Hoppa till huvudinnehåll

Baskiska ETA nedlagt – ber civila offer om förlåtelse

Den väpnade baskiska organisationen ETA, som kämpat för en oberoende baskisk stat i norra Spanien och södra Frankrike, har meddelat att organisationen läggs ner för gott.

En väggmålning i Altsasu, Navarre, som ligger i de baskiska områdena i norra Spanien.

Den 2 maj meddelade den baskiska separatistorganisationen ETA att organisationens ”samtliga strukturer” hade lagts ner i ett kort brev som publicerades av den spanska nättidningen El Diario. ETA bildades år 1959 och förde fram till 2011 en väpnad kamp mot den spanska staten, för ett oberoende Baskien.

Någon vecka tidigare hade ETA:s sista uttalande publicerats i de baskiska dagstidningarna Gara och Berria. I det självkritiska uttalandet meddelas att ETA ska upplösas för att bidra till att ”slutgiltigt övervinna” den baskiska konflikten, så den ”inte ska kunna upprepa sig”.

ETA underströk för sista gången sin ”socialistiska och revolutionära” karaktär och medger öppet att organisationens långvariga väpnade strid har vållat många människor ”smärta och skador”, något som inte kan gottgöras. Det var därför som ETA:s aktivister efter en längre diskussion har beslutat att inte bara lägga ner vapnen, utan att slutgiltigt lägga ner organisationen.

Organisationen Euskadi ta Askatasuna (ETA, Baskien och frihet) bildades 1959 som en motståndsorganisation mot den fascistiska Franco-diktaturen. Till och med år 2011 fördes kampen för ett oberoende Baskien väpnat och år 2017 började ETA till slut förstöra sina vapen. I organisationens sista uttalande tas inte avstånd från aktionerna mot den fascistiska diktaturen, men det medges att den väpnade kampen pågick ”för länge”.

Våldet var enligt ETA ett arv från de generationer som upplevde spanska inbördeskriget och flygbombningen av den baskiska staden Guernica. Under spanska inbördeskriget förstördes staden, en symbol för det baskiska oberoendet, av tyska Legion Condor på uppdrag av de spanska fascisterna. Medan den tyske förbundspresidenten Roman Herzog bad om ursäkt för terrorattacken hos baskerna för ett antal år sedan råder fortfarande tystnad om händelsen i Madrid. ETA säger sig vilja ha en rättvis ”fred och frihet för Baskien” så att ”lågorna i Guernica kan släckas en gång för alla”.

ETA menar att såväl ”lidandet” som den baskiska konflikten började långt innan ETA bildades. Organisationen kritiserar dock öppet egna ”misstag eller dåliga beslut” som krävde oskyldiga offer. Detta skedde senast vid ett bombattentat mot Madrids flygplats år 2006 då två personer dödades i ett parkeringshus. ETA ber i sitt sista uttalande om ursäkt för bland annat detta dåd.

Målet med beslutet att lägga ner organisationen sägs vara försoning genom en ”rättvis demokratisk lösning” för den baskiska konflikten. Indirekt gör dock ETA Spanien medansvarig för att en konfliktlösning dröjer: Precis som i fallet Katalonien vägrar regeringen i Madrid att förhandla fram en konfliktlösning med baskerna. I Katalonien föll inget skott, inte heller någon bomb sprängdes, men också den fredliga katalanska oberoenderörelsen görs i spanska media gärna om till ”terrorister”.

ETA förklarade redan år 2011 att den väpnade kampen för ett baskiskt oberoende var avslutad, men först i fjol överlämnades organisationens vapen. Avväpningsprocessen övervakades av Internationella kontaktgruppen (ICG), som fört förhandlingar med ETA om en permanent vapenvila. Spanien deltog inte i denna process, utan åtalade istället de internationella medlarna och försökte störa avväpningsprocessen genom att begära gripanden av grannlandet Frankrike.

Alberto Spektorovskij, medlem i Internationella kontaktgruppen (GIC) som övervakade ETA:s avväpning, meddelade att organisationen nu ”utan tvivel” har lagts ner för gott. GIC bjöd därför in baskiska organisationer till en konferens i fransk-baskiska Bayonne den 4 maj för att bekräfta upplösningen av ETA officiellt.

Bland konferensens deltagare fanns också gäster från Spanien. Vänsterpartiet Podemos och det socialdemokratiska fackförbundet UGT deltog. I ett gemensamt konferensuttalande konstaterades att upplösningen av ETA är ”historiskt”, eftersom ”Europas sista väpnade strid” numera är över.

Bakgrund

Baskien och ETA

Baskien

  • Baskien, eller Euskal Herria som baskerna kallar sitt land, ligger vid Biskayabukten. 86 procent tillhör Spanien och 14 procent Frankrike.
  • Baskien har cirka tre miljoner invånare. 90 procent, 2,7 miljoner, lever i södra Baskien som ligger i norra Spanien. Största stad är Bilbao. Övriga basker bor på andra sidan gränsen i södra Frankrike.
  • I Spanien är Baskien splittrat i två autonoma regioner som i sin tur består av fyra provinser.
  • I Baskien finns en brett förankrad patriotisk rörelse som menar att Baskien är och ska betraktas som en egen nation med rätt att bilda en egen stat, om majoriteten av befolkningen vill det.

ETA

  • Baskiska hemlandet och friheten, mer känt under förkortningen ETA, har sedan 1960-talet fört en väpnad kamp för ett självständigt Baskien. EU och Spanien betecknar ETA som en terroristorgansation.
  • I januari 2011 utlyste ETA ”en permanent och allmän vapenvila som ska kunna kontrolleras av det internationella samfundet” med målet att nå ”en varaktig lösning på den väpnade konflikten”.
  • Den spanska staten var kallsinnig till vapenvilan och motståndare till att förhandla med ETA.

Politiskt förtryck

  • Under 2000-talet har det spanska rättsväsendet stängt tidningar och förbjudit politiska partier på grund av anklagelser om ETA-kopplingar.
  • 2003 förbjöds Batasuna, som i parlamentsvalet två år tidigare fått tio procent av rösterna i Baskien. 2008 förbjöds Baskiska hemlandets kommunistparti (EHAK), då det påstods vara Batasunas efterföljare. EHAK fick i valet 2005 12,5 procent.
  • I mars 2011 förbjöds det nybildade partiet Sortu av Spaniens högsta domstol. Samma sak hände också efterföljaren Bildu som dock strax före regionvalet samma år åter blev legaliserat.

Fredsinitiativ

  • I september 2010 antog representanter för fackföreningar, politiska och sociala organisationer Gernika-avtalet. Det är ett förslag för att på fredlig och demokratisk väg lösa konflikten i Baskien.
  • Avtalets krav, att ETA ska utlysa en permanent och villkorslös vapenvila, har uppfyllts. Andra krav som riktas till den spanska statsmakten, om att skapa ett Baskien utan hot, åtal och tortyr och utan politiska fångar, är inte uppfyllda.