Iran och USA har ingått ett ramavtal som ska leda till fred mellan länderna. Enligt den tidigare professorn vid Naval War College i USA, Tom Nichols, är avtalet en total kapitulation från USA:s sida.

Om avtalet håller och om kriget verkligen är slut, är det för tidigt att sia om. Men av det som hittills kommit ut så ser det ut som att president Trump och hans administration dragit det kortaste strået.

Lättade sanktioner för Iran, en investeringsfond på hisnande 3000 miljarder kronor för återuppbyggandet av landet och ett stopp för Israels attacker på Libanon är några av de krav som USA uppges ha gått med på. Det skulle isåfall vara en positiv nyhet för både Libanons och Irans befolkning.

Samtidigt ska Iran förbinda sig till att inte skaffa kärnvapen och göra sig av med sitt lager av anrikat uran. Avtalet sägs väldigt mycket likna det avtal som slöts mellan Obama och dåvarande regeringen i Iran – som Trump lät riva upp 2016.

Det framstår som minst sagt oklart vad Trumps mål med kriget var. Klart är att USA missbedömt Irans kapacitet att försvara sig.

Trump står allt mer naken. Vredesutbrotten från presidenten på sociala medier blir allt mer bisarra.

Lika bisarrt har det varit att inget svenskt riksdagsparti entydigt klarat av att fördöma kriget. Ännu ett tecken på hur totalt uppbundna kring USA-imperialismen den svenska borgarklassen och dess hantlangare inom politiken, från V till SD, är.