Hoppa till huvudinnehåll
Av
patrik.paulov@proletaren.se

Sydsudan i imperialismens grepp

Den 9 juli är det två år sedan Sydsudan utropades som självständig stat. Det är inget som landets kommunister firar. ”De slängde oss i händerna på imperialismen”, säger Joseph W Modesto, generalsekreterare för Sydsudans kommunistiska parti.

– När landet delades blev det nödvändigt att också dela Sudans kommunistiska parti i två separata och oberoende partier. Men vi står för samma politik, möts regelbundet och arbetar tillsammans.

Proletären möter Joseph W Modesto på Internationella kommunistiska seminariet i Belgien i början av juni. Joseph W Modesto var tidigare politbyråmedlem i Sudanesiska kommunistpartiet med ansvar för landets södra delar. Efter delningen valdes han till generalsekreterare för det nya partiet i syd.

Joseph W Modesto beskriver situationen som väldigt svår, både för den nya staten och för kommunisterna.

– Delningen var inte något positivt. Att splittra landet var detsamma som att slänga Sydsudan i händerna på imperialismen.

Sudan blev fritt från kolonialmakten Storbritanniens välde 1956. Statsbildningen bestod från start av en smältdegel av olika etniska och religiösa grupper. Lite förenklat kan man säga att en skiljelinje går mellan de muslimska arabiska delarna i norr och det av kristna afrikaner dominerade södern.

I drygt två decennier förde Sudanesiska folkets befrielserörelse (SPLM) i söder en väpnad kamp mot centralregeringen i Khartoum i norr. Efter fredsavtalet 2005 genomfördes en folkomröstning i södra Sudan, vilken gav ett näst intill enhälligt stöd för självständighet. Den 9 juli 2011 blev Sydsudan formellt en suverän stat.

Att kommunisterna i både norra och södra Sudan motsatte sig en delning betyder inte att de stöder Sudans president Omar al-Bashir och hans islamistiska, borgerligt nationalistiska regering i Khartoum, som också ville behålla Sudan som ett land.

Joseph W Modesto menar att sydsudanesernas önskan att bilda en egen stat bland annat grundar sig i bristen på demokrati kombinerat med centralregeringens förtryck och negligering av invånarna i söder.

Att bryta sig loss från Sudan och bygga en självständig stat har inte varit någon enkel väg att gå för det underutvecklade, fattiga landet.

– I Sydsudan finns ingen formell ekonomi värd namnet, förutom den internationella oljeindustrin som står för 98 procent av regeringens inkomster, säger Joseph W Modesto.

Sydsudan styrs av den forna befrielserörelsen SPLM. Politiskt litar den nya regeringen på stöd från USA och ekonomiskt underkastar den sig de nyliberala kraven från Internationella valutafonden och Världsbanken. Joseph W Modesto pekar på att regeringen direkt efter självständigheten sålde ut mark till internationella jordbruksföretag.

Kommunisterna menar att denna politik inte kommer att lyfta Sydsudan ur sin efterblivenhet. Snarare kommer det att skapa ett beroende av det globala kapitalet, förstärka klassklyftorna och fördjupa skillnaderna mellan de olika regionerna i Sydsudan.

På seminariet i Belgien presenterade Joseph W Modest kommunisternas plan för att bygga upp en självständig ekonomi med hjälp av ett brett folkligt deltagande. Planen är döpt till Nationellt demokratisk alternativ.

– Det kräver ett aktivt agerande från staten, säger Joseph W Modesto och pekar bland annat på nödvändigheten att erbjuda gratis vård och utbildning för den fattiga befolkningen. I ett land där tre av fyra invånare saknar tillgång till vård och där en lika stor andel är analfabeter är behoven enorma.

Men statliga insatser räcker inte. På landsbygden ska småbrukarna uppmuntras att sluta sig samman i kooperativ, och Joseph W Modesto menar att den för stunden minimala nationella privata sektorn också måste utvecklas som alternativ till det internationella kapitalet.

Något som är talande för vilken väg Sydsudans regeringsparti SPLM valt är dess internationella relationer. Det första land som erkände den nya statsbildningen var nämligen Israel.

– Relationerna mellan regeringen och Israel är väldigt nära. Israel var det första land som Salva Kiir Mayardit besökte efter att han blivit Sydsudans president. Förr tränade israelerna soldaterna i SPLM. Alla officerare i Sydsudan är utbildade av Israel.

USA:s politiska roll i skapandet av den nya staten, är också något Joseph W Modesto framhåller.

– Fredsavtalet 2005 var indirekt skrivet av USA. Det är ett liberalt avtal som inte gynnar verklig demokrati.

Efter delningen av landet har det i Sudan varit stora demonstrationer mot regimen och för införande av demokrati. I ledningen för denna rörelse står en bred oppositionallians, i vilken Sudanesiska kommunistpartiet ingår. Det uppskattas inte av Omar al-Bashirs regim, som förföljt och gripit ledande kommunister och tillfälligt stängt partiets tidning.

Den politiska situationen i Sydsudan är också svår. En viktig skillnad är dock att den organiserade demokratiska oppositionen är mycket svagare än i norr.

– Alla andra partier sitter med i Sydsudans regering. Kommunisterna är det enda oppositionspartiet och våra resurser är små, säger Joseph W Modesto och konstaterar att Sydsudans kommunistiska parti har stora uppgifter framför sig.
Fakta

Sydsudan i imperialismens grepp

En stat blir två
  • Den 9 juli 2011 delades Sudan i två självständiga stater, (norra) Sudan med Khartoum som huvudstad samt Sydsudan med Juba som huvudstad.
  • Delningen föregicks av ett 22 år långt inbördeskrig som kostade två miljoner människor livet. 2005 slöts ett fredsavtal som mynnade ut i en folkomröstning om självständighet i januari 2011. 98,83 procent av befolkningen i södra Sudan röstade för bildandet av en oberoende stat.
  • Efter delningen har Sudan 30 miljoner invånare och Sydsudan nio miljoner.
  • Trots fredsavtalet och delningen av länderna fortsätter andra olösta väpnade konflikter i både Sudan och Sydsudan.
Olja och analfabetism
  • Vid delningen hamnade merparten av oljetillgångarna på Sydsudans sida om gränsen. Men alla pipelines för oljeexport går genom Sudan, vilket tvingar länderna till ett fortsatt men ofta konfliktfyllt samarbete.
  • Trots naturrikedomarna är Sudsydan fattigt och underutvecklat. Drygt halva befolkningen beräknas leva i fattigdom, enligt statistik från FN-organet UNDP. Läskunnigheten är 27 procent av de vuxna, och bland kvinnor endast 16 procent. Medellivslängden uppskattas till 62 år.