90 miljoner i svenskt bistånd till CIA-kubaner?

Publicerad 15 december 2016
Den förra högerregeringen erkände via dåvarande utrikesminister Carl Bildt att den hade en hemlig politisk och ekonomisk agenda för ett regimskifte på Kuba. Huruvida det fortfarande finns ett hemligt svenskt stöd till kubanska grupper vill Sidas representant Elsa Håstad inte svara på.
Den förra högerregeringen erkände via dåvarande utrikesminister Carl Bildt att den hade en hemlig politisk och ekonomisk agenda för ett regimskifte på Kuba. Huruvida det fortfarande finns ett hemligt svenskt stöd till kubanska grupper vill Sidas representant Elsa Håstad inte svara på.

Demokrati för Sverige, EU och USA handlar i klartext om politiska partier och kapitalistisk marknadsekonomi. Den av svenska regeringen beslutade ”Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Kuba 2016–2020” bygger på den ovan nämnda formeln; partier, marknadsekonomi och en syn på mänskliga rättigheter som utarbetats av USA:s State Departement.

I den strategin spelar de så kallade NGO-organisationerna en central roll för att bryta upp socialismen inifrån.

I en del länder kallas det ”orange revolution” medan den på andra hålla döpts till ”arabisk vår”. Men målsättningen är densamma; spela USA:s utrikespolitik i händerna och slå mot allt progressivt i världsmåttstock. Det är inte för inte som magnaten och finansspekulanten George Soros här spelar en viktig roll.

”Verksamhetens inriktning utgör utgångspunkt för val av samarbetspartner och samarbetsformer. Sida kan använda de samarbetspartner och samarbetsformer som mest effektivt bidrar till strategins genomförande. Utvecklingssamarbetet ska inriktas på att stärka organisationer inom det civila samhället”, skriver Sveriges regering, vilket är liktydigt med den USA-stödda oppositionen.

I december 2015, ett år efter att Obama tillkännagett att USA-Kuba skulle återupprätta de diplomatiska förbindelserna, undertecknade Sverige och Kuba ett samarbetsavtal eller en avsiktsförklaring.

Tove Wennegren som är handläggare på UD säger till Proletären att Sida nu är operatören som ska detaljplanera hur de 90 miljoner kronorna ska fördelas över det så kallade kubanska ”civilsamhället”.

Jag ringer upp Elsa Håstad på Sida som säger att Sida fick uppdraget den 29 september och ännu inte har bestämt sig för vilka organisationer som ska komma i åtanke när anslaget, som ska räcka i fem år, ska fördelas. Men hon påpekar att det svenska och kubanska kommunförbundet ska utbyta idéer och erfarenheter.

– Nu ska Sida gå in i en process och titta på olika aktörer och se vilka som kan vara relevanta att arbeta med. Det vi redan nu har inlett är ett samarbete med SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och NIR (Näringslivets Internationella Råd) om ekonomisk modernisering.

• Vad innehåller regeringens avsiktsförklaring konkret och vad säger Kuba om att 90 miljoner kronor ska anslås till det så kallade civilsamhället som den kubanska regeringen i princip anser vara samhällsomstörtande element, finansierade av USA och EU?
– Avsiktsförklaringen, MOU, innehåller bland annat de områden som Sverige och Kuba gemensamt har kommit överens om och som Sverige och Kuba kan samarbeta kring. Det handlar om forskning, ekonomi, miljö och klimat, mänskliga rättigheter, jämställdhet och hbtq-frågor.

• Ingår det något partistöd (PAO), som de svenska riksdagspartierna fördelar till eventuella broderorganisationer i Kuba?
– Det är för tidigt att säga vilka aktörer som kommer omfattas av strategin.

USA har en hemlig fond på cirka 40 miljoner dollar som varje år anslås till kontrarevolutionära grupper i Kuba. Själva framställer de sig som ”demokratiaktivister” eller ”oberoende journalister eller medier” för att passa in på ett finare sätt i ansökningsmotivet. Men även den förra svenska högerregeringen erkände öppet, via dåvarande utrikesminister Carl Bildt, att den hade en hemlig politisk och ekonomisk agenda för ett regimskifte på Kuba. Metoderna och de allierade skiljer sig kanske från USA:s men målet är detsamma.

– Jag vill inte gå längre än så när det gäller att beskriva vad vi kan göra och vad vi kanske till och med gör på Kuba. Det lämpar sig, av skäl som är relativt lätt insedda, inte för ett riksdagsprotokoll som är tillgängligt också för dem som vi inte vill ska få denna information i sin helhet, sa Bildt i juni 2007 i en interpellationsdebatt med Folkpartiets utrikespolitiska talesperson Birgitta Ohlsson.

