Västsaharas president vädjar om erkännande

I Stockholm hölls nyligen ett seminarium om situationen i Västsahara. Seminariet arrangerades av riksdagens Västsaharanätverk. Bland deltagarna återfanns människorättsaktivisten Brahim Dahane, svenska politiker, experter och solidaritetsvänner.

I seminariet medverkade också Västsaharas president, Mohamed Abdelaziz, via en länk på telefon. Han är även generalsekreterare i Polisario. Den 15-19 december håller befrielserörelsen sin 13:e kongress på befriat område.
Den ordinarie kongressen äger rum i en extraordinär situation. Arabvärlden befinner sig i gungning efter folkuppror och inbördeskrig i flera länder. I Västsahara, som är ockuperat av Marocko sedan 1975, skärps förtrycket av det sahariska folket.

– Läget är mycket kritiskt, förklarade Brahim Dahane. Städerna i Västsahara är belägrade av marockansk militär. Det finns soldater i varje gränd och kvarter. Ockupationsmakten kränker ständigt de mänskliga rättigheterna. Folk arresteras godtyckligt, fängslas och torteras.

Övergreppen är bekräftade i trovärdiga internationella rapporter från bland andra UNHCR. Sahariterna förnekas möjligheten att demonstrera och organisera sig. 651 personer är spårlöst försvunna.

– Just nu matstrejkar 23 saharier i marockanska fängelser, berättade president Mohamed Abdelaziz. De är ställda inför militärdomstol trots att de är civila. De vill ha en rättvis rättegång med internationella observatörer.

På seminariet gjorde folkrättsexperten Pål Wrange en genomgång av Västsaharafrågans ställning i förhållande till det internationella juridiska regelverket. Han menade att det folkrättsliga läget var glasklart.

– Varje folk har rätt till självbestämmande, underströk han. Det är inte tillåtet att med våld tvinga ett annat land till underkastelse. Ur ockupation följer inga rättigheter. Tredje land har en skyldighet att verka för att ockupationen upphävs.

Västsaharas rätt till självbestämmandehar slagits fast av både FN och den internationella domstolen i Haag. Marocko tillåter inte sahariterna att själva avgöra sitt öde i en folkomröstning. Trots det utropades Västsahariska republiken 1976. Den har erkänts av 82 länder.

– Vi önskar att den svenska regeringen erkänner Västsahara som ett land och Polisario som dess legitima representant, vädjade president Mohamed Abdelaziz. Det skulle stärka vår ställning i FN, EU och andra internationella sammanhang.
Det kan behövas. EU betalar Marocko årligen 36 miljoner euro för att fiskare i unionen ska få tillgång till farvattnen längs Västsaharas kust. Fiskeavtalet strider mot folkrätten eftersom de naturresurser som exploateras på intet sätt faller saharierna till del.

Frågan om en förlängning av det omstridda fiskeavtalet har tröskats genom olika EU-instanser det senaste året. De skandinaviska länderna har utan framgång gått emot förlängningen i ministerrådet. Parlamentet ska rösta om avtalet under december månad.

– Marockos ockupation av Västsahara är illegal, markerade president Mohamed Abdelaziz bestämt. Därför har Marocko inte rätt till Västsaharas naturresurser. Genom avtalet visar EU en fientlig inställning till Västsaharas rätt till självbestämmande.

På kongressen ska de gångna årens verksamhet utvärderas. Ett nytt program och en ny politik ska diskuteras och beslutas. En ny ledning kommer att väljas. En viktig fråga att ta ställning till blir valet av kampmetoder. Här spelar erfarenheterna från resten av arabvärlden in.

– Vi satsar på ett fredligt uppror som i Tunisien och Egypten, påpekade president Mohamed Abdelaziz. Men FN har erkänt vår rätt till självbestämmande och därmed också vår legitima rätt till väpnad kamp. Misslyckas den fredliga vägen har vi inget annat val.

Sommaren 2011 skulle 17 unga fotbollsspelare från ett flyktingläger i Västsahara delta i Gothia Cup. Men efter marockanska påtryckningar tilläts de inte marschera under Västsaharas flagga vid invigningen. Det saharitiska fotbollslaget svarade med att bojkotta ceremonin.

– Polisario driver inte någon generell bojkottlinje, förklarade president Mohamed Abdelaziz. Idrottslagets bojkott var deras eget beslut. Vi är tacksamma för att ett lag från Västsahara överhuvudtaget var inbjudet.

Men presidentens ord ska inte tolkas som att Polisario skulle vara emot att solidaritetsrörelser runt om i världen agiterar för bojkott till stöd för Västsaharas sak. Detta skulle kunna vara ett sätt att utöva påtryckningar på den marockanska regimen.

– Jag tycker att idén om en bojkott av marockanska varor låter superbra, kommenterade människorättsaktivisten Brahim Dahane i efterhand. Jag ska arbeta för att etablera den tanken bland mina kamrater i Västsahara.

I Sverige finns en lång tradition av bojkott i olika solidaritetssammanhang. Apartheidregimens Sydafrika och dagens Israel är två kända exempel. Här har alla som är engagerade i Västsaharafrågan en viktig tråd att ta upp och sprida ut till allmänheten.