De parasiterar på flyktingkrisen

Publicerad 14 oktober 2015
Medurs från vänster: Peter ”Poker” Wallenberg (Aleris), tidigare KD-ledaren Göran Hägglund (Aleris), Björn Savén (Attendo/IK Investment), Bert Karlsson (Jokarjo), Johan Forssell (Investor), tidigare moderatpolitikern Filippa Reinfeldt (Aleris).
Medurs från vänster: Peter ”Poker” Wallenberg (Aleris), tidigare KD-ledaren Göran Hägglund (Aleris), Björn Savén (Attendo/IK Investment), Bert Karlsson (Jokarjo), Johan Forssell (Investor), tidigare moderatpolitikern Filippa Reinfeldt (Aleris).

Riskkapitalbolaget Attendo driver hem för flyktingbarn med skyhög avkastning. Wallenbergägda Aleris hyr ut utslussningslägenheter till kommunen för 60.000 kronor i månaden. Bert Karlssons asylboenden gav en vinst på 24 miljoner kronor förra året. Flyktingkrisen har blivit en riktig kassako för kapitalister.

Fakta och bakgrund

Så funkar upphandlingen av flyktingboende
• Medan Migratinsverket prövar asylsökningar måste de sökande erbjudas boende.
• Utifrån Lagen om offentlig upphandling annonserar verket boplatser, antingen genom ramavtal eller direktupphandling.
• I upphandling för ramavtal kan företag lämna anbud under 4-6 veckor. Sedan granskar Migrationsverket anbuden och anläggningarna.
• Hela processen kan ta uppemot 4 månader.

Bolagens avkastning på ensamkommande
• Attendo (IK Investment P.): 24 procent
• Aleris (Investorägt): 6,4 procent
• Nytida (Carema): 9,0 procent

De fick mest pengar av Migrationsverket i år
• Jokarjo AB: 136,9 miljoner
• Tofta Snickeri AB: 42,1 miljoner
• Attendo Individ och Familj: 41,6 miljoner

Källa: SvD Näringsliv och SVT

Relaterade artiklar

LÄS ÄVEN: Förstatliga hela asylbranschen!

Hundratusentals människor flyr kriget i Syrien och försöker ta sig till Europa. Många söker sig till Sverige, som beslutat att ge automatiskt uppehållstillstånd till syrier.

För att täcka kostnaderna omfördelar Sverige totalt 8,9 miljarder från bistånd till flyktingmottagande. Pengarna betalas i sin tur ut till privata bolag som kan plocka ut hundratals miljoner i vinster.

De senaste veckorna har flera tidningar granskat flyktingbranschen. SvD Näringsliv visar i en artikelserie hur flera privata bolag har en lönsamhet långt över börsbolagens genomsnitt.

Vårdbolaget Attendos dotterbolag Attendo Individ och Familj hade förra året en lönsamhet (avkastning på totala tillgångar) på hela 24 procent. Finansanalytikern Peter Malmqvist beskriver det för SvD Näringsliv som ”extremt lönsamt”.

När allt fler flyktingar kommer till Sverige överbelägger Attendo sina boenden. Det innebär att deras lönsamhet ökar ytterligare.

Enligt SvD Näringsliv delar upp till fyra barn på varje rum i Attendos transitboende i Solna. Ju fler flyktingbarn i ett rum, desto högre vinst. För 2014 var vinsten 67 miljoner kronor.

Förra året avslöjade Aftonbladet att Attendo Individ och Familj AB sammanlagt gjort en vinst på 199 miljoner kronor 2011-2013. Inte en enda av dessa kronor hade betalats i skatt eftersom bolaget kunnat skicka vidare vinsterna uppåt i ägarhierarkin och därmed kunnat redovisa nollresultat. Precis som andra riskkapitalbolag har Attendo gjort skattesmitning, eller ”skatteteknisk justering”, till en konstform.

Sveriges mäktigaste finansfamilj, Wallenberg, finns förstås också med bland kapitalisterna som parasiterar på flyktingar. Vårdbolaget Aleris, som ägs av Wallenberg-kontrollerade Investor, uppmärksammas för att hyra ut så kallade utslussningslägenheter i Mölndal för över 60000 kronor i månaden till ensamkommande flyktingbarn.

Den lönsamma affärsidén är att erbjuda kommunerna lägenheter för att kunna integrera de ensamkommande i samhället. För upp till 2020 kronor per dygn erbjuds förutom lägenhet bland annat mat, fritidsaktivister, ”coach” och telefonberedskap dygnet runt.

De höga priserna kan Aleris ta ut bland annat eftersom det råder bostadsbrist. Kommunen, som är skyldig att hitta boende åt de ensamkommande flyktingbarnen, har lagen om offentlig upphandling att följa, och får således ta de bud som finns. Den för flyktingbarnen så viktiga integreringsprocessen blir för Aleris ytterligare ett sätt att göra profit.

