Stora förluster för Kiev

Porosjenkos beslut var en politisk helomvändning. När han tog över presidentposten för fyra månader sedan lovade Porosjenko att göra slut på rebellerna ”på en vecka” och gav order om fullskaligt krig. Nu beslutar han plötsligt om eldupphör.

Det verkar säkert märkligt för alla som i månader har litat på de borgerliga mediernas lögner om kriget i östra Ukraina. Ännu mer märkligt och förvirrande måste Barack Obamas uttalande om detta eldupphör ha framstått. Det var på Natomötet i Wales, där även Porosjenko deltog, som Obama gick emot både eldupphör och fredssamtal med Lugansk och Donetsk.

Det ändrade inte Porosjenkos beslut. Inte heller påverkades han av Natomötets utlovade miljarder för fortsatt krig i Ukraina.

Varför denna helomvändning? Den som har sökt information utanför borgerliga medier i väst vet nog varför. De senaste veckorna har rebellstyrkorna från Lugansk och Donetsk tilldelat den ukrainska armén och legosoldaterna i Nationalgardet det ena katastrofala nederlaget efter det andra.

Allt började med rebellarméernas taktiska reträtt från Slavjansk och Kramatorsk några mil norr om Donetsk. Detta uppfattades av Kievtrupperna som ett svaghetstecken.

Kievtrupperna följde Porosjenkos uppmaning att attackera söderut med ökad styrka. De tog alla krafter de hade och satsade allt på ett kort. Men rebellernas front gick inte att slå ut. Reträtten från Slavjansk och Kramatorsk blev en fälla som Kievtrupperna fastnade i.

Samtidigt gick rebelltrupperna till motattack sydöst om Donetsk. Att den fiende som borde vara försvagad och nära att ge upp gjorde detta överraskade Kievtrupperna. Situationen blev alltmer desperat och Kievtrupperna tvingades backa efter stora förluster.

Denna hopplösa situation för Kiev slog över i katastrof när fascisterna i Azovbataljonen lämnade fronten och flydde till Mariupol. De hade förlorat ett fyrtiotal man och tyckte att det var nog. De flydde hals över huvud och lämnade den ukrainska armén åt sitt öde. Azovfascisterna tjänar på några få dagar vad en ukrainsk arbetare får på ett helt år, men det var tydligen för lite för att riskera livet.

Kievarméernas nederlag sydöst om Donetsk gick inte att undvika. Hela sydöstra fronten upplöstes. Varje dag deserterar hundratals Kievsoldater och flyr till Ryssland.

Information från hackare som gått in i det ukrainska försvarsdepartementets datorer talar om att det rör sig om ca 12 000 döda, 19 000 sårade och 5000 försvunna.

Siffrorna är trovärdiga. Från en demonstration utanför en arméförläggning, som kan ses på internet, kan man se hur en arméöverste erkänner att man från hans förläggning skickade ut 4700 soldater. Av dessa kom 87 tillbaks.

Kievarméernas kolossala nederlag bekräftas också av Igor Korotjenko, chefredaktör för det ryska magasinet Nationellt försvar. Han berättar i en intervju att Kiev-arméerna i flykten lämnade efter sig stora mängder krigsmateriel. Hundratals tanks, kanoner, rakettramper och kulsprutor har tagits över av rebellerna och används till att bilda och utrusta nya bataljoner i kriget mot Kiev.

Men Kievarméernas katastrof slutade inte i söder. Den fortsatte norr om Lugansk. I den lilla staden Ilovajsk blev Nationalgardets 79:e brigad utsatt för en hård attack av rebellarméerna. Ilovajsk är en strategisk plats för krigsutvecklingen.

Staden har varit ockuperad av legosoldaterna i 79:e brigaden som bestod av välbetalda fascister och kriminella av både ukrainskt och utländskt ursprung.

Rebellstyrkorna var överlägsna när de attackerade fascisterna. 79:e brigaden retirerade i panik, många deserterade. När slaget om Ilovajsk var slut var det som återstod av 79:e brigaden några få överlevande.

Nederlaget i Ilovajsk blev ett trauma av stora mått i Kiev. Inte minst därför att en av dem vars livlösa kropp kördes i väg från Illovajsk var fascisten och CIA-lakejen Dmytro Jarosj. Han var högsta ledare för Högersektorn och den ledande gestalten under Majdanprotesterna i Kiev tidigare i år.

Detta ledde till att fascisterna i Svoboda och Högersektorn protesterade i parlamentet och demonstrerade på gatorna utanför försvarsdepartementet och presidentpalatset. De krävde presidentens och generalers avgång.

Men det märks att fascisterna är försvagade. Demonstrationerna drog inte fler än några hundra personer. Det var inte länge sedan fascisterna i Kiev var många och beväpnade och folk var rädda för dem. Nu imponerar de inte längre. Azovbataljonens flykt och 79:e brigadens totala nederlag visar vad de är värda.

Det ukrainska försvarsdepartementet meddelade att 500 soldater dog i Illovajsk. Siffran tillbakavisas av journalisten Andrej Borodavka. Han är chef för Institutet för regional politik och kommer från Charkov östra Ukraina.

Enligt Borodavka finns 14 378 döda och sårade från 79:e brigaden i den offentliga sjukvården. De flesta kropparna skickades till Zaparozhe där samtliga bårhus är överfulla.

Detta är situationen idag i Ukraina.

Kievarméerna har tvingats på flykt av rebellerna i Lugansk och Donetsk. Det gäller både Kievs värnpliktsarmé och legosoldaterna i Nationalgardet. Även Kievs flygvapen har lidit stora försluter. Nästan alla operativa krigsflygplan och attackhelikopter har skjutits ner av rebellerna.

I denna situation var kuppresidenten Porosjenko helt enkelt tvungen att deklarera att han går med på eldupphör. Det går inte att föra krig utan en armé att skicka till fronten. Porosjenko beslut får inte ses som slutet på kriget. För honom och den ukrainska högern, inklusive fascisterna, är eldupphöret bara en andningspaus till dess att Nato skickat in nya krafter.

För rebellerna, antifascisterna och vänstern är eldupphöret viktigt. Det visar ukrainarna och världen att det är de som är på frammarsch, att det går att vinna över fascister och miljardärer.

Eldupphöret ger rebellerna en möjlighet att fortsätta den politiska kampen och vinna flera människor, byar och städer till kampen mot fascismen.