Sexköpslagen 25 år: ”En av de viktigaste reformerna de senaste 40 åren”

Sexköpslagen antogs av riksdagen den 29 maj 1998 och fyller därmed 25 år i dagarna. När lagen trädde i kraft dryga sju månader senare blev Sverige det första landet i världen att förbjuda köp av sexuell tjänst utan att kriminalisera de personer som säljer tjänsterna.

– Det en av de viktigaste reformerna som införts under de senaste 40 åren, menar journalisten Kajsa Ekis Ekman, som både skrivit och föreläst om frågan under lång tid.

– Den är en föregångare och överallt i världen kämpar kvinnorörelsen ihop med prostitutionsöverlevare för att införa liknande lagar. Prostitutionen var en patriarkal relik som var på väg att försvinna, men som fått nytt liv på grund av kapitalismen och gett upphov till en global människohandelsindustri utan like. De flesta länder försöker på något sätt att motverka prostitutionens konsekvenser men det var först med den svenska sexköpslagen som själva grundproblemet attackerades, nämligen att män köper sex. Att betala för sex är att ha sex med någon mot hennes vilja, eftersom hon inte hade gjort det utan pengarna. Det är därför ett sexualbrott som har mycket gemensamt med våldtäkt. 

Syftet med lagen var att skapa en avskräckande effekt för sexköparna. Det skulle medföra en minskad kundkrets som i sin tur skulle få till följd en minskning av antalet prostituerade. Detta har till viss del lyckats.

I Folkhälsomyndighetens studie från 2017 framgår att 9 procent av män i Sverige någon gång köpt sex, vilket är mycket, men ändå en minskning från 1996 års 16 procent. 80 procent av de män som köpt sex har gjort det utomlands, vilket kan betyda att de undvikit att göra det i Sverige på grund av lagen.

I närliggande länder som Danmark och Tyskland, som saknar motsvarande lagstiftning, är andelen män som köpt sex 22 respektive 27 procent. I andra länder, som Spanien, har hela 39 procent av männen köpt sex.

Genrebild/Adobe Stock

Gatuprostitutionen är inte längre lika synlig i Sverige. Men sexhandeln lever och frodas och ”varorna” förmedlas oftast via internetannonser.

Men frågan om huruvida sexhandeln har minskat till följd av lagen är egentligen felformulerad, menar Kajsa Ekis Ekman.

– Lagar är etiska rättesnören, inte verktyg. Vi har inte lagar mot mord, rån och misshandel för att minska morden eller för att förbättra situationen för de misshandlade, utan för att tydliggöra att det är fel att utföra dessa handlingar. Om de sedan minskar eller inte har med polisens arbete och samhällssituationen i stort att göra – inte med lagen i sig. 

– Det beror på hur mycket resurser som läggs på polisarbetet i respektive städer. Att kräva att lagen i sig ska vara ett verktyg och ge resultat är ett feltänk som lätt öppnar för anklagelser om att ”det finns fortfarande prostitution – lagen ska bort!” Men ingen skulle säga ”Nu ökar antalet skjutningar – mord borde tillåtas!” Låt oss därför skilja på dessa två debatter. Den ena handlar om ”Är det rätt att köpa sex?”. Den andra handlar om ”Hur ser polisens och socialtjänstens arbete med att motverka sexköp och hjälpa kvinnor i prostitution ut och vad får det för resurser?”.

Kajsa Ekis Ekman har föreläst om sexköpslagen på feministiska konferenser utomlands hundratals gånger. Hon berättar att kvinnorörelsen över hela världen ser den nordiska modellen, som idag kallas för den ”abolitionistiska modellen” (efter kampen mot slaveriet), som ett föredöme. Och den sprider sig – liknande lagar har införts i bland annat Norge, Frankrike och Island. I Spanien ligger ett förslag på bordet som flera partier har enats om, där förbud av sexköp ingår. 

– I varje spansk stad finns en aktiv abolitionistisk kvinnorörelse. Det är det land där kampen är starkast just nu, vilket beror mycket på att Spanien har ett enormt problem med människohandel, berättar Kajsa Ekis Ekman. 

Det ser också ljust ut på andra håll, till exempel i Tyskland, som är ett av de största sexköpsländerna i Europa.

– Där har det för första gången bildats ett tvärpolitiskt parlamentariskt nätverk för sexköpslag. Det finns även polischefer som gått ut och uttalat sig emot den lagliga prostitutionsindustrin och en kvinnorörelse som blir allt större. Det är en helt annan situation än för tio år sedan, då det endast var ett fåtal röster som hördes. 

– Vad som hänt i många länder är att prostitutionsöverlevare organiserat sig, skrivit böcker och blivit en stark röst i debatten. För tio år sedan var de inte många, nu är majoriteten av talarna på abolitionistiska konferenser överlevare. 

Hur ser då framtiden ut för sexköpslagen i Sverige? I nuläget står den ganska säkert. Lagen skärptes till och med under den förra regeringen. Men det finns en del organisationer, bland annat RFSL och några borgerliga ungdomsförbund, som antingen är emot den eller vill luckra upp den. Några så kallade ”sexarbetarfack” har också fått utrymme i media till att vädra sin kritik mot den.

– Men de är irrelevanta och inget att ägna tid åt, menar Kajsa Ekis Ekman.

– Vad som är viktigt, men av sociala anledningar, är att sådana argument inte får fäste inom vänstern då de i sig sprider en nedsättande syn på kvinnor och en rörelse där en sådan syn råder är inte en rolig miljö för kvinnor. Men Sverige har precis skärpt lagen och det är onödigt att väcka ett lik för att slå det på käften.