Hoppa till huvudinnehåll
Av

Privatisering ger lägre löner

- det visar utvecklingen på sjukhem i Stockholm


Privatiseringen av två sjukhem i Stockholm medförde betydligt lägre löner än om de fortsatt drivits i kommunal regi.

Fortfarande ligger heltidslönerna klart över tusen kronor i månaden lägre än på andra sjukhem i samma område.

Kommunals sektion 26 i Stockholm har jämfört lönerna på de tre stora äldreboenden som finns i Farsta. På Postiljonen, som hela tiden drivits kommunalt, är den genomsnittliga heltidslönen 18.900 kronor. Edö äldreboende blev åter kommunalt 2005 efter fem privata år, där tjänar de anställda i snitt 17.900 kronor. Sämst med 17.500 kronor är lönerna på Farsta sjukhem som var privat i sju år till 2003.

En myt
– Vi hör ju ofta att fler privata arbetsgivare gynnar kvinnorna i vården och omsorgen. Men det är en myt, säger Ingvar Jordås från Kommunal sektion 26. Vid privatiseringen låg lönerna lika, skillnaderna kom under den privata tiden.

Kan inte löneskillnaderna förklaras med att sjukhemmen har olika sorters anställda?
– De lokala fackliga företrädarna anser att personalen på de tre sjukhemmen är likvärd när det gäller anställningstid och annat.

Enhetschef Bo Konstenius på Edö äldreboende tar ändå fram den privatkapitalistiska personalpolitiken som en förklaring. Till tidningen Kommunalarbetaren säger han:

– De privata som tog över byggde verksamheten på deltider, tog in unga outbildade som jobbade för låga löner och inte ställde krav.

Nu anser han att det är svårt att komma ikapp:

– Vi får ju bara ett visst löneutrymme att röra oss med.

Nackdelar
Privatiseringarna medförde också nackdelar för de gamla. På sex år hade Edö äldreboende fem olika ägare och Farsta sjukhem såldes två gånger! Den oreda privatiseringarna medförde var ett skäl till återkommunaliseringen.

Med det nya borgerliga styret i kommunen finns all anledning att varna för vad som kan komma. Borgarna har ju en närmast religiös tro på att privat alltid är bättre.

Anita Salvén arbetar som undersköterska på äldreboendet Rosengården i Stockholm, som drivs av det privata storföretaget Attendo. Hon menar:

– Det är självklart att privatisering leder till lägre löner. För ägarna är meningen att berika sig och hos oss finns inte många andra möjligheter än genom sänkt lön. Jag tror också att det gamla förhållandet i Sverige då vi hade låga statliga och kommunala löner fortfarande spelar roll. Än idag tror många att finns en naturlag som säger att de privata betalar bättre än det allmänna.

Lönesänkning
Persbonalen på Rosengården har fått utstå en annan form av lönesänkning efter privatiseringen där. Utan något som helst lönelyft eller fackligt motstånd höjdes deras arbetstid med en timma i veckan.

När sedan Kommunal vägrade att tala om vem hos förbundet som var förhandlingsansvarig ledde det i somras till kollektiva protester från Rosengårdens personal samtidigt som facket blev helt avklätt.

Om Kommunal vill och kan lyckas bättre för den underbetalda personalen i Farsta återstår att se. En första förutsättning är att de anställda ställer krav både på sitt fackförbund och arbetsköparen.

LASSE SIMMONS
Proletären  39, 2006