95 röster för och 68 emot. Så såg det ut när danska folketinget i tisdags, efter en lång debatt, beslutade om den S-ledda koalitionsregeringens förslag att göra helgdagen Store bededag (som i år infaller den 5 maj) till en vanlig arbetsdag. Skatteintäkterna från denna extra arbetsdag ska gå till upprustning.

Förslaget möttes redan från start av stora protester. Inte minst från fackföreningsrörelsen som bland annat arrangerade en av Danmarks största demonstrationer någonsin utanför folketinget den 5 februari, där över 50.000 deltog. 

– Det skapades historia i dag. Dessvärre är det ingen bra historia. Jag skulle gå så långt som att säga att det är ett svart kapitel i historien om samarbetet mellan det danska parlamentet och arbetsmarknadens parter. I den mån är det en dålig dag för danska löntagare och för vår starka danska tradition av dialog och samarbete, säger Lizette Risgaard, ordförande för den fackliga centralorganisationen FH, om beslutet.

Dagen innan frågan behandlades i Folketinget lämnade Risgaard över 470.000 underskrifter för kravet på att bevara helgdagen till den socialdemokratiska arbetsmarknadsministern Ane Halsboe-Jørgensen. Men kursen var redan satt.

– Folketinget är nu ensamt ansvarigt för att ingripa i den danska avtalsmodellen och stjäla både löner och frihet av danskarna efter en ful process. Inte en enda gång före valet talade regeringen om att skrota en helgdag. Inte en enda inbjudan till diskussioner med arbetsmarknadens parter för att hitta andra lösningar skickades. Jag är djupt chockad och besviken, säger Risgaard.