Venezuelas folkmakt växer fram

I Sverige anser nog de flesta att vi lever i en demokrati. Men detta
håller inte Nicmer Evans med om. Han anser nämligen att representativ
demokrati är en motsägelse.



Nicmer Evans föreläser på en nystartad kurs på universitet i Caracas om
deltagande demokrati och consejos comunales (lokala råd). Han har en
doktorsexamen i ämnet.



– Traditionellt har demokrati förknippats med liberal demokrati, vilket
är samma sak som representativ demokrati. Under denna form av demokrati
ligger makten hos en minoritet, något som i sig är en motsägelse.
Demokratins grundtanke går ut på makt åt alla. Detta kan omöjligt
kombineras med representation. Verklig demokrati är aktivt deltagande
från alla, säger han och suger på bågen till sina glasögon på ett sätt
som direkt avslöjar honom som den mycket belästa man han är.



Makten åt folket

Enligt Nicmer Evans är det just med målsättningen om att bygga en
deltagande demokrati som arbetet med de lokala råden startade.



– Det gäller att hitta ett sätt som gör att alla kan vara med och delta. Då pratar vi om verklig demokrati, förtydligar han.



Han menar även att ett sådant deltagande redan har funnits på många
sätt genom de olika misiónes (sociala program). Men då saknades det ett
övergripande organ som kunde sammanlänka de olika åtgärderna och
förtydliga vilka behov som finns i olika områden.



– Det har även saknats ett centralt regelverk som klargjort hur lokala
råd ska fungera. Vid tidigare försök att skapa grupper ute i områdena,
exempelvis de bolivarianska cirklarna, har de inte haft några
gemensamma regler för hur organisationen ska fungera. Detta har utgjort
en stor svaghet.



Nicmer Evans ser att råden förutom att öka människors deltagande
dessutom kan föra med sig andra positiva effekter för byggandet av ett
nytt samhälle.



– De lokala råden och medborgarmöten är inte bara ett sätt att ge makt
åt folket, det är även ett sätt att förändra relationer mellan
människor. Genom att upprätta en samhörighetskänsla i kollektivet kan
man bekämpa individualism och egoism, säger han förhoppningsfullt.



Byggandet av de lokala råden är en relativt ny idé som kom igång
ordentligt först under det senaste året. I början av 2006 fanns det
6.000 lokala råd, en siffra som sedan dess har stigit explosionsartat
till att i slutet av samma år vara nästan 16.500. Men fortfarande
omfattas bara en liten del av landets befolkning, på cirka 26 miljoner,
av de lokala råden.



Kvinnorna tar plats

I stadsdelen Catia ligger ett av de lokala råd som startade just under
denna period. Rådet har döpts till Consejo Comunal Ayacucho 3
Lunas-Bladin, bland annat utifrån några av de gator som ligger i deras
område. Här ingår 498 hushåll eller 2.243 personer.



Rådet i sig består av 21 personer som bor utspritt över alla gator. En
klar majoritet av medlemmarna i rådet är kvinnor något som Marisol
Goyo, Yoraima Roa och Yelitza Goyo, tre medlemmar av rådet, tycker är
fullt naturligt.



– Det är genomgående för hela den bolivarianska revolutionen. Det är
fler kvinnor i alla organisationer som kräver folkligt deltagande,
berättar Marisol.



– Vi är väl smartare helt enkelt, säger Yoraima och får genast de andra två att brista ut i skratt.



Att dessa tre är goda vänner märks direkt och det är svårt att hänga
med i alla vändningar. De pratar i mun på varandra och vill få alla att
säga vad de tycker.



För att bilda ett lokalt råd samlar man till ett medborgarmöte för alla
som bor i det aktuella området. Där beslutar man ett datum för val av
talespersoner till det lokala rådet. Alla över 18 år har rätt att
kandidera till rådet och alla över 15 år har rösträtt. Innan nästa
medborgarmöte beslutar man att göra en undersökning av alla som bor i
området, om hur deras familjesituation ser ut och vilka behov de har.
”Hur många barn har ni? Hur ser er bostadssituation ut?” är exempel på
frågor som fanns med i den undersökning som de genomförde i Ayacucho 3
Lunas-Bladin.



Utifrån denna undersökning beslutar man sedan vilka kommittéer som ska
bildas i området. I Ayacucho 3 Lunas-Bladin var det många som upplevde
ett behov av att förbättra säkerheten vilket ledde till att man bildade
en kommitté för just säkerhet.



Väljer talespersoner

Precis som till rådet är det fritt fram för vem som helst över 18 år
att kandidera till någon av kommittéerna. De som blir valda väljs på en
två årsperiod men kan avsättas i förtid av ett medborgarmöte. Detsamma
gäller för rådet. Det är även fritt fram för medborgarmötena att bilda
nya kommittéer när de vill.



Det är tydligt att det är hos medborgarmötena som makten ligger.



– De lokala råden får inte ta några egna beslut. Vi verkställer endast
det som man har beslutat att genomföra på ett medborgarmöte, säger
Yoraima.



– Vi är talespersoner (voceros) för människorna i detta område, inte
deras representanter. Exempelvis togs det ett beslut på ett
medborgarmöte för ett tag sedan att husen i området ska repareras. Då
blev det vår uppgift att lösa alla praktiska och ekonomiska problem
kring detta och sedan presentera ett förslag till lösning på nästa
medborgarmöte. Eftersom mötet godkände vårt förslag har nu
reparationsarbetet av husen påbörjats, fyller Yelitza i.



De återkommer vid flera tillfällen till vikten av att de just är
tales-personer och inte representanter. De upplever att det finns ett
missförstånd att de lokala råden skulle gå att jämföras med ett mer
traditionellt kommunråd, något de inte håller med om.



– I ett mer klassiskt råd får människor rösta med jämna mellanrum, var
tredje, var fjärde år eller liknande, och däremellan har de inget att
säga till om. I de lokala råd som håller på att byggas nu utgår makten
från folket, säger Marisol.



– Jag ska ta ett exempel: Det är medborgarmöten som tar alla beslut och
det räcker med att en enda person i området vill ha ett medborgarmöte
så måste vi gå ut och kalla till detta, förklarar Yelitza.



Detta har medfört att man i deras område har haft åtta medborgarmöten
sedan de startade 11 juni 2006 fram tills intervjun äger rum i slutet
på november 2006. I genomsnitt har Ayacucho 3 Lunas-Bladin alltså haft
medborgarmöten var tredje vecka. På dess möten deltar cirka 30-40
procent av invånarna i området. Men detta är inget som de är nöjda med.




– Vi i rådet måste motivera människor att bli mer aktiva i arbetet. Och
framförallt i den aktivitet som genomförs mellan mötena. Det viktigaste
är att få folk att delta i de olika arbetsuppgifter som arrangeras av
kommittéerna, säger Yoriama.

Gör stadsdelen tryggare



Men de ser även att det finns saker att vara stolta över. I deras
område är det till exempel många som deltar i arbetet att göra
stadsdelen tryggare på nätterna, då de har haft mycket problem med
brottslighet.



– Vi har människor som monterar upp lampor och till och med en grupp som patrullerar gatorna vid behov, berättar Marisol.

Diskussionen om brottslighet gör att de tre kvinnorna glider över på
ett ämne som de alla brinner starkt för, nämligen korruption, och tonen
blir något hätskare.



– Det står tydligt i lagen för de lokala råden att korruption är
olagligt och att om man blir upptäckt med detta slängas man ut ur
rådet, poängterar Yelitza.



Det lokala rådet Ayacucho 3 Lunas-Bladin har trots sin korta existens redan fått handskas med korruption.



– Vi hade en man i rådet som blev påkommen med att lägga pengar i egen
ficka från barnens dag, en årlig högtid i Venezuela, berättar Yoraima
och det går inte att ta miste på den ilska hon känner inför detta.



– Vi andra från rådet kallade till ett medborgarmöte och redogjorde för
vad som hänt. Det var även fritt fram för mannen som snott åt sig
pengarna att redogöra för sin version. Med stor majoritet beslöts det
sedan att ta ifrån honom alla hans uppdrag, fortsätter Marisol.



Kritiskt tänkande

Hon hoppas precis som de andra att alla som bor i området ska granska rådet än mer kritiskt efter detta.



– Det viktigaste är att uppfostra de unga i området till kritiska
samhällsmedborgare. Vi vill att när det är omval om två år att de ska
ifrågasätta allt vi har gjort och leta rätt på minsta spår av
korruption, säger Yoraima och ler åt sin tonårsson som sitter och målar
på ett plakat i ett hörn.



De vill få de unga att känna sig mer delaktiga i den samhällsomvandling som håller på att ske.



– Det är de unga som ska bygga den nya socialismen och därför gäller det att ta deras tankar och idéer på allvar, säger Yelitza.



– Men det gäller även att förstå att vi här nu, genom att utveckla
råden, har möjlighet att skapa en förändring och påbörja bygget av
2000-talets socialism, flikar Yoraima in.



Yoraima är inte ensam om sin vision. President Hugo Chávez sa i ett tal
den 8 januari i år att ju mer de lokala råden sprider sig ska deras
roll fördjupas, så att de kan ta över den gamla borgliga staten.



Eller som de tre kvinnorna från Consejo Comunal Ayacucho 3 Lunas-Bladin, uttryckte det:

– Ett nytt samhälle byggs under-ifrån.



TOVE JANZON

Proletären 3, 2007