Lås upp hela webbplatsen

Tumult när massiv FN-majoritet fördömde USA:s blockad mot Kuba: ”Du är en lögnare!”

Innan omröstningen skedde en hätsk debatt i generalförsamlingen mellan USA:s FN-ambassadör och Kubas utrikesminister, vilket ledde till att mötesordföranden avbröt mötet.
Kubas delegation protesterade högljutt mot USA:s FN-ambassadörs grova anklagelser. Fotograf: Skärmdump/ShanghaiEye/FN Montage: Proletären
Publicerad 29 oktober 2026 kl 14.03

För 34:e gången i rad röstade den absoluta majoriteten av världens länder för att fördöma och upphäva USA:s embargo och blockad mot Kuba i den årliga omröstningen i FN:s generalförsamling. 130 medlemsstater röstade för Kubas resolution, 17 emot och 25 avstod.

Flera EU-länder röstade antingen mot resolutionen eller lade ner sina röster om embargot, som strider mot internationell rätt. Tjeckien, Ungern, Litauen och Slovenien röstade emot. Italien, Grekland, Estland, Lettland, Holland, Polen, Rumänien och Bulgarien lade ner sina röster. Sverige röstade, precis som tidigare, för resolutionen.

130 medlemsstater i FN:s generalförsamling röstade för Kubas resolution. 17 länder röstade mot, en ökning jämfört med förra året, och 25 avstod. Foto: FN

USA och Israel röstade som alltid emot, liksom Ukraina, Nordmakedonien, Bosnien och Hercegovina, Argentina, Colombia, Ecuador, Paraguay, Trinidad och Tobago, Marocko och Förenade arabemiraten.

Trumpadministrationen har genomfört en aggressiv påtryckningskampanj mot resolutionen. I somras misslyckades utrikesminister Marco Rubio med att stoppa en debatt i generalförsamlingen om USA:s eskalerande ekonomiska sanktioner mot Havanna.

Dramatiska scener utspelade sig i generalförsamlingen under tisdagen efter att USA:s FN-ambassadör Mike Waltz i talarstolen riktat grova anklagelser mot Kuba och den tidigare presidenten och revolutionsledaren Fidel Castro.

– När Castro skickade tusentals homosexuella, kristna, afrokubaner och andra till koncentrationsläger var det regimen som berövade dem deras egendom och tjänade pengar på deras tvångsarbete, sade Waltz.

Waltz visade även en bild på Fidel Castro med två Rolexklockor värda 40.000 dollar. Rolexklockor var dock inget lyxmärke vid tiden då fotot togs, vilket påpekats av faktagranskare.

Den kubanska delegationen, ledd av Kubas utrikesminister Rodríguez Parrilla, ställde sig upp i protest och bankade i bordet för att uttrycka missnöje över Waltz ogrundade påståenden.

– Det här är Amerika, min vän. Det här är FN. Det här är inte din kommunistiska diktatur. Du kan inte tysta mig, fortsatte Waltz uppe i talarstolen. Jag är representant för Amerikas förenta stater. Backa!

Den kubanske utrikesministern, som gått fram för att närma sig talarstolen, pekade mot Waltz och utbrast:

– Du är en lögnare!

Rodríguez Parrilla anklagade även Waltz för överträdelse av förfaranderegler.

Ordväxlingen fick mötesordföranden att avbryta mötet i församlingen. Kort därpå utvisade Trump-administrationen en kubansk diplomat anklagad för att ha betett sig dåligt mot amerikanska diplomater på plats.

Stödet till den kubanska resolutionen nådde sin högsta punkt med 191 röster år 2015 och 2017. När generalförsamlingen röstade för första gången 1992 stödde 59 länder resolutionen, 3 röstade mot och 71 avstod från att rösta. Förra året antogs resolutionen med 165 röster mot 7, medan 12 avstod från att rösta. Även om färre länder röstade för resolutionen jämfört med tidigare år, lyckades inte USA, trots sina försök, undkomma fördömande av embargot mot Kuba.

Fakta

Inhuman blockad

Årets omröstning skedde mot bakgrunden av en upptrappningen av USA-imperialismens blockad av socialistiska Kuba, en form av kollektiv bestraffning som sedan i början på året även innefattar en total strypning av tillförseln av olja till landet.

Oljeblockaden har orsakat allvarliga konsekvenser för det kubanska folket och slagit hårt mot energiförsörjningen i samhället. Den infördes kort efter USA:s kidnappning av Venezuelas president Nicolás Maduro och hans fru Cilia Flores i en militär operation som dödade minst 100 personer, varav 32 kubaner.

Tidigare täcktes ungefär hälften av Kubas oljebehov av Venezuela, som innan kidnappningen av Maduro levererade ungefär 35.000 fat olja per dag till Kuba.

Ämnen i artikeln

Dela artikeln

Proletären behöver ditt stöd!

Vi har inga rika annonsörer. Vi får inget mediestöd. Däremot har vi våra läsare som inser vikten av en tidning som tydligt tar ställning. För välfärd, fred och socialism, mot högerpolitik och imperialism. Vi skildrar verkligheten och vi vill ge röst åt dem som sällan får höras i andra medier.

Så här kan du stödja oss: