Hoppa till huvudinnehåll
Av

Obamas sjukvårdsreform godkänd

En knapp majoritet i USA:s kongress har röstat för lagförslaget som innebär att ytterligare 32 miljoner amerikaner får någon typ av sjukförsäkring. I dagens USA står cirka 47 miljoner människor utan försäkring.


Det betyder att även när den nya sjukförsäkringen satts i verket så kommer miljontals amerikaner att stå utanför systemet.

Natten mot måndag 22 mars antogs lagen av representanthuset med röstsiffrorna 219 mot 212. Efter ytterligare en omröstning senare under veckan godkändes lagen också av senaten med siffrorna 56-43.

Bedömare kallar det för en politisk seger för president Barack Obama. Men han har inte hela partiet bakom sig. 34 demokrater  i representanthuset röstade med republikanerna mot lagen.

Ros och ris
Under de sista dagarna innan omröstningen utsattes den tveksamma delen av demokraterna för ett massivt övertalningsförsök från såväl presidentadministrationen som från fackföreningsrörelsen.

– Lagen förbjuder försäkringsbolagen att neka sjukförsäkring till personer med en sjukdomsdiagnos och den förbjuder bolagen att neka vård åt sjuka människor. Denna situation och möjlighet att förhindra försäkringsbolagens missbruk är något vi arbetat länge och hårt för, säger Gerald McEntee till veckotidningen Peoples World. McEntee är ordförande för de offentliganställdas förbund.

Demokraten Dennis Kucinich, som betraktas tillhöra vänsterflygeln inom demokraterna, bestämde sig till slut att rösta för lagen. Men han tolkar den inte lika positivt som McEntee.

Kucinich röstade för några månader sedan mot lagförslaget, då den för första gången var uppe i representanthuset. Hans huvudinvändning var och är att Obama har sålt ut centrala delar av sitt ursprungliga sjukförsäkringsförslag.

Den lag som nu representanthuset antagit ger inte staten möjlighet att erbjuda en offentlig sjukförsäkring. Det offentliga får inte möjlighet att konkurrera med de privata försäkringsbolagen, vilka med den antagna lagen kan se fram emot många miljoner nya kunder i fortsättningen. Då reformen kräver att alla skall ha försäkring så kommer de privata försäkringsbolagen få ”en ännu större monopolstatus” menar demokraten Kucinich, som kräver att det offentliga alternativet förs in i agendan.

Privatisering
Förra året var 4525 lobbyister – det motsvarar åtta per kongressledamot – aktiva i Washington för att påverka hälsoreformen, enligt Centret för allmän integritet (CPI). Amerikanska handelskammaren, Business Round-table och Amerikanska medicinförbundet var några av lobbyisterna och från hälsobranschens sida var det ”väl använda pengar” skriver CPI, därför att lobbyisternas målsättning var att entydigt ”blockera förslag som ett robust statsdrivet försäkringsprogram”.

Observatörer har kommenterat att reformen i realiteten stärker dagens ordning med att göra privat hälsoförsäkring obligatorisk och att erbjuda offentlig hjälp till de som inte har råd.    

Lagen uppskattas kosta om-kring 940 miljarder dollar under den kommande tioårsperioden. Detta förklaras med att det offentliga ökar utgifterna för att kunna betala för sjukförsäkringar till arbetslösa och andra som står utan försäkring. Det finns i dag en statlig minimumförsäkring för pensionärer över 65 och för fattiga familjer. Men det grundläggande i lagen är ett påbud för alla om att teckna en försäkring själva.

ERIK ANDERSON
Proletären nr 13, 2010



Bakgrund till striden om hälsoreformen
• USA lägger 16 procent av sin BNP på sjukvård, medan Sverige lägger 9,1 procent. Det innebär att USA spenderar 75 procent mer av BNP på sjukvård. Men det leder inte till bättre folkhälsa utan sämre i jämförelse med länder som av historiska skäl baserat sin sjukvård i offentlig regi.

Enligt OECD, som baserar sig på de senast tillgängliga uppgifterna, så var sjukvårdskostnaden 2007 23300 kronor per invånare i Sverige medan den var 51000 kronor i USA. Även om Sveriges befolkning över 80 år utgör 5,4 procent mot USA:s 3,6 procent så ligger utfallet till Sveriges fördel, trots att gruppen ”äldre-äldre” ger höga sjukvårdskostnader.

Den till största delen privata sjukvården, med allas krig mot alla, samt avsaknaden av ett allmänt sjukförsäkringssystem har lett till stora sjukvårdskostnader i USA utan att systemet når de mest utsatta. Det har en negativ inverkan på landets konkurrenskraft gentemot dess rivaler.

Det är i intressekollisionen mellan att något måste göras och de krassa profitintressena som dagens hälsovårdsstrider i USA utspelar sig. Trots republikanernas protester så verkar det som om stora sektioner inom USA:s borgerlighet accepterar Obamas förslag, då det lämnar dörren öppen för framtida neddragningar i det statliga hjälpprogrammet från 1960-talet som går under namnet ”Medicare”.