Ekonomiska eliten drar ifrån

LO presenterade i förra veckan sin tjugoandra årliga rapport om Sveriges maktelit, som består av drygt 200 personer på höga positioner inom näringsliv, politik, ekonomi och andra samhällsområden. Där konstateras att coronapandemin med tillhörande kris knappast inneburit någon kris för den ekonomiska, politiska och byråkratiska eliten – snarare tvärtom.

Klyftan mellan arbetare och toppar inom industri och näringsliv har aldrig varit så stor som nu. Den byråkratiska och ”demokratiska” eliten, som rapportförfattarna kallar politikerna, har också sett höjda inkomster under pandemin. Inkomster som nu motsvarar 7,4 industriarbetarlöner respektive 4,3 industriarbetarlöner.

Rapporten visar på en kraftig ökning av framför allt den ekonomiska elitens inkomster, vilken omfattar 50 verkställande direktörer på svenska storföretag. Den genomsnittliga inkomsten för en vd på ett svenskt storföretag motsvarar nu nästan 65 industriarbetarlöner, vilket är kraftig ökning bara från 2019 då siffran var 60 industriarbetarlöner. 1980 motsvarade en vd-lön 4,5 industriarbetarlöner.

Vill man hellre göra jämförelsen med en genomsnittlig städarlön tjänar en vd nu 86 gånger mer, eller 73 gånger den genomsnittliga lönen för en butikssäljare inom dagligvaruhandeln. Detta avser dessutom en genomsnittlig heltidslön och det är såklart långt ifrån alla som arbetar heltid. Till exempel har varannan arbetarkvinna en deltidsanställning.

Vincent Hansson, som arbetade som städare på ett stort svenskt företags huvudkontor under pandemin, reagerar på siffrorna.

– Jag är faktiskt inte förvånad över att det ser ut så, tyvärr. Man blir besviken över att skillnaden kan vara så stor. Det skulle märkas omedelbart om vi städare inte kom till jobbet, men hur lång tid skulle det gå innan man saknade vd:n?

Under pandemin har städarnas viktiga roll blivit ännu tydligare.

– Vi fick jobba tredubbelt när pandemin kom, allt skulle desinficeras och vi kan ju knappast jobba hemifrån. Att jobba som städare är kul men det är trist med låg lön och ännu lägre status, man blir tagen för givet.

Skillnaderna mellan maktelitens och arbetares inkomster är alltså ofta ännu större än vad LO:s undersökning visar. Inte minst för pandemiåret 2020 när arbetares arbetstid och inkomst påverkades av bland annat korttidsarbete, samtidigt som företag tog emot skattemiljarder – pengar som bland annat gick till enorma aktieutdelningar.

Dessutom är många av samhällets verkliga makthavare inte med i rapporten överhuvudtaget, de som äger företagen och sitter i styrelserummen snarare än på någon vd-post.

Medan arbetare nu – på grund av prisökningar, uppskjuten avtalsrörelse och låga löneökningar – ser en reallönesänkning kan fåtalet personer inom den samlade svenska makteliten åtnjuta en genomsnittlig årsinkomst på drygt 6,87 miljoner kronor var, innan skatt. Den siffran exkluderar dock kapitalinkomster så i praktiken är inkomsterna betydligt högre.