Investors vd Johan Forsell säger i en intervju med SvD Näringsliv att han ser positivt på att bolaget tjänar pengar på nödställda och försvarar vinsterna.

– Företag måste gå med vinst, svarar han på SvD Näringslivs fråga om att bolaget tar in fler barn än vad man ursprungligen hade platser till.

I SvD Näringslivs granskning redovisar Aleris ”bara” en lönsamhet på 6,4 procent. Men det beror på att pengar flyttats ut från bolaget genom höga hyror inom Investors egna fastighetsbolag. I sin årsredovisning skriver bolaget att ”styrelsen bedömer de fortsatta affärsförutsättningarna som mycket goda”.

I Aleris styrelse sitter förutom Peter ”Poker” Wallenberg bland annat Göran Hägglund (KD) och i koncernledningen huserar Filippa Reinfeldt (M). Bolaget gjorde under årets första kvartal en vinst på 127 miljoner kronor. Merparten av vinsten är dock inom andra välfärdssektorer som vård av gamla och sjuka, och hittills kommer endast en mindre del från boende för ensamkommande flyktingbarn.

Även för de företag som driver asylboenden råder goda tider. Precis som för de bolag som driver boenden för ensamkommande handlar det om relativt enkla vinster.

Stat och kommun är skyldiga att ge asylsökande flyktingar uppehälle. Eftersom hela i princip hela flyktingmottagandet har lämnats över till privata aktörer har kommunerna enbart att följa Lagen om offentlig upphandling.

Vem som helst kan lägga ett anbud för att få driva ett asylboende, eller bistå med lägenheter till flyktingar. Migrationsverket kontrollerar att vissa kriterier uppfylls och sedan tar de som bjuder lägst hem buden.

Migrationsverket betalar upp till 350 kronor per dygn för varje flykting och eftersom verket dessutom måste tillhandahålla garantiplatser, betalas pengar ut även för vissa icke-belagda platser. En granskning som SVT har gjort visar att många bolag sedan kan plocka ut uppemot varannan krona som ren vinst.

Störst bland de kapitalister som driver asylboende är Bert Karlsson, som gått från rasistisk partiledare på 1990-talet till att göra pengar på flyktingkrisen. Hans bolag Jokarjo AB gjorde förra året en vinst på 23,7 miljoner kronor, enligt Dagens ETC. Av dessa plockades 2 miljoner kronor ut i aktieutdelning åt ägarna, vilka enligt Bert Karlsson är hans två barn.

Bland bolagen som driver asylboende återfinns även bolag som hyr ut till ensamkommande barn, som Attendo. Flera bolag på SVT:s lista har tidigare uppmärksammats för missförhållanden.

Under 1990-talets flyktingkris var flyktingmottagandet statligt. Migrationsver-ket, som då hette Invandrarverket, drev flyktingförläggningarna.

Idag är verksamheten i princip helt privatiserad, genom upphandlingssystemet. Lagen om offentlig upphandling tvingar Migrationsverket och kommunerna att överlåta verksamheten till privata aktörer utan insyn eller begränsningar vad gäller vinstuttag.

Migrationsverket måste precis som kommun och landsting följa LOU och skaffa boendeplatser på marknaden, av lägst bjudande kapitalister.

Det innebär bland annat att Migrationsverket inte har någon direkt insyn i flyktingboendena och att varken staten eller kommunerna kan påverka var flyktingar ska placeras. På grund av sekretessen i upphandlingsprocessen får kommunerna inte ens reda på om och när ett bolag i kommunen lagt anbud, eller får flyktingar tilldelade.

Regeringen har presenterat flera förslag om nödåtgärder, bland annat tältläger för flyktingar. Men den verkar inte beredda att röra de marknadsekonomiska principerna.

I en statlig utredning som Migrationsverket beställde i våras konstateras att flyktingmottagande i statlig regi inte skulle vara mer ”kostnadseffektivt”, eftersom statliga bolag måste följa samma EU-regler om fri konkurrens och avkastningskrav som privata aktörer.

Samtidigt finns det kommuner som med dagens regelverk ändå driver flyktingboenden i kommunal regi. I Västervik samarbetar kommunen och Migrationsverket om en egen modell, där modulhus ska upprättas för flyktingar. Thomas Kronståhl, socialdemokratiskt kommunalråd i Västervik, säger till tidningen Flamman att kostnaden blir hälften så mycket som en vanlig upphandling med en privat aktör.

Men regeringens linje ligger fast. I SvD Näringsliv säger migrationsminister Morgan Johansson att det inte är aktuellt med några vinstbegränsningar och statsminister Stefan Löfven uppmanar i en DN-intervju istället kapitalisterna att ”tänka efter”.