Kommentar: Dags att förstatliga apoteken – igen

För femtio år sedan, den 13 maj 1970, beslutade riksdagen att förstatliga de svenska apoteken. 350 privatägda apotek övergick i statlig ägo.

Tidigare hade de ägts av enskilda apotekare med privilegiebrev från staten. Det fyrahundra år gamla privilegiesystemet avskaffades och staten övertog all upphandling och distribution av läkemedel.

Reformen var ett resultat av tryck underifrån. Under sextiotalets vänstervåg restes krav på förstatligande av flera samhällsnyttiga funktioner, däribland läkemedelsförsörjningen. Försörjningen av läkemedel ansågs för viktig för att överlåta åt privata marknadsintressen. Vänstern ville gå ännu längre och krävde ett förstatligande av hela läkemedelsindustrin.

Även inom socialdemokratin fanns krav på att förstatliga inte bara distributionen, utan även produktionen, av läkemedel. Den socialdemokratiska regeringen nöjde sig med att förstatliga apoteken. Det skedde genom en samförståndslösning som gav de gamla apotekarna en tredjedel av aktierna i det nybildade Apoteksbolaget.

Fyrtio år senare, 2009, blåste andra vindar i samhället. De politiska styrkeförhållandena hade förskjutits åt höger och borgerligheten gick nu till motangrepp mot de reformer som arbetarklassen vunnit.

Den borgerliga privatiseringsivern visste inga gränser. Ingen samhällssektor ansågs längre för viktig för att undgå privatisering. Apoteken var inget undantag.

De första stegen i riktning mot avreglering hade tagits redan under socialdemokratiskt styre. I slutet av 1990-talet förberedde sig Apoteket AB, som det numera hette, för en kommande konkurrenssituation. Bolaget ställdes inför besparingskrav på hundratals miljoner kronor.

Nedskärningarna banade väg för den kommande privatiseringen. År 2009 avskaffades så till sist det statliga apoteksmonopolet av den borgerliga regeringen. Socialdemokraterna röstade emot, men har sedan dess släppt kravet på återförstatligande.

Med apoteksmonopolet försvann det statliga huvudansvaret för läkemedelsförsörjningen. Det ansvar för att ”tillgodose vårdens och allmänhetens behov av läkemedel” som apoteket tidigare haft var nu borta.

Distributionen av läkemedel överläts istället åt privata marknadsaktörer på jakt efter kortsiktig vinst. Följden av detta ser vi idag.

Konkurrensen och vinstjakten har lett till att metoder som lean och just-in-time införts genom hela distributionskedjan. Det innebär att kostnaderna för personal och lagerhållning ska hållas så låga som möjligt för att öka företagens vinster.

För oss som arbetar inom distributionen innebär det en ökad press eftersom vi förväntas leverera inom snäva tidsramar med minsta möjliga marginaler. För samhället innebär det att tillgången till läkemedel blivit mer osäker.

Just-in-time-leveranserna har lett till oförutsägbarhet och kortsiktighet på marknaden. På läkemedelslagren vet man först samma dag hur många rader man har att plocka och leverera till apoteken.

Det kan röra sig om dubbelt så många rader från den ena dagen till den andra. Prognoserna slår nästan alltid fel. Lägg till det att företagens grundbemanning är anpassad till de dagar då orderingången är som lägst, så förstår man att det inte finns mycket utrymme för avvikelser.

Det säger sig självt att ett sådant system är extremt känsligt för störningar. Det krävs inte mycket för att det ska uppstå brist på läkemedel. Det räcker med en plötslig och oväntad ökning av efterfrågan – som nyss skedde under coronautbrottet – för att apotekets hyllor ska gapa tomma.

Redan före coronakrisen fanns en växande läkemedelsbrist i Sverige. Antalet restnoteringar – anmälningar om att ett läkemedel tillfälligt saknas – har ökat från år till år sedan apoteksmonopolet avskaffades 2009. 2019 ökade antalet restnoteringar med 36 procent jämfört med året innan, då läkemedelsbristen i sin tur hade fördubblats sedan 2017.

Politiker och journalister ondgör sig nu över den växande läkemedelsbristen. Som vanligt väntar de sig att problemet ska lösas genom ökad kontroll och mer byråkrati. I en utredning gjord på uppdrag av Socialstyrelsen föreslås att en ny myndighet ska få ansvar för att kontrollera läkemedelstillgången. Vi har ett bättre förslag – förstatliga apoteken och återinför monopolet!