På kvällen den 7 juli var Molly Lärkfors ute och lekte hos mormor och morfar i Alby 1,2 mil från Ånge. Som Sundsvalls Tidning tidigare berättat fick hon plötsligt svår huvudvärk och blev medvetslös. Hennes mormor ringde 112 och fick besked att ambulans var på väg. Hon samtalade med 112 på högtalartelefon i 30 minuter. Under tiden stannade Mollies hjärta och morföräldrarna fick göra hjärt- och lungräddning på barnbarnet enligt instruktioner från 112.
Orsaken till att ambulansen dröjde var att ambulansstationen i Ånge stod tom. Om det funnits ambulans där hade den kunnat vara i Alby på åtta minuter, fem minuter innan flickans hjärta stannade. I stället kom en ambulans från Bräcke i Jämtland 30 minuter efter larmet.
Senare kom en ambulanshelikopter från Östersund som tog Mollie till Universitetssjukhuset i Umeå.
Dagen därpå dödförklarades hon efter massiv hjärnblödning och hjärtstopp.
Räddningstjänsten har kompetens för hjärt- och lungräddning och ska larmas av SOS Alarm vid akuta hjärtstopp, enligt avtal med regionen. Trots det fick räddningstjänsten i Ånge inget larm. Både SOS Alarm och Region Västernorrland säger nu att de utreder det skedda och svarar inte på vidare frågor. De har erbjudit Mollies familj ett möte när utredningarna är klara.
– Regionen och SOS Alarm har kontaktat mig men de säger ingenting om utredningen utan har lagt locket på. Jag vill att allt ska komma fram och att makthavarna ska stå till svars. Det här är inte riktigt skött, säger Mollies mamma Camilla Claesson.
I en intervju med SVT Västernorrland beskriver Maria Strandberg, hälso- och sjukvårdsdirektör på Region Västernorrland, det skedda som ”högst beklagligt”.
I stället för svar på sina frågor från ansvarigt håll har Camilla Claesson fått ett SMS från en anonym anställd på ambulansen i Ånge. Hen skriver att ”när det tragiska skedde (nåt vi som arbetar bara väntat på), var en ambulans på väg till Sundsvall och den andra kvar på passning i Sundsvall och det är tomt i Ånge”.
Det är således inte första gången ambulansstationen i Ånge står tom. I stället används de två Ånge-ambulanserna för att täcka upp för personalbrist i Sundsvall. Det har också hänt att ambulansen i Stöde som normalt ska täcka upp när det står tomt i Ånge, dirigerats att ta körningar i Sundsvall.
– Är ett Sundsvallsliv mer värt än ett Ångeliv? undrar Camilla Claesson.
En förklaring till att det saknas ambulanser är bristen på personal. Det gäller i Sundsvall men inte i Ånge. Andra förklaringar till att ambulanser står stilla är de nya arbetstiderna som infördes 2023 samt övertidstaket på 200 timmar. När EU:s arbetstidsregler om sammanhängande dygnsvila på minst 11 timmar infördes i Västernorrland sade tio procent av ambulanspersonalen upp sig, de flesta i Sollefteå.
För att åtgärda personalsituationen har regionen nu infört att även undersköterskor kan bli ambulanssjukvårdare. De senaste tio åren har regeln varit att ambulanserna ska bemannas av två sjuksköterskor.
Bristen på ambulanser kan också bottna i besparingsiver, eftersom regionen kan spara pengar på att ställa in ambulanser.
Tidningen Arbetet skrev i början av juli i år att 660 ambulanstransporter ställts in i Västernorrland sedan årsskiftet. Samtidigt bygger Region Västernorrland sin sjukvårdsorganisation på att det ska finnas ambulanser i drift.
Sjukhuset i Sollefteå ska läggas ner och det i Härnösand är redan nedlagt. I stället ska ambulanser forsla patienter till sjukhusen i Sundsvall eller Örnsköldsvik, ofta på dåliga vägar och långa avstånd.
När Sollefteå sjukhus läggs ner beräknar regionens egen utredning att antalet ambulanstransporter från Sollefteå och Kramfors kommer att öka med 1062 transporter per år. Totala transportbehovet därifrån beräknas bli 1954 patienter årligen. I hela regionen hanterar ambulanssjukvården omkring 36 000 larm om året.
Finns inga ambulanser tillgängliga så faller planeringen och människor kommer att dö för att de inte får vård i tid. Det handlar inte om skräckpropaganda som en del politiker hävdade när frågan kom upp i debatten om Sollefteå sjukhus, utan enkel matematik.
