Allt fler arbetsplatser saknar skyddsombud

Publicerad 22 januari 2008 kl 00.00

Det saknas skyddsombud på 100.000 LO-arbets-platser i landet. Det framgår av en ny LO-rapport om arbetsmiljön. Det största problemet på arbetsplatser är fortfarande tunga lyft och för hög arbetstakt.

Nyligen påtalade Arbetsmiljöverket att antalet skyddsombud har minskat. År 2003 fanns det 253 skyddsombud per 10.000 anställda på den svenska arbetsmarknaden. Motsvarande siffra i dag är 207 per 10.000 varav ungefär hälften av dem är över 50 år. Bara två procent av skyddsombuden är under 25 år.

Antalet skyddsombud har med andra ord minskat med 20 procent under senaste femårsperioden. Skyddsombud har en stark rättslig ställning i och med arbetsmiljölagen, exempelvis rätten att ta del av handlingar samt att delta i planeringen av förändringar som rör arbetsmiljön.

Det är de fackliga organisationerna som utser skyddsombuden. Företagen är skyldiga att se till att arbetsmiljöarbetet fungerar på arbetsplatsen. Är det frågan om allvarig fara för anställdas liv och hälsa kan skyddsombud stoppa arbetet och därefter koppla in Arbetsmiljöverket för en bedömning.

Sämre arbetsmiljö
Men trots att fler än någonsin arbetar i dag, tar färre på sig uppdraget som skyddsombud. När det blir allt färre skyddsombud försämras arbetsmiljön på sikt, anser Arbetsmiljöverket. Inom LO-förbunden är dock bilden av läget något annorlunda.

Enligt LO-rapporten ”Samverkan för bättre arbetsmiljö – skyddsombudens arbete och erfarenheter” är antalet skyddsombud i LO ”relativt stabilt”. För drygt ett år sedan gick det inom LO-förbunden i snitt 22 medlemmar på ett skyddsombud. (Motsvarande siffra för TCO var 51 och för Saco 126.) Under senaste året har dock antalet skyddsombud minskat.

Dessutom fattas det skyddsombud på mindre arbetsplatser. LO uppskattar antalet till 100.000, vilket betyder att tusentals anställda i dag är utlämnade för stora risker i arbetet. I och för sig har det på små företag alltid varit svårt att få någon att ta på sig rollen som skyddsombud.

Men problemet har ökat i takt med att antalet små arbetsplatser ökat. Inom LO-förbunden IF Metall, Handels, Byggnads och Hotell och Restaurang i norra Västerbotten saknas det uppskattningsvis 200 skyddsombud på arbetsplatser med fler än fem anställda.

Rapportens underlag är en svarsenkät där 5.000 av LO:s 70.000 skyddsombud har redogjort för hur arbetsmiljön fungerar på arbetsplatser runt om i landet. Listan på upplevda arbetsmiljöproblem toppas fortfarande av tunga lyft samt fysikt tungt arbete.
 
Därefter kommer för hög ar-betstakt, det vill säga färre anställda ska efter alla rationaliseringar för att öka vinsterna utföra lika många, eller till och med fler arbetsuppgifter än tidigare. Andra problem är stress, påfrestande och/eller ensidiga arbetsställningar, buller, vibrationer, värme, kyla, drag, svetsrök, och gaser.

Trots att det är drygt 30 år sedan riksdagen antog arbetsmiljölagen (AML) besväras anställda i stor utsträckning av samma arbetsmiljöproblem då som nu. Läget blir än mer alarmerande i och med att högerregeringen minskat anslag till utbildning av skyddsombud samt lagt ned Arbetslivsinstitutet.

Sparkrav
Dessutom ska Arbetsmiljöverket spara 160 miljoner kronor, vilket innebär att antalet arbetsmiljöinspektörer minskar från 400 till 280. Inspektionerna på arbetsplatserna kommer därmed att minska med ca 10.000 per år, enligt en bedömning av Arbetsmiljöverket.

År 2006 var det drygt 1.100 skyddsombud som gick en arbetsmiljöutbildning och 2007 var siffran nere på endast 374 deltagare. Under ett år skadas över 30.000 människor på sitt arbete så allvarligt att de blir sjukskrivna, var tredje i mer än två veckor.

Ohälsa kopplad till jobbet kostar samhället cirka 50 miljarder kronor varje år. Vad ohälsa kostar varje enskild människa i värk, socialt och ekonomiskt lidande har ingen räknat på. I genomsnitt dödas en person varje vecka på jobbet och varje dag lemlästas en person i en arbetsolycka.
Jo, det är 2008 vi talar om, inte år 1950. Med tunga lyft, buller, stress och mycket annat skadligt på arbetet behövs det fler inspektioner, och inte färre, likaså skyddsombud och mer forskning om hälsorisker, inte mindre.

Alliansregeringen har på rekordkort tid fördärvat mycket av arbetarskyddet. I stället inför regeringen en kopia av den danska ”smile-märkningen” där ett företag som har bra arbetsmiljö får ett klistermärke med en glad grön gubbe att sätta upp i entrén.

KENT HALDEBO
Proletären 4, 2008

Smältverken i Rönnskärsverken
Rönnskärsverken i Skelleftehamn smälter och raffinerar koppar- och blykoncentrat från Bolidens egna gruvor och från externa leverantörer. Dessutom smälts och raffineras en stor mängd olika återvinningsmaterial. Huvudprodukterna är koppar, bly, zinkklinker, guld och silver.

Vid framställningen används och produceras kemikalier som svaveldioxid, ammoniak, gasol och klor. Det har medfört att anläggningen av länstyrelsen klassats som farlig verksamhet.

Rönnskärsverken är även en så kallad Sevesoanläggning med verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Dela artikeln

Proletären behöver ditt stöd!

Vi har inga rika annonsörer. Vi får inget mediestöd. Däremot har vi våra läsare som inser vikten av en tidning som tydligt tar ställning. För välfärd, fred och socialism, mot högerpolitik och imperialism. Vi skildrar verkligheten och vi vill ge röst åt dem som sällan får höras i andra medier.

Så här kan du stödja oss: