Vi verkar gå mot ännu en vinter med rekordhöga elpriser. Ännu en vinter som kommer gräva djupa hål i hushållens fickor.
Prognoserna talar inte om lika dyra priser som rekordnoteringarna vintern 2022-2023, men med många osäkerhetsfaktorer ser det ut som att vi kan närma oss de nivåerna. Vattenmagasinen är inte fyllda, vilket gör att vattenkraften inte kan gå för fullt efter mindre nederbörd och förra årets delvis snöfattiga vinter.
USA:s krig mot Iran och situationen i Hormuzsundet driver upp priserna. Ständiga planerade och oplanerade stopp i den driftosäkra kärnkraften skapar underskott i elförsörjningen och flaskhalsarna i det svenska elnätet finns kvar. Blir det en kall vinter blir dessa flaskhalsproblem mer märkbara och priserna påverkas uppåt.
Det svenska elnätet är sammanbundet med elnätet ute i Europa. När priserna där går upp, driver det även upp priserna i Sverige, trots att vi vanligen är både självförsörjande och en stor nettoexportör av el. Förra året exporterade Sverige el 353 av årets 365 dagar, endast under tolv dagar behövde vi importera el.
Sedan 2011 är Sverige uppdelat i fyra elområden. En konsekvens av att Danmark, efter att Sverige 2006 tillfälligt stoppade exporten av el, anmälde Svenska kraftnät till EU-domstolen. Utslaget i domstolen 2010 slog fast att det svenska agerandet bröt mot EU:s lagar och reglerna om fri rörlighet för varor. Svensk el får alltså enligt EU inte i första hand gå till svenska konsumenter utan måste underställas marknadens krav och villkor.
Sverige hanterade detta genom att införa fyra elområden med olika prissättning. Lägre priser i norr där den mesta elen produceras och högre priser i söder där konsumtionen är störst. Priset i södra Sverige, i elområde 4, är således anpassat till marknaden och exportvillkoren.
Det gör att vi som exempel den här veckan har följande elpriser i Sverige, enligt EON: Elprisområde 1, Luleå: 30 öre/kWh. Elprisområde 2, Sundsvall: 36 öre/kWh. Elprisområde 3, Stockholm: 73 öre/kWh. Elprisområde 4, Malmö:147 öre/kWh.
Det är stora skillnader och skapar en orättvisa utifrån var i Sverige vi bor. Det enda rimliga vore att vi har ett nationellt enhetspris på el. De svenska elpriserna borde baseras på svenska produktionskostnader, inte på EU:s kostnader. Elen ute i Europa är dubbelt så dyr att producera jämfört med i Sverige, även om variationerna över året och mellan länderna är stora.
Vi har främst den svenska vattenkraften att tacka för att vi har bland Europas billigaste el, sett till att producera den. Men sedan driver EU och det kapitalistiska systemet upp priserna och det är svenska elkunder som är de stora förlorarna.
Hade den svenska elen sålts utifrån de faktiska kostnaderna hade genomsnittspriset legat på 40 öre/kWh, lägre på sommaren, högre på vintern. Svenska elkunder ska ha el först, men det det överskott som produceras kan sedan exporteras och säljas till marknadspris på den europeiska elbörsen, Nord Pool.
Regeringen har hanterat de höga elpriserna med felaktiga och orättvisa elstöd, som inte gällt alla och som inte varit inkomstprövat. Dessa små plåster på såren hanterar inte grundproblemet, att samhällsnyttig verksamhet är utsatt för kapitalistisk rovdrift.
Svenska elkunder och svensk elektricitet måste befrias från marknaden. Elförsörjning behöver åternationaliseras och utgå från kundernas behov, inte från vinstmaximering i Bryssel och i kraftjättarnas styrelserum. Ett maxpris på el för privatpersoner vore en bra sak.
De tre största elbolagen i Sverige är Vattenfall, Fortum och Eon. Förra året gjorde de en vinst på över 30 miljarder kronor. Det är mycket pengar det handlar om.
El är en del av samhällsnyttan och borde därför vara underställd samhällets inflytande och kontroll. Men ägarna håller hårt i sin guldkalv och pressar ut allt mer vinster från sina kunder.
Av de svenska hushållens inkomster går en stigande del till att betala för el. Enligt SCB lägger hushållen idag tre-fem procent av sina inkomster på el, vilket är en fördubbling jämfört med för fem och tio år sedan.
Om elförsörjningen återregleras ger det inte med automatik lägre elpriser. För det krävs folklig press och demokratisk kontroll över de samhällsnyttiga sektorerna. Jämför med hur fjärrvärmepriserna ökat. De flesta fjärrvärmeaktörer är kommunala och här ökade priserna med 15,2 procent 2024 och 9,2 procent 2025. I år är ökningen 4,5 procent.
Siffrorna är hämtade från Nils Holgerssongruppen, där Hyresgästföreningen, Sveriges Allmännytta, Fastighetsägarna, HSB Riksförbund, Riksbyggen och Bostadsrätterna samarbetar och granskar det de kallar ”nödvändighetsavgifterna” för bostäder.
Deras senaste rapport visar att kostnaderna för el, fjärrvärme, vatten/avlopp och avfall ökat med 6,9 procent jämfört med förra året. Det motsvarar mer än tio gånger inflationen.
Nils Holgerssongruppens kartläggningar visar att elnätsavgifterna ökat kraftigt för hushåll i flerbostadshus i flera år. Detta bekräftas även av Energimarknadsinspektionens (Ei) rapporter, elnätsavgifterna har ökat betydligt snabbare än inflationen. Ei visar dessutom att många elnätsföretag har en stark ekonomi där 22 miljarder förts över till ägare genom utdelningar och koncernbidrag.
En fungerade elförsörjning kräver att samhället via staten tar ett helhetsansvar för elmarknaden, från produktion, till distribution och prissättning. En sådan förändring skulle märkas påtagligt i hushållens plånböcker, till det bättre, i stället för som nu när kapitalisterna med hjälp av EU allt snabbare tömmer hushållens tillgångar.
