Pensionsbedrägeriet

Publicerad 23 februari 2012

Dagens pensionssystem arbetades fram i tysthet bakom stängda dörrar. Den interna kritiken inom bland annat socialdemokratin var kraftig, men partiledningarna fullföljde sveket.

Fakta och bakgrund
Allmän pension
  • Den allmänna pensionen består av en inkomstpension, premiepension och garantipension. Utöver det tillkommer tjänstepension och eventuellt privat pensionssparande.
  • Basen i pensionssystemet är inkomstpensionen, där motsvarande 16 procent av din lön sätts av varje år. Hur hög den delen av pensionen blir beror på lönen, hur lönen allmänt utvecklar sig i samhället, antalet arbetsår, hur svensk ekonomi utvecklas samt hur AP-fonderna förvaltar pensionskapitalet. Inkomstpensionen bygger på den sammanlagda inkomsten under livet. Vid vilken ålder man går i pension och svenskarnas medellivslängd spelar också roll.
Premiepension
  • Premiepensionen (PPM) är den del av den statliga pensionen som du kan placera själv. PPM antogs av riksdagen 1994. Från 1999 avsätts 2,5 procent av din lön till PPM årligen.
  • De som inte gör ett aktivt val och väljer en fond hamnar i den nya fonden AP7Såfa som förvaltas av Sjunde AP-fonden.
  • AP7Såfa är konstruerad som en generationsfond. Blandningen av aktier och obligationer (räntebärande värdepapper) varierar beroende på hur gammal man är. Upp till 55 års ålder är hela innehavet placerat i aktier. Därefter läggs mer och mer över på obligationer. Allt sköts automatiskt.
Avgifter, garanti- och tjänstepension
  • Varje år avsätts 18,5 procent av din lön och andra skattepliktiga ersättningar (upp till 7,5 inkomstbasbelopp) till den allmänna pensionen. Den största delen, 16 procent, går till inkomstpensionen. Resterande mindre del, 2,5 procent, går till premiepensionen.
  • Inkomsttak för pensionsgrundande inkomst är 7,5 inkomstbasbelopp.
  • Garantipension är ett grundskydd för dig som har haft liten eller ingen inkomst. En ogift person får 7810 kronor i månaden i full garantipension 2012. Motsvarande siffra för en gift person är 6967 kronor.
  • Inkomst- och premiepension kan tas ut från 61 års ålder, garantipension från 65 års ålder.
  • De som är födda 1937 eller tidigare får pension från det gamla systemet. De som är födda mellan 1938-1953 från en viss del av pensionen enligt det gamla och resterade del från det nya. De som är födda 1954 eller senare får pension enligt det nya pensionssystemet.
  • Tjänstepension (även kallad avtalspension) tjänas in av alla som arbetar på en arbetsplats med kollektivavtal. Det finns två olika sorter tjänstepension: en som är förmånsbestämd och en premiebestämd.
  • I privat pensionssparande kan du spara upp till 12000 kronor om året och göra skatteavdrag för lika mycket. Pengarna är låsta tills du är 55 år. Det sparandet är helt frivilligt, för alla som har råd att avvara pengarna.

Källa: Pensionsmyndigheten, fackpress mm.

Under förevändningen att det förmånsbaserade ATP-systemet var alltför kostsamt växte det fram krav på ett nytt pensionssystem som utgick från livsinkomst och inbetalda premier.

Den första principiella överenskommelsen ägde rum 1994 mellan de fyra borgerliga partierna och Socialdemokraterna, efter det att de under ett par år arbetat för att få en bred parlamentarisk överenskommelse om ett nytt pensionssystem.

För att ta fram hur det nya pensionssystemet skulle utformas tillsattes en arbetsgrupp av politiker. Från början deltog samtliga av de dåvarande sju riksdagspartierna i den så kallade Pensionsarbetsgruppen som inrättades redan 1991.

Efter att det formella beslutet fattades 1994 om att ATP-systemet skulle skrotas för att ersättas av ett avgiftsbaserat system valde dock V och MP att ställa dig utanför överenskommelsen.

Pensionsarbetsgruppen arbetade bakom stängda dörrar. Partierna kom överens om att hålla ihop, inga ändringar fick göras utan att alla först var eniga.

När frågan avgjordes i riksdagen 1998 var därför alla kompromisser och handslag redan gjorda. Året efter trädde det nya pensionssystemet i kraft med vissa övergångsregler.

Entusiasmen inom Pensionsarbetsgruppen hade varit stor inför uppgiften, men allmänhetens insyn var lika med noll. Mycket stod på spel och därför fick svenska folket inte delta för att påverka utgången av uppgörelsen. Till och med intern kritik inom det socialdemokratiska partiet tystades ned.

En arbetsgrupp inom partiet hade som uppgift att sammanställa åsikter som fanns i pensionsfrågan. Den kom fram till att en klar majoritet av de socialdemokratiska medlemmarna ville behålla det gamla ATP i stället för att införa ett nytt system.

I efterhand har det avslöjats att kritiken mot en pensionsuppgörelse var mycket hård från partidistrikt, arbetarkommuner och fackföreningar runt om i landet. De ville behålla och modernisera ATP i stället för att införa ett nytt pensionssystem baserad på individuella lösningar.

Partiledningen valde att hemlighålla den interna kritiken för att smidigare fullfölja sveket och vilseleda allmänheten om att det nya systemet skulle ge bättre utdelning och trygghet för pensionärer än vad ATP kunde leverera.

Men så blir det inte. Nu blir pensionen knappt hälften av tidigare lön. För att komma i nivå med ATP tvingas alla att arbeta längre, tills man fyllt 69 år för dagens unga. Och värre blir det med tiden, medan pensionärer i dag får se sin pension sänkas när den så kallade bromsen slår till.

Politikerna trodde på full sysselsättning och att aktiebörserna ständigt skulle gå uppåt och ge ett tillskott i pensionssparande. Fundamentet för pensionssystemet är finansiellt inte hållbart i social mening. Snällt sagt.

Systemet är tillkommet i nyliberal anda, till skillnad mot ATP där kollektiv lösning stod i förgrunden. För att lyckas med systemskiftet utestängdes folket från möjligheten att påverka. Risken för ett nej var alltför stor.