Barns utsatthet ökar under pandemin
Samtalen till hjälporganisationen Bris har ökat med 16 procent sedan förra året och ligger på den högsta noteringen någonsin. En majoritet av samtalen går att härleda till psykisk ohälsa och familjekonflikter.
I början av februari kunde Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin visa att barn i åldrarna 0-17 år i Stockholm sökt hjälp för psykisk ohälsa i större utsträckning än tidigare. Detta är en trend som nu stärks nationellt genom rapporten ”Första året med pandemin – Om barns mående och utsatthet” från hjälporganisationen Bris.
”Under året har vi lärt oss att pandemin inte primärt drabbar barn genom egen sjuklighet. Däremot har barn på flera sätt påverkats av de samhällsförändringar som följt. I Sverige har många barn fått en förstärkt utsatthet i hemmet och en försämring av den psykiska hälsan under
krisen, skriver Magnus Järeskog, generalsekreterare för Bris, i rapporten.
Under 2020 har Bris totalt tagit emot 31.794 samtal. En ökning med 16 procent från föregående år och det högsta antalet samtal någonsin. Samtalen som bidrog mest till ökningen var de som handlade om psykisk ohälsa och familjekonflikter.
Förklaringen till den dramatiska ökningen går att hitta i restriktionerna som pandemin fört med sig. Dessa, tillsammans med att vissa skolor lagt om till distansundervisning, har begränsat barnens förmåga att röra sig fritt i samhället.
Redan innan coronapandemin oroade sig många barn och unga för sina skolprestationer på ett sätt som gick ut över deras vardag. Under våren och hösten 2020, när många gymnasieskolor gick över till distansundervisning, förstärktes vissa utmaningar för barnen.
I och med omställningen försvann en viktig fristad för unga som upplever problem och utsatthet i hemmet. Bris konstaterar att ungas skyddsfaktorer, som sociala relationer med jämnåriga och med trygga vuxna utanför hemmet, har begränsats. Samtidigt har många föräldrar blivit av med jobbet och fått en försämrad ekonomisk situation, vilket ökar ungas utsatthet.
Många barn upplever nu en större känsla av kontrollförlust, stress inför studier och ett avbrott i varaktiga sociala relationer. Barn i yngre åldrar har inte haft någon distansundervisning, men grundskolan kan rapportera en påtagligt högre frånvaro under pandemin.
Något som också kan länkas till den psykisk ohälsan är barns fysiska träning. Under coronaåret uppger nästan hälften av alla barn i åldrarna 16-18 år att de rör på sig i mindre utsträckning än tidigare.
Globalt uppskattar internationella rapporter att åtgärderna mot covid-19 i låg- och medelinkomstländer lett till en miljon barns död på grund av svält, och att över 100 miljoner människor riskerar att kastas in i extrem fattigdom. I SVT:s Vetenskapens värld tog man Uganda som exempel. Med en befolkning på närmare 40 miljoner har Uganda bara haft cirka 400 officiella dödsfall av covid-19. Ändå har landet haft en total nedstängning, vilket lett till att andra sjukdomar som HIV och malaria inte har behandlats och att arbetslösheten skenat.
– Man tar fattiga, utsatta människor som är daglönare, som inte har vatten hemma, inget kylskåp, ingen försäkringskassa, och så säger man: ”Du kan inte gå till jobbet och barnet kan inte gå till skolan”. Det är ju bara dumt, sade Stefan Swartling Peterson, professor i global omställning för hälsa, till SVT.
Unicef uppskattar att 13 miljoner flickor kommer giftas bort mellan 2020 och 2030 på grund av fattiga familjers ekonomiska försämring som följd av restriktionerna under cornapandemin.