Baskiska ETA nedlagt – ber civila offer om förlåtelse

Den 2 maj meddelade den baskiska separatistorganisationen ETA att organisationens ”samtliga strukturer” hade lagts ner i ett kort brev som publicerades av den spanska nättidningen El Diario. ETA bildades år 1959 och förde fram till 2011 en väpnad kamp mot den spanska staten, för ett oberoende Baskien.

Någon vecka tidigare hade ETA:s sista uttalande publicerats i de baskiska dagstidningarna Gara och Berria. I det självkritiska uttalandet meddelas att ETA ska upplösas för att bidra till att ”slutgiltigt övervinna” den baskiska konflikten, så den ”inte ska kunna upprepa sig”.

ETA underströk för sista gången sin ”socialistiska och revolutionära” karaktär och medger öppet att organisationens långvariga väpnade strid har vållat många människor ”smärta och skador”, något som inte kan gottgöras. Det var därför som ETA:s aktivister efter en längre diskussion har beslutat att inte bara lägga ner vapnen, utan att slutgiltigt lägga ner organisationen.

Organisationen Euskadi ta Askatasuna (ETA, Baskien och frihet) bildades 1959 som en motståndsorganisation mot den fascistiska Franco-diktaturen. Till och med år 2011 fördes kampen för ett oberoende Baskien väpnat och år 2017 började ETA till slut förstöra sina vapen. I organisationens sista uttalande tas inte avstånd från aktionerna mot den fascistiska diktaturen, men det medges att den väpnade kampen pågick ”för länge”.

Våldet var enligt ETA ett arv från de generationer som upplevde spanska inbördeskriget och flygbombningen av den baskiska staden Guernica. Under spanska inbördeskriget förstördes staden, en symbol för det baskiska oberoendet, av tyska Legion Condor på uppdrag av de spanska fascisterna. Medan den tyske förbundspresidenten Roman Herzog bad om ursäkt för terrorattacken hos baskerna för ett antal år sedan råder fortfarande tystnad om händelsen i Madrid. ETA säger sig vilja ha en rättvis ”fred och frihet för Baskien” så att ”lågorna i Guernica kan släckas en gång för alla”.

ETA menar att såväl ”lidandet” som den baskiska konflikten började långt innan ETA bildades. Organisationen kritiserar dock öppet egna ”misstag eller dåliga beslut” som krävde oskyldiga offer. Detta skedde senast vid ett bombattentat mot Madrids flygplats år 2006 då två personer dödades i ett parkeringshus. ETA ber i sitt sista uttalande om ursäkt för bland annat detta dåd.

Målet med beslutet att lägga ner organisationen sägs vara försoning genom en ”rättvis demokratisk lösning” för den baskiska konflikten. Indirekt gör dock ETA Spanien medansvarig för att en konfliktlösning dröjer: Precis som i fallet Katalonien vägrar regeringen i Madrid att förhandla fram en konfliktlösning med baskerna. I Katalonien föll inget skott, inte heller någon bomb sprängdes, men också den fredliga katalanska oberoenderörelsen görs i spanska media gärna om till ”terrorister”.

ETA förklarade redan år 2011 att den väpnade kampen för ett baskiskt oberoende var avslutad, men först i fjol överlämnades organisationens vapen. Avväpningsprocessen övervakades av Internationella kontaktgruppen (ICG), som fört förhandlingar med ETA om en permanent vapenvila. Spanien deltog inte i denna process, utan åtalade istället de internationella medlarna och försökte störa avväpningsprocessen genom att begära gripanden av grannlandet Frankrike.

Alberto Spektorovskij, medlem i Internationella kontaktgruppen (GIC) som övervakade ETA:s avväpning, meddelade att organisationen nu ”utan tvivel” har lagts ner för gott. GIC bjöd därför in baskiska organisationer till en konferens i fransk-baskiska Bayonne den 4 maj för att bekräfta upplösningen av ETA officiellt.

Bland konferensens deltagare fanns också gäster från Spanien. Vänsterpartiet Podemos och det socialdemokratiska fackförbundet UGT deltog. I ett gemensamt konferensuttalande konstaterades att upplösningen av ETA är ”historiskt”, eftersom ”Europas sista väpnade strid” numera är över.