– Skandal, kommenterar Carina Lindberg, sjuksköterska och känd privatiseringsmotståndare.
Hälso- och sjukvårdsnämnden i Gotlands kommun har beslutat att privatisera hela njurenheten på Visby lasarett. Den gotländska njursjukvården kommer nu att drivas av Diaverum Sweden AB.
Flera landsting i Sverige har lagt ut delar av dialysbehandlingen på entreprenad, men Gotlands kommun blir först i landet med att privatisera hela njurenheten.
Sedan valet 2006 då en borgerlig majoritet tog över kommunledningen har privatiseringar av offentlig verksamhet eskalerat. Assistenttjänster till personer med funktionshinder och äldreboenden har privatiserats. Vårdval har införts där privata vårdföretag konkurrerar med vårdcentraler, och antalet friskolor har ökat samtidigt som det skärs ner i den kommunala.
Ideologiska skäl
Carina Lindberg är sjuksköterska och Vänsterpartiets representant i Hälso- och sjukvårdsnämnden. För den gotländska allmänheten är hon välkänd som en rakryggad privatiseringsmotståndare. Hon oroas av utvecklingen.
– Borgarna kör hårt med privatiseringar innan 2010, av rent ideologiska skäl, anser hon.
Turerna kring njurenheten på Visby lasarett har varit många och anmärkningsvärda. Redan när njurenheten byggdes ut för ett tiotal år sedan höjdes röster för en privatisering.
Dåvarande Gambro Healthcare uppvaktade för drygt två år sedan de borgerliga politikerna i Hälso- och sjukvårdsnämnden, och gav ”ett erbjudande de inte kunde säga nej till”.
Gambro skulle tillhandahålla såväl dialysapparater som behandling av patienter, till en lägre kostnad. Som lobbyister hade Gambro en före detta läkare vid njurenheten i Visby, som slutat för att ta jobb på Gambros klinik i Falköping, och de njursjukas förening.
– Det finns etiska regler som säger att läkemedelsindustrin inte får påverka hur vården drivs, förklarar Carina Lindberg. Då satsar de på att påverka patientföreningarna att ta ställning för privatiseringar istället.
Det är samma Gambro som nu tagit över njurvården på Gotland, med nya namnet Diaverum Sweden AB.
Trovärdig?
I ett pressmeddelande kommenterar VD:n Dag Anderssen att upphandlingen av njurenheten på Visby lasarett är ”en framgång i vår satsning på att visa att vi är en trovärdig och kompetent leverantör av dialysvård med bevisade fördelar för både patienter, personal och skattebetalare”.
Det är ännu upp till bevis. I upphandlingen bjöd Diaverum under kommunen med fyra miljoner. Carina Lindberg ställde direkt frågan hur Diaverum kan lova bättre vård till ett lägre pris. Hon läste igenom hela beslutsunderlaget på 200 sidor inför hälso- och sjukvårdsnämndens möte där beslut i frågan skulle fattas. Vilket hon var ensam om. Övriga politiker hade nöjt sig med en sexsidig sammanställning från tjänstemännen.
– Deras förklaring var att det tog för lång tid att läsa, och att de inte är sjuksköterskor och inte kan bedöma underlaget. I så fall kanske de skulle ha valt ett annat utskott? Jag menar att det är ett hot mot demokratin.
Enligt Carina Lindberg är det som står i underlaget oklanderligt. Diaverum lovar ta över nuvarande personal, garantera kollektivavtal med mera.
– Det som inte står är hur de kan dumpa priset med fyra miljoner.
Orättfärdig vård
Carina Lindberg litar inte på Diaverums garantier och varnar för en orättfärdig vård när ett multinationellt riskkapitalbolag skall profitera på njursjuka gotlänningar.
– Risken finns att de privata företagen bara utför lätta dialyser som är mindre kostsamma och de kan tjäna pengar på, och lämpar över svårare behandlingar på det offentliga. Eller väljer att behandla patienter med dialys framför att genomföra njurtransplantationer. Det handlar om etiska frågor.
– De tar emot det de kallar för ”tillfälliga patienter”, privata patienter från andra länder. Det blir rikemansturism. Det är en skandal.
Personal på njurenheten som uttalat sig i gotländsk media säger sig vara positiva till de nya ägarna. En stor anledning till det är att Diaverum lovat bemanna avdelningen med fasta läkare.
Visby lasarett har haft problem att bemanna njurenheten i flera år. Få njurläkare vill binda upp sig till enbart dialysavdelningarna, utan vill delta i hela behandlingen av njursjuka.
Men Carina Lindberg menar att det överhängande privatiseringshotet också avskräckt läkare från att stanna på njurenheten.
– Lösningen har varit hyrläkare, för all del kompetenta, men det har varit stor omsättning på personal. Nu använder de det mot oss som vill ha verksamheten i kommunal regi.
Konsekvensen kan bli att flera avdelningar säljs ut om personalbrist uppstår. Redan nu hotas ungdomsmottagningen av privatisering.
”Vårdgalleria”
Åke Svensson, socialdemokrat i hälso- och sjukvårdsnämnden, har träffande varnat för att Visby lasarett kan bli en ”vårdgalleria”. Samtidigt är hans största invändning mot utförsäljningen av njurenheten att andra landsting borde pröva först. Socialdemokraterna är enligt Carina Lindberg en opålitlig allierad i vårdfrågan.
– Nu var de mot, men de har röstat för när frågan varit uppe tidigare. De kanske har glömt det. Och de var för vårdvalet.
Det värsta är avsaknaden av motstånd mot det vårdpolitiska systemskifte de gotländska borgarna genomför inför öppen ridå.
– För femton år sedan hade det blivit revolution om någon försökt göra vad de gör med vården. Men nu är det ingen som säger något. Det är oroväckande att högern kan få människor med sig. Det finns ingen känsla för det kollektiva. Sjuksköterskor byter jobb för att få högre lön. De söker individuella lösningar.
Carina Lindberg påpekar att all erfarenhet säger att privatiserad vård på inget sätt garanterar bättre standard för personal och patienter. Ett tydligt exempel är när räddningstjänsten på Gotland såldes ut till privata Falk. Trots löften om högre lön, nyanställningar och kompetensutveckling blev verkligheten precis tvärtom.
– Det borde startas ett upprop mot privatiseringarna, anser Carina Lindberg. Det behövs en bred utomparlamentarisk rörelse. Vänstern måste samlas och försöka få till motstånd. Är vi tysta tar högern över.
WICTOR JOHANSSON
Proletären nr 9, 2009