AI – ny industriell revolution eller bubbla?

Till följd av AI-hajpen har det amerikanska företaget Nvidia fullkomligt exploderat. De har länge dominerat försäljningen av grafikkort men under de senaste åren har företagets omsättning mångdubblats och dess marknadsvärde växt flerfaldigt. 

Idag är elektronikföretaget världens tredje största och är den enskilt största faktorn till ett börsrally som inte skådats sedan IT-bubblan på 1990-talet. Det har givetvis fått experter och börsanalytiker att fråga sig: befinner vi oss i en AI-bubbla?

Nvidia dominerar marknaden för de grafikkortsprocessorer, GPU:er (ett slags chip), som visat sig vara nödvändiga för att programmera AI och stora maskininlärningsprogram. Uppskattningsvis använder över 90 procent av alla AI-modeller deras chip.

Nvidia har lyckats bygga upp en så kallad vallgrav – skydd för sin marknadsdominans – genom att ha det bästa mjukvarusystemet för att programmera och koppla samman sina GPU:s.

De senaste åren har de sex stora amerikanska techbolagen – Amazon, Tesla, Apple, Meta (Facebook), Alphabet (Google), Microsoft och Tesla – köpt Nvidias GPU:er snabbare än vad de kan tillverkas.

Enligt uppskattningar har Microsoft, med sin AI-tjänst Bing och sitt partnerskap med OpenAI (Chatgpt), och Meta, som använder AI till marknadsföring på Facebook och Instagram, köpt flest chip ifrån Nvidia – över 150.000 vardera.

Och de är inte billiga, GPU:n som varit mest populär heter H100 och kostar runt 30.000 dollar styck, de anses så värdefulla att nätverksföretaget Cisco fick sina levererade i bepansrade bilar.

På ett år har Nvidia mångdubblat sin försäljning och börsvärdet, alltså hur mycket varje aktie är värd multiplicerat med antal aktier, har ökat åttafaldigt sedan hösten 2022 då ChatGPT släpptes. Med ett marknadsvärde på nästan 2,3 biljoner dollar – tre och en halv gånger Sveriges BNP – är Nvidia nu världens tredje högst värderade företag, efter Microsoft och Apple.

Den 1 mars slog Nasdaq-börsen i USA, där techbolagen är listade, rekord. Nvidia beräknas stå för en fjärdedel av ökningen, men alla de stora techbolagens (förutom Tesla) och flera mindre AI-företags aktier har gått i taket.

En finansiell bubbla byggs upp när aktievärderingen ligger långt ifrån företagens framtida vinster. Om vinstförväntningarna inte realiseras kan aktievärdet falla – sker det på en stor del av aktiemarknaden blir det en finansiell krasch.

Idag domineras den amerikanska börsen av techbolagen. The Magnificent Seven – de sex tidigare nämnda plus Nvidia – utgör över 30 procent av hela S&P 500:s (de 500 största bolagen på amerikanska börsen) marknadsvärde, det är den högsta koncentrationen på den amerikanska börsen sedan 1970.

För att Nvidias aktievärdering ska infrias i vinster behöver inkomsterna fördubbla sig själva flera år framöver. Vilket en del tror är realistiskt. Enligt vd:n Huang Jensen står vi inför ”början av en ny industriell revolution”, och Googles vd Sundar Pichai har kallat AI ”mer betydelsefullt än elektricitet och eld”.

Optimisterna hoppas att AI ska ta kapitalismen ur den så kallade produktivitetsparadoxen. Alltså det faktum att trots teknologiska framsteg – som exempelvis internet – så har produktivitetstillväxten och tillväxten i de avancerade kapitalistiska ekonomierna stagnerat efter finanskrisen 2007, och befinner sig på historiskt låga nivåer.

Enligt investmentbanken Goldman Sachs kan AI bidra till en produktivitetstillväxt på 1,5 procent per år i tio år. Det skulle öka den globala BNP:n med sju procent under samma period.

Men än så länge syns inget av det, och enligt en undersökning bland 300 multinationella företag av MIT Technology Review Insight är det bara nio procent som använder sig av AI i vidare utsträckning, än så länge. Om AI ska ska uppfylla sin förväntan – både vad gäller aktievärde och ekonomisk tillväxt – gäller det att teknologin sprids brett och på allvar börjar användas till annat än kundtjänst och marknadsföring.

Alla är inte lika hoppfulla kring AI. En av USA:s mest inflytelserika ekonomer, Robert J Gordon, tror inte på hajpen. Han pekar bland annat på att antalet robotar i den amerikanska industrin har fördubblats under det senaste decenniet – ändå har produktivitetstillväxt uteblivit.

– AI är inget nytt. I över ett decennium har mänsklig kundtjänst bytts ut mot irriterande röstigenkänningssystem, utan att återuppliva tillväxten, nämner han bland annat som argument i en vadslagning han ingått med techoptimisten Erik Brynjolfsson, om just AI:s bidrag till produktivitetstillväxt.

Robert J Gordon har en poäng. Sedan internet på allvar slog igenom och digitaliseringen blivit allmän, så har tillväxten i de avancerade kapitalistiska länderna varit historiskt låg. Av någon anledning ger inte teknologisk framgång samma avtryck på ekonomin längre.

Under inflationsåren ökade företagens vinster och det skedde en massiv överföring från arbete till kapital, vilket antagligen bidragit till att börsen kunnat sätta rekord trots räntehöjningarna. Och i USA har Joe Biden lanserat CHIPS and Science act, som innebär stöd för hundratals miljarder dollar till bland annat halvledartillverkare och AI-forskning, vilket troligtvis också spätt på AI-aktiemarknaden.

Men nu när inflationen gått ner har även företagens vinster börjat minska. Orderingångarna i industrin, både i Tyskland, USA och här hemma i Sverige, har minskat och visar på att ekonomin kommer sakta in ytterligare under 2024.

Kommer företagen kunna bekosta en omvandling till AI? Och kommer USA, med sin massiva statsskuld, kunna fortsätta stödja AI-marknaden? 

En finansiell bubbla som spricker behöver inte påverka ekonomin som helhet, det finns flera historiska exempel på det. Men om det sker i samband med låga vinstnivåer ökar risken för ekonomisk kris.

En ekonomisk kris behöver inte heller betyda att AI-utvecklingen bromsas – tvärtom kräver kapitalismen ofta ett ”reningsbad” innan ny teknologi kan utnyttjas ordentligt.