Det är nu 30 år sedan svenska folket lurades in i EU. Inför folkomröstningen i november 1994 stod alla kapitalets intresseorganisationer och partier i Ja-sidans ringhörna. I den andra stod den breda vänstern, samt diverse fackliga organisationer och folkrörelser.
Proletären var tillsammans med Kommunistiska Partiet en högljudd nej-röst. Tidningen argumenterade för att EU inte är något annat än en kapitalistisk, överstatlig organisation som kommer att göra livet surare för svenska arbetare, slå sönder vår välfärd och begränsa det nationella oberoendet. Vi varnade bland annat för förslummad arbetsmarknad, privatiseringar, överstatliga beslut, droginförsel, ökad brottslighet, samt militarisering och sade att Sverige aldrig skulle bli sig likt.
Proletären kan nu konstatera att vi hade fel – det blev värre än vad vi någonsin kunde ana.
ARBETSMARKNADEN
— Vi trodde verkligen att facket skulle ned till Bryssel som ett rytande lejon från Norden och ställa krav på arbetsgivarna, men så blev det inte. Istället blev vi rövkn****de allihop. Så sa Transports före detta ordförande Lars Lindgren till Proletären om EU-inträdet (nr 42, 2019).
Och visst var det så. Många fackliga gick med på EU-medlemskap i någon sorts naiv förhoppning om att den svenska modellen skulle stå stark och orubblig, och att facket skulle ha något att säga till om gällande arbetskraftsimport. Så blev det inte. Nu är det rena vilda västern – inte minst i bygg- och transportbranscherna. Tiotusentals svart-, eller till avtalsoenliga löner arbetande polacker, ester, rumäner etc. Skenande arbetslivskriminalitet. Total förslumning.
Det visar klart och tydligt att ordning och reda på arbetsmarknaden inte är förenligt med EU-medlemskap.
BROTTSLIGHETEN
Sverige har i princip inget gränsskydd mot EU. Enligt polisen smugglas mellan 100 och 150 ton narkotika in i landet varje år. Polisens siffror talar sitt tydliga språk – det är nu lättare och billigare att få tag i droger än någonsin tidigare. Priset på tunga droger som heroin och amfetamin har halverats.
Vapeninförsel, stölder med tillhörande utsmuggling av stöldgodset (stölder av båtmotorer är en mångmiljonindustri) och trafficking är brott som ökat enormt efter det svenska EU-inträdet. Särskilt efter att unionen utvidgades österut under första halvan av 2000-talet.
Den EU-framdrivna upphandlingspolitiken har också krattat manegen för allt från vårdbaroner till sopdrottningar och en helt ny form av korruption och white collar-kriminalitet som Sverige tidigare var förhållandevis skonat från.
PRIVATISERINGARNA
Ett talande exempel: Fram till 1990-talet subventionerades den svenska allmännyttan kraftigt med hjälp av statliga lån, skattelättnader, billiga markpriser och diverse förmåner. Allmännyttan hade ett socialt, inte marknadsmässigt, uppdrag och subventionerna var till för att säkerställa att kommunerna kunde fullfölja sin lagliga plikt att förse sina invånarna med bra och (relativt) billiga bostäder.
Men det tog slut i början av 2000-talet efter att Fastighetsägarna vänt sig till EU-kommissionen och krävt att subventionerna, tillsammans med kravet om att allmännyttan skulle vara icke-vinstdrivande, utgjorde brott mot EU:s marknadsregler om fri konkurrens. EU-kommissionen hann dock inte ens ta upp frågan innan regering gick Fastighetsägarna till mötes – med hänvisning till EU:s regler om en fri marknad. Sedan dess har hyrorna skjutit i höjden, medan bostadsbyggandet stannat av och stora delar av allmännyttan sålts ut till privata intressen.
UTRIKESPOLITIKEN
Sverige är en självständig utrikespolitisk aktör… yeah right. I nästan 98 procent av fallen har Sverige, efter beslut i riksdagens EU-nämnd, röstat ja till nya EU-lagar. Sverige följer i all väsentlig mening Bryssels utrikespolitik – inte minst när det kommer till vapenexporten till Ukraina, stödet till Israel och diverse krig och bojkotter. Nu är Sverige, liksom större delen av EU, också med i Nato.
Om EU är ett ”fredsprojekt”, som liberaler ibland hävdar, varför har det då ett 30-tal gemensamma försvarsprojekt, en militär ledningscentral och en gemensam försvarsfond? Till råga på allt har EU för närvarande åtta militära missioner eller operationer på gång (Mozambique, Centralafrikanska republiken, Somalia, Ukraina, Bosnien och i världshaven).