På svensk arbetsmarknad regleras anställningsvillkor huvudsakligen i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter. Men för arbetskraftsinvandrare från länder utanför EES och EU – så kallade tredjeländer – har staten möjlighet att bestämma villkoren för arbetet.

Justitieminister Morgan Johansson meddelade i februari att fusket inom arbetskraftsinvandringen är regeringens ”stora uppgift” under mandatperioden, och strax därefter släpptes utredningen Ett förbättrat system för arbetskraftsinvandring.

I början av maj publicerades remisserna från berörda instanser och enligt Niklas Selberg, lärare och forskare i arbetsrätt på Lunds universitet, är utredningens åtgärder långt ifrån tillräckliga.

– Istället för att lösa problemen tassar man runt den stora frågan, att systemet är riggat till arbetsgivarnas fördel och att det är arbetstagaren som får ta smällarna. Det är en nästan pervers situation där staten och kapitalet samarbetar mot arbetsmigranterna.

– Som det ser ut nu är det arbetsgivarna som själva definierar behovet av arbetskraft. Och det är ingen som kan överpröva dessa beslut. Det finns några symboliska krav på att man till exempel ska lägga ut en annons i tio dagar på EU-nivå, men det är ju bara en hemsida som ligger uppe.

Utredningen ger vissa förslag på hur man ska stärka arbetsmigranternas ställning. Bland annat ska brottsrubriceringen för människohandel utökas, anställningsavtalet måste skickas in med ansökan och arbetsgivaren har anmälningsplikt om villkoren försämras.

Men eftersom migrantens uppehåll är knutet till ett jobb hos arbetsgivaren så blir det i slutändan migranten som måste lämna landet om myndigheterna upptäcker brott eller fusk. Detta kan leda till situationer där den som blir illa behandlad av arbetsgivaren i slutändan också blir utvisad av myndigheterna, menar Niklas Selberg.

– I Kalifornien finns det ett system som möjliggör att arbetsgivare dagen innan löning ringer Migrationsverket, som kommer och deporterar arbetskraften. Nu säger jag inte att det fungerar så i Sverige, men om vi inte vill hamna där måste det bli enklare att gå till domstol med dessa fall, utan att vi utvisar migranten.

I sin remiss lägger Niklas Selberg fram flera lagförslag vars syfte är att stärka migrantarbetares rättigheter. Bland annat föreslår han att det ska vara olagligt att ta betalt för en anställning. Han medger att det är ovanligt att reglera arbetsvillkor genom lagar, men för att göra snabba och konkreta insatser krävs juridiska lösningar.

– Det är en konsekvens av den svenska modellens och fackens tillbakagång. Arbetsgivare har alltid hävdat att man kommer gå under om man inte får ta in arbetskraft i landet. Vad som däremot är nytt är att facken inte längre driver linjen att yrken och sektorer som inte betalar skäliga löner ska strejkas bort.

– Facken använder inte alla verktyg man har i lådan. Det går att strejka för migrantarbetare också. Något som man tycks ha glömt bort. Facken måste ta sitt ansvar och skärpa sig. Annars är det juridiken som får lösa problemet.

Niklas Selberg vill också se fler kontroller från myndigheter. Utredningen har ett förslag i frågan, men då handlar det snarare om ett utökat administrativt arbete där Migrationsverket går igenom officiella källor och förlitar sig på uppgifterna från arbetsgivaren.

– Vi kan inte stirra oss blinda på ett papper, eftersom vi vet att avtalen inte följs i praktiken. Man måste ut på golvet och göra kontroller på arbetsplatserna. Måste arbetarna betala tillbaka delar av lönen i kontanter? Tar man ut ockerhyra för bostaden? Hur många timmar måste man jobba?