Hon hade interpellerat till Bildt med den otåliga frågan om vad Sverige och vår ambassad sysslar med på Kuba. Och Ohlsson kände sig nöjd:

– Naturligtvis gör det sig inte i denna kammare att beskriva detaljerat på vilket sätt Sverige genomför demokratistöd till Kuba.

När det kristdemokratiska ungdomsförbundets dåvarande ordförande Aron Modig i juli 2012 kraschade den bil som han och Angel Carromero, tredjemannen i spanska högerns (PP) ungdomsförbund Nya Generationer, hade hyrt i Havanna, uppdagades det att Modig förfogade över en påse med 4000 euro. Pengarna skulle han överlämna till Oswaldo Payá från det lilla kristdemokratiska partiet på Kuba. Det var ett så kallat PAO-stöd, direkt partistöd som svenska skattebetalare står för.

Sidas pressekreterare Anders Maxson sa 2013 att Sida inte har någon verksamhet för Kuba. Men i Sidas budgetunderlag för 2011-2013 beskrevs ”ett mindre program för att främja demokrati och mänskliga rättigheter i Kuba”, dock utan att något belopp nämns. Rubriken för detta hemliga program är slående likt den nuvarande regeringens avsiktsförklaring för Kuba.

Det kristna magasinet Världen Idag skrev 2013 att ”en del av demokratibiståndet verkar gå direkt genom Sveriges ambassad i Havanna. Den är en av de utländska beskickningar dit oppositionella kubaner kan vända sig för att använda en dator gratis och utan att riskera att lämna digitala fotspår efter sig. Att ambassaderna skulle vara navet för det svenska stödet till ’demokratiska dissidenter och medborgerliga demokratirörelser’ i länder som Kuba, signalerade Gunilla Carlsson redan 2008”.

Och jag ställer frågan till Sidas Håstad:

• Finns det även nu ett icke offentligt ekonomiskt eller annat stöd till de kubanska mottagarna som under den förra regeringen?

– Det kan vi varken bekräfta eller dementera.

• Varför inte det?
– Nej, det är inte min roll att göra.

• Svenska skattebetalare vet då inte om det går skattepengar som inte offentliggörs till kubanska organisationer?
– Nej, som jag säger, jag kan varken bekräfta eller dementera just den delen.

• Du och Sida har varit i Kuba och träffat personer och organisationer. Träffade du i Kuba några av de organisationer som har fått USA-stöd? (Håstad fick innan intervjun en lista på de 31 kubanska organisationer som 2015 fick fyra miljoner dollar av NED.)
– Nej, ingen av dem som finns på [NED:s] listan.

• Vad säger Kubas regering om att svenska regeringen ska betala ut 90 miljoner kronor till organisationer som kubanerna till större delen betraktar som samhällsomstörtande element, finansierade av USA och EU?
– Kubanerna är positivt inställda eftersom det bygger på den överenskommelse som slöts i december 2015. Vi har haft möten med Kubas ambassadör som ju faktiskt är väldigt positiv och nyfiken på det vi kommer kunna samarbeta kring.

– Sedan vet vi inte vad det exakt kommer att bli. I samtalen låter det som om man kan arbeta kring jämställdhet, områden som kanske inte är lika politiskt känsliga som till exempel hbtq-rättigheter … Det här bygger på en dialog med Kuba.

• Visste kubanerna i december 2015 att 90 miljoner kronor skulle avsättas till kubanska organisationer?
– Ja, alltså vi vet ju inte om det är kubanska organisationer, vi är inte riktigt färdiga där … men de [Kubas regering] visste att det fanns … jag är inte riktigt säker på att det fanns en summa och att de visste att det var exakt 90 miljoner.

– Men de visste att det var ett samarbete där Sverige hade som ambition att arbeta med en modernisering av både ekonomin och samhällsstyrning, mänskliga rättigheter, hbtq-rättigheter, det visste de, absolut, det har vi pratat om.

• Hur kommer det ekonomiska stödet till det så kallade civilsamhället att utbetalas och vilken roll kommer ambassaden i Havanna ha i förhållandet till de kubanska mottagarna?
– Sida kommer att anpassa det efter organisation. Det är för tidigt att säga nu. Ambassaden i Havanna har en viktig roll, både för att föra dialog med kubanska samarbetspartner och följa upp samarbetet.

Dick Emanuelsson