Coca-Cola får i uppdrag att utforma Sveriges livsmedelspolitik
Regeringen har utsett ett livsmedelspolitiskt råd som ska utforma Sveriges framtida livsmedelspolitik. I rådet sitter verkställande direktörer från multinationella livsmedelsjättar som Coca-Cola, Orkla och Spendrups.
Den 13 mars hade det Livsmedelspolitiska rådet, sitt första möte. En kommitté som lanserades av landsbygdsministern Peter Kullgren (KD) och vars medlemmar nästan uteslutande består av verkställande direktörer från multinationella bolag inom livsmedelsbranschen.
Och företagen kräver nu allt från lättade regler för arbetskraftsinvandring till lagändringar i miljöbalken.
Bakgrunden till regeringens beslut om att tillsätta Livsmedelspolitiska rådet är den kris svensk livsmedelsförsörjning står inför. De senaste 30 åren har den inhemska produktionen sjunkit markant och idag importerar Sverige mer än 50 procent av sina livsmedel.
Vid en ekonomisk kris eller krig riskerar detta att innebära en brist på råvaror. Och för att motverka utveckligen vill regeringen ta fram en ”livsmedelsstrategi 2.0” – som nu alltså ska skräddarsys av de multinationella bolagen i Livsmedelspolitiska rådet.
Detta betyder att vinstdrivande bolag ges möjlighet att forma både opinion, livsmedelspolitik och lagar till sin egen fördel, något som debattören och Volvoarbetaren Lars Henriksson nyligen uppmärksammade i en debattartikel i Göteborgsposten.
I rådet ingår verkställande direktörer från Coca-Cola, Arla, Scan, Kronfågel, Santa Maria, Orkla, Cloetta, Pågen, Spendrups och Lantmännen. Den enda personen i rådet som inte företräder ett vinstdrivande bolag i livsmedelsbranschen är representanten från Lantbrukarnas riksförbund, en lobbyorganisation för jordbrukare.
Bolagens direktörer har enligt ett eget yttrande arbetat ”intensivt med att föda in kunskap och konkreta förslag till regeringen” sedan dess att rådet skapades. Och via rapporten Livsmedelsföretagens samlade inspel till Livsmedelsstrategin 2.0 har de lämnat flera konkreta krav.
På sin hemsida skriver regeringen att anledningen till den allt lägre inhemska livsmedelsproduktionen ”till stor del berott på en omställning till större import efter EU-medlemskapet”. Livsmedelsjättarnas direktörer tar dock inte notis om EU-inträdet utan menar istället – föga förvånande – att marknaden måste få styra mer över livsmedelsproduktionen:
”Vi vill inte att politiken petar i produktionsmål eller konsumtionsmål…”, skriver livsmedelsjättarna i rapporten som överlämnats till landsbygdsministern Peter Kullgren (KD).
Coca-Cola och de andra företagen kräver också att regeringen ska arbeta för att öppna upp utländska marknader för de svenska livsmedelsföretagen i Indien, Japan, Kina, Förenade Arabemiraten och USA. De företräder alltså en global frihandel som kan slå ut den inhemska livsmedelsproduktionen i nämnda länder.
Livsmedelsföretagen kräver också mindre statlig kontroll av den allmänna livsmedelsproduktionen i landet – men samtidigt utökade statliga investeringar i både infrastruktur, grön omställning och utbildning av befolkningen. Det vill säga: staten ska inte stå i vägen för företagen utan bara göra det enklare för dem att realisera sina vinster.
Ytterligare ett krav från Coca-Cola och de andra livsmedelsbolagen är att regeringen ändrar i styrdokumenten till myndigheter så som Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket och kräver att dessa institutioner alltid ska ha företagsjättarnas intresse i fokus:
”I samtliga regleringsbrev för relevanta myndigheter behöver det därför skrivas in att livsmedelsstrategins målsättningar ska beaktas i myndigheternas samtliga beslut och ageranden och ägnas ett särskilt kapitel i myndigheternas samtliga konsekvensanalyser.”
Livsmedelsdirektörerna vill också att regeringen ändrar Sveriges lagar för att tillmötesgå deras egna behov. De uppmanar till exempel Peter Kullgren att skriva om miljöbalken med en ”omvänd bevisbörda som innebär att myndigheterna ska visa på att en verksamhet är miljöfarlig och inte tvärt om”.
I dagsläget är det företagsjättarna som måste visa att deras produktion och verksamhet inte är miljöfarlig för samhället.
När det kommer till omställningen mot en mer grön produktion så måste politiken utgå ”från ett företagsperspektiv” och under ”omställningen måste marknadens förutsättningar och efterfrågan styra”. Ytterligare ett krav i denna kontext är staten ska bidra med ”långsiktiga och kraftfulla investeringsstöd”.
Livsmedelsföretagen vill också att regeringen mildrar reglerna för arbetskraftsinvandringen och att reglerna för personalliggare ”måste förenklas” och inte omfatta ägarfamiljen till företag.
Coca-Cola och livsmedelsföretagen efterfrågar också sänkta punktskatter, särskilt på alkoholprodukter, och att regeringen tar bort kravet på att livsmedelsföretagen ska kunna spåra fisk- och vattenbruksprodukter till sin ursprungskälla. Ett regelverk som i dagsläget implementeras för att kunna spåra fisk som är skadlig för konsumenterna.
Livsmedelsjättarna, däribland Spendrups, kräver också att alkohollagen ändras så att gårdsförsäljningen blir tillåten.
Proletären har sökt landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) angående frågor om urvalet av företag till det Livsmedelspolitiska rådet. Han har inte återkommit med svar.