihet för riskkapitalbolag att plocka ut miljonvinster ur välfärdssektorn är fullständigt oacceptabel.”

En bra beskrivning av resultatet av de senaste decenniernas förödelse av svensk välfärd, vilken stammar ur den kvalitativa förändringsprocess som hämtat och hämtar sin näring i den svenska anpassningen till EU:s nyliberala tankegods. Det senare är en avgörande sanning som tyvärr nogsamt undviks i den fackliga rapporten, liksom i LO:s åtgärdsprogram. Socialdemokraterna är ju EU-kramare.

Här finns en fundamental perspektivlöshet som emanerar ur de senaste decenniernas socialdemokratiska förräderi mot den klassförankrade generella välfärdspolitik som varit så grundmurad inom svensk arbetarrörelse. Att kapitalisterna ska hålla tassarna borta från välfärden.

Vi kan bara beklaga att LO:s åtgärds-program förstärker bilden att numera är det bara Kommunisterna som håller fast vid principen att all välfärd ska drivas i offentlig regi.
Fakta

LO velar om non-profit

Framtidens välfärd
  • LO:s åtgärdsprogram i korthet:
  • Välfärdssektorn ska tillföras ökade resurser, exempelvis genom ökade statsbidrag
  • Statliga bemannings- och utbildningskrav för respektive välfärdssektor, vård-skola-omsorg. Kraven ska omfatta såväl privata som offentliga vårdföretag och syftet är att begränsa vinsterna.
  • En ny bolagsform, samhällsbolag, skapas för aktiebolag i välfärdssektorn med begränsade möjligheter till vinstuttag och värdeöverföringar.
  • Huvudregeln för offentlig finansierad privat välfärdsverksamhet bör vara att den utförs i samhällsbolag eller föreningar och stiftelser som styrs av en non-profit-princip.
  • Kommuner och landsting kan genom avtal göra avsteg från huvudregeln.
  • Certifieringssystem tas fram för utövare inom skattefinansierad välfärd.
  • Lagen om valfrihetssystem, LOV, avskaffas.
Kort om privatisering av välfärden
  • Sverige är idag ett av de OECD-länder där privatiseringar och avregleringar genomförts allra snabbast.
  • Idag drivs 20 procent av den svenska välfärden av privata företag.
  • Lönsamheten är god. 2010 var avkastningen på det totala kapitalet för företag i välfärdssektorn är i genomsnitt 14,9 procent, jämfört med 8,4 procent för övriga företag.
  • Medan antalet anställda i offentlig tjänst varit i stort sett konstant mellan 2003 och 2010 så har antalet anställda i de vinstsyftande välfärdsföretagen företagen mer än fördubblats.
  • 2010 arbetade 17,3 procent av de anställda i vinstdrivande välfärdsföretag.
  • 2011 jobbade 23 procent av Kommunals medlemmar i privata företag jämfört med 12 procent i början av 1990-talet.
  • De över 80 år som får offentligt finansierad äldrevård har minskat från 62 procent 1980 till 37 procent 2006.
  • 80.000-100.000 personer, främst kvinnor med lägre utbildning, har gått ned i arbetstid eller slutat arbeta helt för att vårda äldre anhöriga.