Privatiseringen av apoteken kommer att starta i maj genom en sluten budprocess som ska vara klar till hösten. Apoteket AB styckas upp så att 466 apotek säljs i åtta grupper av varierande storlek. 150 apotek samlas i ett statligt småföretagarbolag. Resterande 330 apotek behålls i statligt ägda Apoteket AB.
I höst kommer politikerna också att från 1 november släppa fritt för försäljning av receptfria läkemedel i kiosker, bensinstationer och varuhus. Förlorarna är svenska folket som mister kontrollen över läkemedelsförsäljningen. Med allt vad det kan innebära av minskad medicinsk säkerhet och inte minst överkonsumtion, ökande priser när konsumenten också ska betala profit och risk för sämre tillgänglighet.
För nylberal propaganda till trots om ökad tillgänglighet så vet ingen vad förlusten av ensamrätten till de receptfria preparaten kommer att innebära för lönsamheten hos apoteken som ska tillhandahålla hela utbudet av inte alls lika vanliga receptbelagda läkemedel. Sammantaget storslam för kapitalistiska intressen i dagligvaruhandeln med Ica och Hemköp i spetsen som i över ett årtionde lagt stora pengar på lobbyorganisationen Svenska Handels kampanj för att fritt få sälja läkemedel.
Seger för storföretag
Men vad gäller styckningen av Apoteket AB så är det också en gigantisk seger för de företag som kommer att få köpa de två större grupper av apotek som säljs i klump. Här står grossistbolagen Kronans Droghandel och den finska Tamro enligt uppgift först i kön för att få köpa. Om så blir fallet skapas två bolag som kontrollerar en mycket stor del av både grossist- och distributionsledet för läkemedel.
Som sinnebilden för den av borgaregeringen välregisserade privatiseringen står Apotekets vice vd Marianne Dicander. Hon är högste ansvarig för förberedelserna för styckningen och privatiseringen av Apoteket, ”Att kratta manegen för blivande konkurrenter” som Dagens Industri så illustrativt skriver. Inte är det en tillfällighet att Dicander har en bakgrund som vd för Kronans Droghandel.
Så står nyliberlismen avklädd. Med ena handen dödgrävare åt ett samhällsägt välfungerande monopol, med den andra barnmorska åt ett kapitalistiskt oligopol med alla de risker det innebär för sämre samhällsservice.
Privatisering av vård
Här finns ett starkt samband mellan slakten av Apoteket AB och privatiseringen av primärvården genom det så kallade Vårdvalet som införs i hela landet från 1 januari 2010. En kontrarevolution mot det samhällsägda vårdsystem vi haft.
År 1970 förstatligades de tidigare privatägda apoteken i hela landet och samtidigt såg moderna vårdcentraler dagens ljus när provinsialläkarsystemet med anor från 1600-talet gick i graven. Syftet var att förbilliga och underlätta kontakten med sjukvården för de breda folklagren.
Det starka sambandet mellan tillgänglighet till sjukvård och läkemedel gav den idag tyvärr av många bortglömda ”sju-kronorsreformen” där ett läkarbesök kostade sju kronor och samtliga mediciner som läkaren skrev ut vid besöket också kostade högst sju kronor. Ett överkomligt pris som i dagens penningvärde motsvaras av cirka 60 kronor.
Nu krossas den samhällsägda och samhälleligt driva vårdkedjan efter bara 40 år. Ett övertydligt exempel på vad som kallas det korta århundradet.
LARS ROTHELIUS
Proletären nr 20, 2009
”Regeringen förstör världens bästa apotekssystem”
• Farmaciförbundet varnar för att konsumenterna drabbas när vinstintresset styr försäljningen av mediciner.
– Regering bryter sönder världens bäst fungerande apotekssystem!
Det säger Carina Jansson, ordförande för Farmaciförbundet, som organiserar majoriteten av de apoteksanställda.
Farmaciförbundet varnar för allvarliga konsekvenser när apoteksmonopolet avskaffas. Tillgängligheten och kompetensen hos personalen riskerar att försämras och medicinerna bli dyrare.
– Regeringen påstår att konkurrensen skall hålla nere priserna på medicin. Det kanske fungerar i en storstad, men på landsbygden kommer det knappast att finnas någon konkurrens. Det blir som med matpriserna, som i regel är dyrare på landet.
Hon ser också risker för de apoteksanställda.
– När vinstintresset styr kommer företagen att anställa så billig arbetskraft som möjligt, anser Carina Jansson. Försämras personalens kompetens drabbar det också konsumenterna.
Idag måste varje apotek ha minst en farmacevt anställd. Men det finns inga regler som säger att tillexempel en apotekstekniker, som framförallt arbetar med kundrådgivning, måste anställas.
En viktig del av reformen är att matvarubutiker tillåts sälja icke receptbelagda mediciner. Vilket kan få förödande konsekvenser, enligt Carina Jansson.
– Personalen i matbutikerna varken kan eller får ge råd om mediciner. Det finns risk för ökad felmedicinering, som kan innebära att konsumenterna får söka sjukvård istället för att bli friskare.
WICTOR JOHANSSON
Proletären nr 20, 2009
