Varningsklocka för svenska skolan

Pisa är en internationell studie av femtonåringars resultat i matematik, naturkunskap och läsförståelse. Sedan år 2000 har undersökningen genomförts vart tredje år. I första studien placerade sig Sverige över genomsnittet i OECD. I den senaste hamnade Sverige långt under genomsnittet i alla tre ämnena.

Pisa visar också att klyftorna i den svenska skolan växer. Det är eleverna med sämst resultat som tappar mest.

Sveriges nedåtgående trend och de ökande skillnaderna mellan elevernas resultat visar att det finns anledning till oro över utvecklingen i den svenska skolan. Men det finns också en fara i att dra för stora slutsatser utifrån en enskild undersökning. För vad är det egentligen Pisa mäter? Har Shanghai, som toppar Pisas rankning, ett överlägset skolsystem som Sverige bör efterlikna?

Shanghai är en rik provins i Kina, och befolkningen utgör en relativt homogen grupp med hög levnadsstandard. Eleverna har beskrivits som ”studiemaskiner” och skolgången kretsar kring att memorera fakta.

Dessutom ägnas mycket tid åt att öva på att skriva prov, lära sig provskrivningstekniker och, inte minst, åt att skriva prov. Läroplanen är centrerad kring ett fåtal kärnämnen, där matematik och naturkunskap utgör några av de viktigaste.

Detta sammantaget ger eleverna i Shanghai stora fördelar i en studie som Pisa – ett prov som mäter kunskaper i ett fåtal kärnämnen – men det säger inget om deras sammantagna kunskaper och kompetenser.

Den svenska skolan däremot lägger stor vikt vid elevernas förmåga att förstå hur samhället fungerar, att sätta fakta i ett sammanhang, att tänka kritiskt och värdera olika källor.

Här är det istället Shanghai som är på efterkälken. Den hårda disciplinen och auktoritetstron har en baksida. Inom Kina höjs allt fler kritiska röster mot att eleverna inte utvecklar sin kreativitet och innovationsförmåga som en konsekvens av korvstoppningen i skolan.

Det finns otaliga sätt att mäta elevers kunskaper och förmågor. Valet av metod är avgörande för resultatet. Därför måste alla undersökningar av det här slaget sättas i sitt sammanhang och tas med en nypa salt.

Samtidigt bör vi inte ignorera att svenska elever fick betydligt sämre resultat i 2012 års Pisastudie än i 2000 års studie. Det pekar på en nedåtgående trend inom det område som mäts, oavsett om detta bara är en liten tårtbit av elevernas totala kunskap och kompetens.

Inte minst blir Pisa intressant om vi sätter studien i samband med andra undersökningar av svenska elevers kunskaper. Exempelvis visar rapporter från Skolverket att skillnaderna i grundskolornas resultat fördubblats de senaste tjugo åren. Denna bild av växande klyftor bekräftas alltså av Pisa.

Flera forskare pekar ut det fria skolvalet som orsak till den negativa utvecklingen. En av dem är Anders Jakobsson, professor i pedagogik vid Malmö Högskola. Han pratar om hur vissa skolor blivit förlorare i ”skolvalslotteriet”, och berättar att avståndet mellan den bästa och sämsta skolan har tredubblats i läsning under 2000-talet.

– Egentligen borde alla fråga sig: Är vi beredda att betala priset för valfrihet, säger han till SVT.

Möjligheten att fritt välja mellan kommunala skolor och friskolor är kärnan i regeringens skolpolitik. Men också Socialdemokraterna och Miljöpartiet stödjer det fria skolvalet.

Det är betydelsefullt att den misslyckade skolpolitiken dras fram i ljuset inför nästa års valrörelse, och att forskare som Anders Jakobsson pekar på det fria skolvalets negativa roll. Men när vi diskuterar de svenska elevernas sjunkande resultat måste vi också se bortom själva skolsystemet.

Ökande klyftor, arbetslöshet och ett försämrat socialförsäkringssystem påverkar också elevernas möjligheter i skolan. Det barn som oroar sig för att en förälder ska förlora jobbet eller nekas sjukpenning har mindre energi att ägna åt skolarbete, och den förälder som tvingas jobba dubbla pass har mindre tid och ork att hjälpa till med läxor. Dessutom är den segregerade skolan till viss del en återspegling av det allt mer segregerade samhället.

Det går helt enkelt inte att skapa ”världens bästa skola” i ett Sverige som präglas av orättvisor och växande klyftor.