Politiker ignorerar lokala folkomröstningar
Politikerna har struntat i nio av de tio folkomröstningar som hållits efter att det så kallade folkinitiativet reformerades i påstått syfte att stärka folkets demokratiska inflytande. Det ger en tydlig bild av hur kommunpampar ser på demokratin.
När reglerna om folkinitiativ och folkomröstningar ändrades 2011 var tanken att det skulle underlätta för människor att kräva folkomröstningar i viktiga lokala frågor. Tidigare kunde kommunfullmäktige oftast stoppa sådana initiativ. Nu krävs det två tredjedelars majoritet för det.
Ändå ignoreras folkomröstningarna nästan alltid av politikerna. Det visar en utredning gjort på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som tidningen Dagens Samhälle har uppmärksammat.
Lokala folkomröstningar är visserligen bara rådgivande och vanligtvis är valdeltagandet relativt lågt, i genomsnitt 37 procent. Samtidigt är resultaten ofta tydliga uttryck av folkets vilja.
I september röstade Västerbottningarna till exempel om att återställa antalet akutplatser i sjukvården i Dorotea och Åsele. Hela 88 procent röstade för och endast 7 procent emot. Men eftersom deltagandet var under hälften, 29 procent, kunde politikerna ignorera resultatet trots att det i de drabbade kommunerna var betydligt högre.
Det är uppenbart att det finns en folklig majoritet som är emot de folkfientliga nedskärningarna i Västerbottens sjukvård, som framförallt drabbar glesbygdskommunerna. Men precis som i andra folkoröstningar har det visat sig vara svårt att mobilisera en majoritet och precis som i alla frågor om nedskärningar försöker politikerna spela ut grupper mot varandra med hot om nedskärningar på andra områden.
I Sunne röstade kommunens invånare om att lägga ned tre byskolor med ett rungande 70-procentigt nej som resultat. Valdeltagandet var ovanligt högt för att vara en folkomröstning, nämligen 54 procent. Politikerna drog tillbaks utredningen om att lägga ned tre skolor och lade istället ”bara” ned två, ett beslut Sunnes invånare knappast såg som en seger.
– Vi politiker måste se till helheten. Men jag anser att vi tog hänsyn till opinionen, menar Ola Person (C) kommunpolitiker i Sunne till Dagens Samhälle och visar politikernas syn på demokrati. Folket ska inte få bestämma, utan ses snarare som ett besvärligt hinder som inte förstår sig på politik och ekonomi.
Visserligen kan det straffa sig för politikerna i kommande val att gå för hårt fram, men det spelar mindre roll när det i många kommuner råder konsensus bland partierna om ”nödvändiga nedskärningar” eller när vallöften ändå när som helst kan brytas.
Den parlamentariska demokratin framstår allt oftare som enbart fernissa där politikernas uppgift är att följa och förvalta den förhärskande nyliberalt kapitalistiska ordningen.