Emil Boss är poeten, facklige organisatören och före detta systembolagsjobbaren, som gjort sig känd för att skildra arbetet och den facklig kampen i sina verk.

Från Sydafrikanskt vin (2019) – Sveriges kanske mest unika vinbok, där Boss granskar arbetsvillkoren bakom Systembolagets storsäljare, till hans omhuldade dokumentärdiktstrilogi, som består av Acceleration (2017), Kompression (2023) och nysläppta Tradition.

– Serietecknaren Daria Bogdanska (som tecknat Wage Slaves, en seriebok om restaurangarbetares villkor, reds. anm.) sa en klok sak som jag känner mig samstämd med: ”Jag har ingen fantasi, så jag skriver bara om det jag har framför näsan”. Jag blir upprörd av saker i min omgivning, så jag skriver om dem. Och det känns kul om det kan ge något för andra också, säger Emil Boss till Proletären.

Emil Boss har sett mer än tillräckligt med saker att bli upprörd över. Han är med i fackliga federationen SAC, syndikalisterna, som i drygt fem års tid jobbat med att organisera migrantarbetare i byggbranschen i Stockholm. De hjälper arbetarna med allt från uteblivna löner (ett mycket vanligt problem) till att lönenivåer, villkor och arbetstider stämmer överens med svenska bestämmelser.

Att branschen är förslummad vet väl kanske de flesta. Men omfattningen kan nog chocka den mest luttrade.

– Vi är ganska svartsynta i våra ”förväntningar” på arbetsmarknaden. Men när vi började ha öppna mottagningar på andra språk blev vi chockade över vad som pågick. Och sedan blev vi chockade över omfattningen. Och att detta är saker som sker mitt i samhällsekonomin, inte i periferin. Vi snackar sjukhusbyggen, renovering av myndighetsbyggnader, de finaste fjällstugeområdena, ute på skärgårdsöarna, lyxkrogarna. En betydande del av den ordinarie arbetsmarknaden består av en hänsynslös exploatering av migrantarbetare. 

– Det är lika vanligt att ”seriösa byggföretag” med kollektivavtal gör det. Stora som medelsmå. Det finns till och med helt arbetslivskriminella bolag med 120 anställda snickare.

Det är Tradition som för Emil Boss till Bokmässan i år.

I boken tar han avstamp i äldre tiders skildringar av byggnadsarbetares verklighet, inte minst svenskarnas i USA, och jämför den med migrantarbetarnas verklighet i dagens Sverige. 

”Valet är över men vi ska tillämpa lite demokrati ändå”, säger Emil Boss till publiken som samlats vid poesiscenen.

”Vill ni höra en dikt om de svenska migrantarbetare som på 1800- och 1900-talen byggde Chicago eller de migrantarbetare som idag bygger Stockholm?”.

Alla händer sträcks upp för alternativ två.

”Jag finner att rösträkning inte behövs”, säger Emil Boss med ett leende och börjar läsa om ukrainska svartjobbare i Stockholm. Publiken lyssnar spänt.

Likheterna mellan arbetsmarknaden i dåtidens USA och nutidens Sverige är förvånansvärt stora, menar Emil Boss.

– Migranterna som kom till USA hade fruktansvärda arbetsvillkor. Det var otroligt många olyckor på byggena, låga löner, ett slitsamt liv, men den viktigaste poängen när man jämför är att vi i vårt allmänna medvetande är väldigt stolta över att vi åkte dit och byggde landet, och till och med att svenskar organiserade sig fackligt, som med Joe Hill och så. Och det är det perspektivet vi borde ha.

Men vad är det ni gör som inte Byggnads gör?

– Haha, ja vad vad ska man ha syndikalister till? Om inte annat så för att föregå med gott exempel. Det tar ofta lång tid att ändra saker. Men vi har mer utrymme till att prova nya grepp. Till exempel har vi gjort avkall på en del fackliga principer, som det med ”karens”. Vår metod är omvänd. Först får man hjälp, och då inser man kanske att facket inte är korrupt, sen stannar man i facket och berättar för sina kompisar som i sin tur också vill organisera sig. 

– Det spelar ingen roll hur många foldrar man delar ut. Att hjälpa först och se till att folk stannar i facket är viktigast. Men också att tillgängligheten ska vara på riktigt, inte minst språkligt så att man ska kunna delta på riktigt i beslutsprocessen. Så jobbar inte Byggnads. De första fem åren när du inte kan svenska så är du en nobody i arbetarrörelsen och då går du miste om mycket.