Vad som orsakat olyckan är ännu inte känt.
De omkomna arbetade med att kontrollera och besiktiga ett schakt. Det som hittills kommit fram är att stålvajern lossnat från den mobilkran som hisskorgen var fästs i, trots att låsanordningen var intakt.
Antingen har linan gått av eller så har den aldrig varit riktigt fastsatt vid trumman på mobilkranen.
All stålvajer återfanns vid manskapskorgen efter att den rasat cirka hundra meter rakt ner i gruvan. De två männen som befann sig i korgen, far och son, omkom troligtvis omedelbart vid kraschen tusen meter under jord i Vitåforsgruvan i Malmberget.
Återigen har två arbetare fått sätta livet till. De var byggnadsarbetare, anställda vid en underentreprenör.
Den senaste gruvolyckan med dödlig utgång inträffade i februari 2008 i LKAB:s gruva i Kiruna, då en 21-åring begravdes i sin lastbild av ett större ras 700 meter under jord.
I maj 2006 dog en 27-årig gruvarbetare i Kirunagruvan när ett klippblock rasar ner på armen till en lyftkorg när han utförde skrotningsarbete.
Sedan år 1985 har 10 arbetare omkommit i LKAB:s gruvor i Malmfälten, vilket innebär att en dödsolycka inträffat drygt vart annat år. Det är färre än under 1950- och 1960-talet, men ändå helt oacceptabelt, speciellt med tanke på de senaste fyra årens dystra statistik i gruvorna.
Dessvärre är det inte bara i gruvor det sker allvarliga arbetsplatsolyckor med dödlig utgång. Enligt Arbetsmiljöverket förolyckades förra året nästan en person varje vecka i samband med arbete. År 2008 innan var det mer än en (1) person per vecka.
Hittills i år är det 19 förvärvsarbetande som fått sätta livet till. I februari dödades en banmontör av ett tåg, i mars fick en träarbetare på ett bygge en tung betongvägg över sig och dog, i april blev en chaufför påbackad av en truck med samma tragiska utgång. För att nu nämna några exempel.
Från årsskiftet 2007 fram till vecka 20 i år har 202 personer omkommit i samband med arbetet, vilket är drygt en person per vecka.
Det allvarliga, förutom att det överhuvudtaget kan hända, är att högerregeringen dragit ner statens resurser för tillsyn av arbetsplatser och arbetsmiljöforskning.
De världsledande institutet för arbetslivsforskning, Arbetslivsinstitutet, har lagts ner.
Anslagen till Arbetsmiljöverket har minskat kraftigt vilket lett till att 30 procent av inspektörerna avskedats och inspektionsbesöken minskat med närmare 28 procent.
Dessutom har regeringen även dragit in statsbidragen till utbildning av regionala skyddsombud.
Konsekvensen har blivit färre skydds- ombud och det sker samtidigt som företag allt oftare struntar i facket och lagar som ska värna om arbetsmiljön.
Med stöd av en arbetarfientlig regering har arbetsköparna fått mer råg i ryggen. Det är en oroande utveckling för arbetares liv och hälsa.
Förutom alla dödsolyckor har det sedan år 2007 till och med årsskiftet skett 113065 arbetsplatsolyckor, medan 30614 personer under samma period drabbats av arbetssjukdomar. Vilket är nog så allvarligt.
Kent Haldebo
Proletären nr 21, 2010
Fakta: Dödsolyckor i Malmfälten
• Oktober 1985: Tre elektriker dör i en gruvgång på 586 meters nivån i LKAB:s Kirunagruva. Männen hade koloxidförgiftats.
• Augusti 1993: Ett klippblock släpper från hög höjd i Kirunagruvan och träffar en man vid stigortsbrytning.
• Juli 1995: En elektriker i Kirunagruvan avlider när han hamnar under kabeltrumma med en vikt på över 800 kilo.
• Januari 1997: En man avlider i Malmbergsgruvan när ett jättelikt klippblock rasar över hans bil.
• Maj 2006: En man omkommer i Kirunagruvan när ett klippblock rasar ner på armen till en lyftkorg när han utför skrotningsarbete.
• Februari 2008: En man omkommer i LKAB:s Kirunagruva sedan ett större ras begravt hans lastbil.
• Maj 2010: Två män omkommer när de inspekterar ett schakt ner till 1136-metersnivån i gruvan i Malmberget.
